Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Jari Välitalo, HP/Arkiv
Bild: Jari Välitalo, HP/Arkiv

Fyra tröga år för den gröna påsen

Det är snart fyra år sedan Halmstad började samla in matavfall med den gröna påsen. Men systemet har ännu inte satt sig. Fortfarande slängs 70 procent av all mat i en påse som går till förbränning.
– Man blir frustrerad. Detta är resurser som är helt bortkastade, säger Åsa Montan, kommunikatör på Hem.

Trots att den gröna matavfallspåsen funnits i snart fyra år har Hem, Halmstads energi och miljö, inte riktigt fått ordning på systemet.

Eller kanske rättare sagt – det kommunala bolaget har inte lyckats nå fram till Halmstadborna.

I dagsläget sorteras endast cirka 30 procent matavfall ut med den gröna påsen, enligt beräkningar från Hem. Målet var 40 procent redan efter första året.

Det här innebär i nuläget att 70 procent av all mat som slängs i Halmstad går till förbränning.

– Man blir frustrerad. Det här är resurser som är helt bortkastade, som eldas upp när de kunde ha blivit något bra för miljön, som biogas och biogödsel, säger Åsa Montan, kommunikatör på Hem.

Många lägenhetskunder kan inte sortera matavfall

En bidragande orsak till det låga resultatet är att flerfamiljshus länge varit bortkopplade. 2019 var Hem tvungna att ta bort alla lägenhetskunder från insamlingen eftersom det slängdes för mycket skräp i de gröna påsarna.

– Vi hittade batterier, cykellås, bildelar, stekpannor och jeans i den gröna påsen, för att nämna några exempel, säger Åsa Montan.

Skräpet ledde till att matavfallsslurryn (finfördelade matrester samt vatten som man sedan utvinner biogas och biogödsel ur) höll så dålig kvalitet att ingen biogasanläggning i hela södra Sverige ville ta emot matavfall från Halmstad.

Efter att lägenheterna varit bortkopplade i ett och ett halvt års tid började Hem successivt ansluta dem igen under fjolåret.

Återanslutningen har hittills fungerat bra, berättar Malin Person, som är avdelningschef för behandling och återvinning på Hem.

– Vi gjorde satsningen tillsammans med HFAB och gick då ut med mycket information. Vi ser en klar förbättring mot hur det var tidigare. De områden som nu har påbörjat utsorteringen igen har haft väldigt bra resultat i de gröna påsarna, säger hon.

Enligt Hem börjar de som kan sortera ut närma sig en utsorteringsgrad på 70 procent av sitt matavfall. 2019–2020 låg rikssnittet på 52 procent.

Vad tror du att förbättringen beror på?

– En viktig del är att vi har dialog med kunderna så att de förstår varför det är viktigt att sortera rätt. Sen tror jag också att skriverierna om den gröna påsen och den debatt som har uppstått har spelat in.

Var det naivt att tro att alla skulle begripa den gröna påsen?

– Svårt att svara på. Möjligen var det naivt att tro att folk skulle förstå tekniken utan att förklara hur det funkar på ett tydligt sätt från början, säger Malin Persson, och fortsätter:

– Det handlar inte bara om innehållet i den gröna påsen, utan också om att det inte får vara löst avfall i kärlet. Vårt system fungerar oerhört bra så länge avfallet kommer in på rätt sätt. Tyvärr har det här lett till att många dragit slutsatsen att anläggningen inte fungerar, vilket är fel.

Plastpåseskatten strulade till det ytterligare

För snart ett år sedan, den 1 maj 2020, fick Halmstads energi och miljö, och avfallsbranschen i stort, nya problem på halsen när den omdiskuterade plastpåseskatten infördes.

Regeringen ville minska försäljningen av plastpåsar för att i förlängningen minska mängden mikroplaster i naturen. Och visst minskade försäljningen av plastpåsar – men inte svenskarnas behov av plastpåsar i vardagen.

I kommuner som Halmstad, där man tillhandahåller gratis plastpåsar för matavfall, märkte man att allt mer skräp hamnade i matavfallet.

I Sverige finns det tio optiska sorteringsanläggningar med ett 40-50-tal anslutna kommuner. Alla dessa anläggningar och kommuner säger att de sett en ökning av skräp i matavfallspåsen sedan plastskatten infördes, berättar Åsa Montan.

– Problemet är att matavfallspåsarna är gratis, och den kan användas som soppåse i brist på annat, när man inte vill köpa dyra livsmedelskassar eller soppåsar på rulle. Detta är ett bekymmer som vi delar med resten av landet och som diskuteras i branschorganisationen Avfall Sverige, säger hon.

– Politikerna verkar inte ha haft på sig dessa glasögonen när de införde skatten. Man tänkte nog inte på att det finns olika sätt att sortera i landet och att skatten skulle få konsekvenser för det.

Varför inte bara börja med papperspåsar för avfall? Som exempelvis i Laholm.

– Då får vi en optisk anläggning som vi inte har någon användning för. Vi måste också införa separata tunnor för matavfallet, då papperspåsen inte går att knyta. Dessutom har vi i Halmstad bara avfallsbilar med ett fack, så då måste vi köpa in en ny bilpark, säger Åsa Montan.

En påse – som hanteras på tre olika sätt

Från början var tanken att matavfall skulle samlas in från alla hushåll i Halmstad och gå via den optiska sorteringen. Fyra år senare ser det inte ut så. Strulet med den gröna påsen har tvingat fram tre olika lösningar.

För villakunder slängs matavfallspåsen tillsammans med övriga sopor i ett och samma kärl, och sorteras sedan ut via den optiska sorteringen på Kristinehed.

För anslutna lägenhetskunder kastas den gröna påsen i ett särskilt brunt kärl, och körs sedan direkt till matavfallsanläggningen – förbi den optiska sorteringen.

Och för lägenhetskunder som inte har tillgång till det bruna kärlet sorteras inte matavfallet ut alls. Även om dessa kunder är duktiga och sorterar ut maten i den gröna påsen går påsen till förbränning.

– Det är naturligtvis jättetråkigt att det finns lägenhetskunder som vill men inte kan sortera sitt matavfall. Men vi jobbar på med att återansluta fler och fler och förhoppningsvis är snart alla med igen, säger Åsa Montan.

Kommande miljonsatsningar

Hem har nyligen beslutat att uppgradera sin matavfallsanläggning. Investeringarna, som beräknas gå loss på cirka 6 miljoner, ska förbättra kvaliteten på den egentillverkade slurryn.

Bakgrunden är att kraven på matavfallet som ska bli gödsel blir allt striktare – och i nuläget lever inte Hem upp till kraven.

– Det har nu gått fyra år vilket betyder att det nästan är sex år sedan vi upphandlade den nuvarande tekniken. Sedan dess har det hänt väldigt mycket, vilket är positivt för miljön, och då måste vi hänga med rent tekniskt, säger Malin Persson.

Fakta: Sorterat matavfall i Halmstad

I Halmstads avfallsplan är målet för andel utsorterat matavfall 60 procent till 2025. Regeringen har dock höjt målet till 75 procent redan till 2023.

Utslaget för hela Halmstad sorteras det just nu ut ca 30 procent av allt matavfall, vilket alltså är långt från båda målen.

En orsak till att siffran är så låg är att inte alla kan sortera ut. Endast villor och vissa flerfamiljshus har möjlighet.

Källa: Halmstads energi och miljö

Fler nyheter om Halmstad hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här