”Det finns många goda argument både för och emot ett Natomedlemskap, men man fattar inga kloka beslut utifrån rädsla. Titta bara på hur Angela Merkels Tyskland i princip över en natt beslutade att snabbavveckla all kärnkraft efter olyckan i japanska Fukushima. I dag är det många tyskar som ångrar att de nu är så beroende av rysk gas”, säger Frida Stranne.
”Det finns många goda argument både för och emot ett Natomedlemskap, men man fattar inga kloka beslut utifrån rädsla. Titta bara på hur Angela Merkels Tyskland i princip över en natt beslutade att snabbavveckla all kärnkraft efter olyckan i japanska Fukushima. I dag är det många tyskar som ångrar att de nu är så beroende av rysk gas”, säger Frida Stranne. Bild: Roger Larsson

Fredsforskaren Stranne saknar ordentlig Nato-debatt

I helgen ska Socialdemokraterna i Sverige ta beslut kring Natomedlemskap. Fredsforskaren Frida Stranne från Halmstad beklagar att det inte föregåtts av någon bred debatt.
– Det blir oftast inte bra när man i panik fattar beslut av rädsla, säger hon och jämför med hur många tyskar nu ångrar att kärnkraften skulle snabbskrotas efter Fukushima.

ANNONS
|

Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin meddelade på torsdagsmorgonen, i ett skriftligt uttalande, att de säger ja till ett finländskt Natomedlemskap. På söndag ska partistyrelsen för Socialdemokraterna i Sverige redovisa sin syn på en eventuell svensk Natoansökan.

I princip alla politiska kommentatorer som lyssnat på vad statsminister Magdalena Andersson (S) sagt – när hon hävdat att hon ännu inte bestämt sig, men i princip bara räknat upp fördelar med Nato – utgår från att Sverige kommer att skicka en ansökan till Nato inom kort.

Enligt Expressens källor är regeringens plan att det ska ske redan på måndag.

Att döma av samsynen mellan Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Finlands statsminister Sanna Marin talar mycket för att länderna kommer att ansöka om medlemskap i Nato samtidigt.
Att döma av samsynen mellan Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Finlands statsminister Sanna Marin talar mycket för att länderna kommer att ansöka om medlemskap i Nato samtidigt. Bild: Stina Stjernkvist/SvD/TT

– Det finns inget som tyder på något annat än att vi kommer gå med i Nato, men då är det olyckligt att vi inte först haft ordentliga samtal om vad ett medlemskap innebär och vilka olika konsekvenser det kan få, säger Frida Stranne, statsvetare vid Högskolan i Halmstad och Nordamerikainstitutet vid Uppsala universitet.

ANNONS

Med tanke på att detta är det största säkerhetspolitiska beslut vi någonsin fattar förtjänar det svenska folket mer debatt.

– Med tanke på att detta är det största säkerhetspolitiska beslut vi någonsin fattar – och som kommer att påverka oss för en oöverskådlig framtid – förtjänar det svenska folket en mer djupgående och bredare debatt, menar hon och tillägger:

– Den legitimitet som en folklig förankring ger är viktig för ett Natobeslut och för att människor inte ska ifrågasätta det i efterhand när saker sätts på prov.

”Visst har det säkerhetspolitiska läget förändrats med Rysslands invasion av Ukraina, men samtidigt visar de ryska styrkornas svårigheter i kriget att väldigt lite talar för att de skulle ha förmågan att driva ett tvåfrontskrig ens under de närmaste åren”, säger Frida Stranne, som inte håller med om att vi är piskade att fatta ett omedelbart beslut om Nato.
”Visst har det säkerhetspolitiska läget förändrats med Rysslands invasion av Ukraina, men samtidigt visar de ryska styrkornas svårigheter i kriget att väldigt lite talar för att de skulle ha förmågan att driva ett tvåfrontskrig ens under de närmaste åren”, säger Frida Stranne, som inte håller med om att vi är piskade att fatta ett omedelbart beslut om Nato. Bild: Roger Larsson

Enligt Stranne finns det flera saker som – utifrån Rysslands aggression – kan motivera att överväga ett Natomedlemskap. Samtidigt lyfter hon att det finns aspekter som vi ”behöver fundera flera varv över”.

– Ytterst handlar det om att vi kan behöva skicka svenska män och kvinnor i strid, och tillsammans med vacklande demokratier vars värdegrunder och motiv vi kanske inte sympatiserar med – exempelvis Erdogans Turkiet.

Folkrätten och kärnvapen

I SVT:s Politikbyrån i förra veckan tog Stranne bland annat upp att ”Sverige troligen inte längre kan vara en stark röst för folkrättens principer om vi ingår i en militär allians som domineras av USA, som gång på gång brutit mot folkrätten”.

