”Forskarbråk behöver inte bli vanligare”

Enligt rektor Mikael Alexandersson behöver det inte automatiskt bli fler konflikter bland forskare bara för att forskningsvolymen ökar på Högskolan i Halmstad.

ANNONS
|

År för år ökar forskningens andel av verksamheten på Högskolan.

Förra året fick lärosätet 121 miljoner kronor till forskning, varav drygt hälften var externa medel och resten statliga anslag. Totalt publicerade forskarna 119 artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

HP har i veckan skrivit om professor Gunnar Johanssons anklagelser om att andra forskare tagit över – och håller honom utanför – hans studie om matvanor på recept.

Apropå det frågar HP rektor Mikael Alexandersson ifall den ökade forskningsvolymen kan leda till fler konflikter, exempelvis om vem som gjort vad.

– Hypotetiskt skulle det kunna bli så, men inte nödvändigtvis. I och för sig har vi sett Macchiarini-affären på stora KI, men för några år sedan fick det stor uppmärksamhet när en professor på lilla Försvarshögskolan plagierat andra forskare. Så storleken behöver inte vara avgörande, säger han.

ANNONS

Alexandersson pekar på hur ovanligt det är med fusk bland forskare och hänvisar till en enkät som en statlig utredning om oredlighet vid forskning gjort.

I denna uppgav landets lärosäten att det under åren 2010-2015 utreddes 112 fall, vilket i snitt blir knappt 19 fall om året i hela Sverige. Av dessa kom lärosätena fram till att det var oredlighet i 16 fall, det vill säga i snitt färre än tre fall om året.

Centrala etikprövningsnämnden har dock fått fler fall att granska i år. Sedan 2010 har den haft högst tre fall om året, men första halvåret i år fick den in tio fall.

ANNONS