– Många små kommuner har svårt att klara sina uppdrag, men jag vill inte fastna i en diskussion kring sammanslagningar och kommunernas storlek, säger Carl Fredrik Graf.
Graf började redan i somras engagera sig i kommunreformfrågan, bland annat genom en debattartikel i tidningen Dagens samhälle. Nu när regeringens försök att bilda färre och större regioner ser ut att ha gått i stöpet tycker han att det är hög tid att fokusera på kommunernas uppdrag.
–Man borde egentligen ha börjat med kommunerna och först därefter funderat på om det behövs en regionreform. Sedan den senaste kommunreformen på 1970-talet hade det skett stora förändringar. Många bor i en kommun, men arbetar i en annan, kraven på service ökar i takt med digitaliseringen och små kommuner har svårt att upprätthålla rätt kompetens. Om alla kommuner ska hitta sina egna lösningar kommer många att få problem, konstaterar han.
Tidigare reformer har handlat om att slå samman kommuner, men Carl Fredrik Graf ser i dag minst två alternativ. Antingen utvecklar man den samverkan som redan finns mellan många kommuner, eller så fördelar man uppgifter i en "asymmetrisk uppgiftsfördelning".
– Halmstad har redan ett väl utvecklat samarbete med flera kommuner, exempelvis med Laholm när det gäller vatten och avlopp. Frågan är bara hur det blir med överblickbarheten om det utvecklas många olika samarbeten. En asymmetrisk fördelning skulle innebära att olika kommuner får ansvar för olika frågor. Exempelvis skulle Halmstads stadsnät kunna erbjuda fiber till fler kommuner, vilket inte dagens kommunallag tillåter.
Om det inte görs något radikalt de närmaste åren befarar Carl Fredrik Graf att stora delar av Sveriges befolkning kommer att koncentreras till de största städerna.
–Staten måste skapa förutsättningar för utveckling i hela landet. Det skulle kunna ske om små och större kommuner får delvis olika möjligheter att fullfölja sina uppdrag och erbjuda god och rättssäker service till invånarna.
– Samtidigt måste vi säkerställa kvaliteten och kompetensen när det gäller centrala frågor som skola, socialtjänst och räddningstjänst. En kommun är inte bara en myndighet, utan också en samhällsutvecklare och en demokratisk arena. Alla de tre delarna måste fungera, säger Carl Fredrik Graf.
Fakta: Kommunreformer i våra grannländer
Danmark genomförde en stor kommun- och regionreform 2007 då 13 län (amt) ersattes av fem regioner och 270 kommuner minskades till 98. Minimigränsen för en kommuns storlek sattes då till 30 000 invånare. I Sverige har i dag mer än 100 av landets 290 kommuner färre än 12 000 invånare.
I Norge beslutade stortinget 2015 att antalet kommuner ska minskas från 428 till cirka 100 fram till år 2018. Sammanslagningar sker inledningsvis på frivillig väg.
Även i Finland pågår en kommunreform. 2007 togs ett första steg då antalet kommuner minskades med 100 till nuvarande 330. Nästa steg är att bilda fem vårdområden, med ansvar för sjukvård och socialtjänst. Till varje område ska ett antal kommuner knytas.
I Sveriges riksdag har moderaten Lars-Arne Staxäng motionerat om att det ska genomföras en ny kommunreform även i Sverige.