När HP nu träffar henne hänvisar hon även till vad den förre toppdiplomaten Rolf Ekéus precis skrivit i DN om risken för att Ryssland listar det svenska territoriet som ett mål för kärnvapenanvändning om vi är med i Nato. Ekéus betonar också att Natostaterna i princip var förbjudna att i FN:s generalförsamling 2020 stödja det internationella avtalet om förbud mot kärnvapen, som Sverige då röstade för.

ANNONS
Nato bildades 1949 av tolv länder. Antalet medlemsländer har successivt utvidgats – som mest 2004 när Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien gick med. I dag har Nato 30 medlemsländer, där Nordmakedonien 2020 blev det senaste.
Nato bildades 1949 av tolv länder. Antalet medlemsländer har successivt utvidgats – som mest 2004 när Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien gick med. I dag har Nato 30 medlemsländer, där Nordmakedonien 2020 blev det senaste.

– Vårt traditionellt starka motstånd mot kärnvapen blir en fråga som vi inte längre kan driva på ett lika trovärdigt sätt som medlem, eftersom Nato delvis bygger på just kärnvapen, säger Stranne.

Väldigt många människor som jag träffar undrar varför det måste gå så fort och säger att de först vill veta mera.

Själv skrev hon i mitten av april en debattartikel i Svenska Dagbladet, tillsammans med den amerikanske statsvetaren Trita Parsi, där de varnade för att ”den uppskruvade och känslostyrda diskussionen om det nya säkerhetsläget” skulle få Sverige att ”agera utifrån panik eller en romantiserad bild av vad ett Natomedlemskap skulle innebära”.

– Tyvärr har det blivit precis så som vi varnade för. Väldigt många människor som jag träffar – både sådana som lutar åt ett ja till Nato och sådana som är emot – undrar varför det måste gå så fort och säger att de först vill veta mera, berättar Frida Stranne när vi träffas fyra veckor efter att hon skrev artikeln.

Ingen anledning till panik

Hon håller inte med om beskrivningen att vi, med hänvisning till att det bara just nu finns ett öppet fönster medan Putin är upptagen med kriget i Ukraina, är piskade att fatta ett omedelbart beslut om Nato.

– Visst har det säkerhetspolitiska läget förändrats med Rysslands invasion av Ukraina, men samtidigt visar de ryska styrkornas svårigheter i kriget att väldigt lite talar för att de skulle ha förmågan att driva ett tvåfrontskrig ens under de närmaste åren.

ANNONS

– Det finns många goda argument både för och emot ett medlemskap men man fattar inga kloka beslut utifrån rädsla. Titta bara på hur Angela Merkels Tyskland i princip över en natt beslutade att snabbavveckla all kärnkraft efter olyckan i japanska Fukushima. I dag är det många tyskar som ångrar att de nu är så beroende av rysk gas.

Inte längre världspolis

Som expert på USA framhåller Frida Stranne också vad den osäkra amerikanska utvecklingen kan innebära för Nato.

– Det handlar inte bara om att Trump, som hotade med att dra sig ur Nato, kan komma tillbaka till makten. Även Biden och andra framtida presidenter måste förhålla sig till att USA varken kan eller vill axla rollen som världspolis på samma sätt som tidigare, säger hon.

”De frågor jag tar upp är inte alls lika kontroversiella i USA som de uppenbarligen är i Sverige. Flera högt profilerade analytiker där har rest samma typ av frågor utan att det väckt sådant hat som här. I USA är det ingen höger–vänsterfråga, utan där handlar det om vilka krig som leder till stabilitet och om vilka som leder till fler krig”, säger Frida Stranne.
”De frågor jag tar upp är inte alls lika kontroversiella i USA som de uppenbarligen är i Sverige. Flera högt profilerade analytiker där har rest samma typ av frågor utan att det väckt sådant hat som här. I USA är det ingen höger–vänsterfråga, utan där handlar det om vilka krig som leder till stabilitet och om vilka som leder till fler krig”, säger Frida Stranne. Bild: Roger Larsson

– Flera decenniers krig utomlands har kostat så mycket att många amerikaner är trötta på att det gått ut över deras inrikespolitiska utmaningar. Därför kommer USA:s utrikespolitiska engagemang i första hand inriktas mot Kina och Sydostasien.

”Megafoner åt amerikanska hökar”

När det gäller Ukrainakriget, som ju är ursprunget till den snabba svenska omsvängningen i Natofrågan, skrev Frida Stranne i slutet av april en kulturartikel i Aftonbladet med rubriken ”Dubbelmoralen om krig får mig att tappa andan”.

– Jag skrev den utifrån 20 års forskning och kunskaper om konflikter. Samtidigt som jag givetvis fördömer Rysslands fruktansvärda angrepp på Ukraina och att jag tycker att Putin är en avskyvärd despot ville jag problematisera och diskutera de svåra frågor som gömmer sig i varje krig.

