Ny situation. Visst förekommer det gräsbränder i Halmstad, men inte alls på samma sätt i Australien. Backburning är ett vanligt sätt att bekämpa dem.
Ny situation. Visst förekommer det gräsbränder i Halmstad, men inte alls på samma sätt i Australien. Backburning är ett vanligt sätt att bekämpa dem.

Fredrik Nyhs år fyllt av äventyr

I ett år bodde och jobbade brandmannen Fredrik Nyh i Townsville, Australien. – Det häftigaste var att uppleva landet och att inte behöva känna sig som turist hela tiden, säger han.

ANNONS
|

Fredrik fick en flygande start på nya stationen.

– Första måndagen trodde jag att jag skulle vara extraman för att bli upplärd, men så blev det inte. ”Nu är du en av oss” sade de – och två minuter senare gick larmet. Jag fick springa ut till min bil, hämta kläderna som fortfarande var ouppackade och byta om, berättar han.

Just denna gång var det ett automatlarm i ett köpcent­rum som gick och brandmännen kunde lugnt återvända till stationen.

Det var äventyret och möjligheten att lära känna en annan kultur som lockade Fredrik Nyh. Han reste till Australien och bytte plats med Greg Forrestal som kom till Halmstad med sin familj, vilket HP har berättat om i tidigare reportage.

ANNONS

– Självklart var jag jättenervös före det första passet, men det gick bra. Sedan var alla väldigt hjälpsamma och de förstod att jag ville lära mig och ha koll.

Fredrik beskriver australiensarna som väldigt öppna och trevliga. Han bodde i Gregs hus i en förort och fick snart kontakt med grannar som bjöd på grillkvällar. Det var ömsesidig nyfikenhet mellan australiensarna och svensken.

Överlag anser Fredrik att det gick fler larm under ett arbetspass där än här, framför allt bilolyckor och gräsbränder. Just gräsbränderna var en ny erfarenhet och bekämpades på ett annat sätt än han var van vid.

– Det var mycket back burning, när man går och droppar en blandning av diesel och bensin och tänder på en bit ifrån eldhärden. När lågorna till slut möts finns det inget mer bränsle för branden att fortsätta sprida sig, berättar han.

Julafton minns han som ”lite galen”.

– Vi åkte ut vid 8.30 på första gräsbranden, hann in till stationen en snabbis vid 13-tiden för att äta lunch innan larmet om en ny gräsbrand kom. Efter den dagen var man helt slut, det var så j-a varmt och hög luftfuktighet, säger Fredrik och fortsätter:

– Den kvällen satt jag och en kollega på stranden, tog en öl och käkade en hamburgertallrik. Det var så långt ifrån julafton som man kan komma, säger Fredrik.

ANNONS

Schemat var upplagt med fyradagsledigheter och då passade Fredrik på att se sig omkring. Han reste utmed östkusten ner till Melbourne, men även till Nya Zeeland och Fiji.

– Jag åkte alltid ensam, det är det bästa sättet att resa om man vill träffa nytt folk.

Men det blev också en hel del fiske- och campingutflykter med gänget på brandstationen. Stämningen på jobbet var ”skön” och avslappnad, och Fredrik fick många nya vänner bland kollegerna.

Första veckan hemma i Halmstad kändes lite kons­tig, men efter ett tag var det som vanligt igen.

– Jag anpassar mig fort och det var faktiskt mysigt att komma hem till kylan igen, det man är van vid.

Ålder: 29 år.

Bor: I Halmstad, men kommer från Anderstorp från början.

Familj: Mamma, pappa och syskon.

Intressen: Tränar på gym, fiskar ”oftast blir det i någon insjö”, åka skidor.

Om du inte jobbade som brandman: ”Då hade jag nog varit sjukgymnast, träning och kroppen har alltid intresserat mig.”

Om utbytet: Under året i Australien var Fredrik fortfarande anställd och fick lön från sin arbetsplats i Halmstad. Arbetsplatsen i Sverige stod även för försäkringar. Flyget bekostade han själv.

ANNONS