ANNONS

I artikeln skrev hon bland annat att ”svenska medier och politiker tycks ha blivit megafoner åt de mest inflytelserika amerikanska hökarna”. Hon konstaterade också att ”det tjänar den amerikanska militarismen väl och är precis det de alltid har velat”.

– Vill man hitta sätt att leva fredligt och bryta militariseringen i världen måste man förstå hur konfliktmönster i världen ser ut och hur stormakternas agerande på olika håll hänger ihop, säger Stranne.

Putin kopierar USA:s resonemang

Hon betonar att USA genom att angripa Irak ”i förebyggande syfte” 2003 underminerade folkrätten och lämnade öppet för Putin att nu använda samma resonemang när det gäller hans angrepp på Ukraina.

I den kritik som riktats mot att hon tar upp ”vad USA gjorde för 20 år sedan” hävdas att amerikanska krigsbrott redan har debatterats och fördömts i åratal.

Irakier fick i svensk tv inte ge sin syn på de amerikanska bomberna, så som vi nu vant oss vid att följa kriget i Ukraina.

– Men det var inget som gjordes i realtid, utan sådant som avslöjades flera år efteråt. Det var inte så att irakier fick ge sin syn i svensk tv på de amerikanska bomberna, så som vi nu vant oss vid att följa kriget i Ukraina, säger Stranne och tillägger:

– USA:s krigsbrott – med bland annat våldtäkter, tortyr och attacker mot sjukhus, bröllop och begravningar – har i regel också ursäktats som ”indirekta skador” och porträtterats som misstag i kampen för ett gott, högre mål. Vad vi missar är hur våldscykler leder till mer våld och fler krig.

ANNONS

Olika måttstockar

– Att vi använder olika måttstockar märks också nu när USA i utbyte mot olja vill förse Saudiarabien med vapen, trots att landet är involverat i kriget i Jemen – som av FN beskrivits som det värsta i världen.

Att en forskare utsätts för hatdrev om den vågar lyfta frågor kring vad som kan få slut på krig, respektive förlänga eller skapa nya krig, är enligt Frida Stranne ”helt förlamande och ett allvarligt hot mot demokratin”.
Att en forskare utsätts för hatdrev om den vågar lyfta frågor kring vad som kan få slut på krig, respektive förlänga eller skapa nya krig, är enligt Frida Stranne ”helt förlamande och ett allvarligt hot mot demokratin”. Bild: Roger Larsson

Efter artikeln i Aftonbladet har Frida Stranne fått utstå hård kritik och personangrepp.

På sociala medier har det varit ännu värre. Jag har aldrig tidigare upplevt en sådan hatkampanj mot mig.

I olika ledarartiklar – bland annat i Expressen – har hon framställts som ”USA-hatare” som har ”svalt den ryska propagandan”, som bagatelliserar kriget i Ukraina och som sprider Putins desinformation.

– Det är förfärliga påståenden som är helt grundlösa, säger Stranne.

– På sociala medier har det varit ännu värre. Jag har aldrig tidigare upplevt en sådan hatkampanj mot mig, fortsätter hon och berättar om hur folk förvanskat det hon skrivit och klistrat på henne olika åsikter som hon aldrig haft.

Våga lyfta obekväma frågor

– Jag ägnar mitt yrkesliv åt att förstå vad som leder till krig och hur vi ska få slut på våldsspiraler. Det innebär att man måste orka och våga lyfta obekväma frågor.

– Samtidigt som jag tar avstånd från övergreppen mot den ukrainska befolkningen måste jag som freds- och konfliktforskare kunna ställa frågor om huruvida sanktionerna verkligen tvingar parterna till förhandlingsbordet eller om de riskerar att leda till nya krig längre fram. Och är det så att inflödet av vapen gör att kriget tar slut snabbare – eller förlänger det kriget och leder det till att fler ukrainare dör?

ANNONS

Att en forskare som ställer sådana frågor utsätts för hatdrev är enligt Stranne ”helt förlamande och ett allvarligt hot mot demokratin”.

– Tystar vi människor på det viset förlorar vi en av hörnpelarna i vårt öppna och fria samhälle – sådana värden som vi strider för i Ukraina.

LÄS MER:S i Halland får tycka till i Nato-frågan – Löfquist kallades till möte med Baudin

LÄS MER:Rysslandsexperten från Halmstad varnade tidigt för Putin

LÄS MER:Värnpliktiga i Halmstad har utbildats på p-skotten som skickas till Ukraina

LÄS MER:Halmstadofficer tvingades lämna pressat Ukraina

LÄS MER:”Det framstår som att vi är USA:s 51:a delstat”

LÄS MER:Så kan svenskar lära sig hur man tänker i USA

ANNONS