Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Följ med bakom kulisserna på Röda kvarn – den snart 100 år gamla Halmstadbiografen

Det är den enda Halmstadbiografen som fortfarande lever (det har funnits många, så det är en bedrift). Snart 100 år gammal och K-märkt. Ritad av en arkitekt från Halmstad (inte från Stockholm – ramaskri!).
Men – hur spelar man film i dag? Var förvaras alla popcorn? Och varför finns det en Super Mario-dräkt i personalrummet?
Vi har gått bakom kulisserna på Röda kvarn och kan svara på de stora (och små) frågorna. Följ med själv här!

Röda kvarn har varit lite av en rubrikmaskin genom åren. Varför skulle den inte, egentligen? Biografen – inte minst själva byggnaden – har rört upp känslor i snart 100 år. Det började 1925 med att den ritades av en Halmstadarkitekt. På den tiden var det ovanligt. Standard var att det åkte ner någon kostymklädd gubbe från Stockholm och ritade biografen åt de mindre städerna.

Röda kvarn har sedan 1925 överlevt flera andra biografer. I HP 1926 gick det att läsa att ”Halmstad kan inte just sägas lida brist på biografer. Med Röda Kvarn kan staden räkna sex stycken” - och det fanns planer på fler!

Klipp till 1990-talet och rubrikerna handlade om försäljning och ett mindre folkuppror i svallvågorna av beskedet. Kommunen skulle sälja den pampiga byggnaden - men vad skulle hända med den? En av de mest högljudda rösterna i frågan var faktiskt Peter Wahlbeck.

Men vi behöver inte skynda historien. Vi har tagit hjälp av Hallandspostens arkiv för att följa Röda Kvarns födelse och några av turerna under åren. Och så några roliga detaljer och platsannonser.

Viktigt att betona: vi har gjort ett URVAL i arkivet. En sökning på Röda kvarn ger tusentals träffar. Majoriteten av dem är såklart filmannonser.

1925 • Röda kvarn föds

Av HP-arkivet att döma var det speciellt att det blev en Halmstadbo som ritade Röda kvarn. I majoriteten av fallen när det kom till biografer var det en arkitekt från Stockholm som åkte ner till de lite mindre svenska städerna och gjorde jobbet åt dem. Men inte här!

Röda kvarns arkitekt - en Halmstadbo!

Så här beskriver Wikipedia August Svensson, mannen som ritade Röda kvarn:

”August Svensson utbildade sig till snickare och arbetade för arkitekt Uno Forthmeiier i Halmstad. Han har därefter ritat omkring 90 hus i Halmstad i klassisistisk stil, bland annat biografen Röda Kvarn vid Lilla torg år 1925, Strandhotellet i Mellbystrand 1927 och restaurangdelen av Hotel Riviera i Båstad. Han medverkade strax före sin död i arbetet med Olaus Petri kyrka i Halmstad.”

1926 - Snart dags för invigning!


”Öppnar fredag med tvenne festföreställningar” gick att läsa i HP. Tvenne betyder på gammelsvenska två.

Hallandsposten den 26 februari 1926 - dags för invigning!

Röda Kvarn - ett ståtligt kinotempel. Och så nyfikna Halmstadborna var på byggnaden. ”Redan yttre entrén med sina mäktiga stenpelar skvallrar ut att ett gediget arbete”, skrev man i Hallandsposten.

Och dagen innan premiären skulle det vara - ”Vernissage för stadens myndigheter med damer”. Wow. Rösträtt OCH rätten att gå med männen på vernissage! 1920-talet var ett omvälvande decennium för kvinnohistoria.

Vi bara måste ta med beskrivningen av komforten i salongerna också. Hör här:

”Teatern kommer att rumma in emot 500 bekväma sittplatser. De mahognypolerade klaffstorarna, alldeles av ny modell . Avståndet mellan stolsraderna blir icke mindre än 80 cm, och då därtill kommer, att den nya stolmodellen, tack vare en lika enkel som sinnrik anordning, lämnar ett extra utrymme av ytterligare 5 cm, går det utan olägenhet för sig att passera redan placerade besökare. Samtliga stolar äro försedda med stoppade stolar”

1926 - inflation i biografer?

Röda kvarn blev den sjätte biografen i Halmstad på 1920-talet. ”Detta tycker man ju kunde vara nog”, skrev Hallandsposten. Men skulle det bli fler? Palladiumbolaget, som ägde tre av biograferna i stan, hade planer på utvidgning.

1928 och framåt. Och framåt. Och framåt.

Arkivet bjuder under kommande decennium på otaliga bioannonser. Denna från 1928 hade nog inte publicerats idag.

”Filmens kvinnliga nestor, om uttrycket tillåtes, kan ännu trots sin modiga ålder göra en älskarinneroll, om också mycket av charmen från fordom saknas.”

Ursäkta?

1930 • Snygg pojke sökes

Ännu en annons som antagligen inte hade publicerats idag. Avgör själv:

”En snygg samt pigg och vaken pojke erhåller plats som chokladförsäljare. Platsen sökes å Röda Kvarn mellan klockan 5-6 idag, fredag”.

1934 • Ljudfilmspremiär

Den 26 september 1934 var ett stort datum i Röda kvarns historia. Då spelades den första ljudfilmen på biografen. Premiären beskrevs som ”lyckad” i Hallandsposten, som välkomnade Röda kvarn till ”en ny era”.

1970 • Maskinisten Halmstads mest utskällde?

Nu ett stort skutt i historien. Välkommen till 1970 och en otrolig ingress, i en text om filmmaskinisterna Karlsson och Persson och deras utsatta yrke. Läs själva:

”Skäll inte på maskinisten! Hur många av oss har inte under någon bioföreställning någon gång vänt sig om i salongen för att medelst busvisslingar och okvädingsord göra filmmaskinisten uppmärksam på att filmen gått av.”
...
”Alla vet ju att det är maskinisten bakom det där retliga lilla hålet som antingen har somnat, försjunkit i ett väl tummat exemplar av Kärlek 1-1000 eller också är en klåpare”
...
Summan av kardemumman: skäll inte på maskinisten. Han hör ändå inte. Inte ett ljud. Väggarna är ljudisolerade. Och det är dessutom sällan hans fel...

1970

Så här såg filmen ut på 1970-talet.

Bildtexten ur HP: Erik Persson kontrollerar en akt ur vidfilmen Örnnästet.

1988 • Filmaffischer hårdvaluta

På 1980-talet kom ett nytt poppigt brott till Halmstad. Det blev svårt att göra reklam för filmerna. Nio gånger på en månad bröts skyltskåpen upp för att stjäla filmaffischerna inuti. ”Det skulle bli billigare om de som är intresserade av affischerna i stället kom in och pratade med oss”...

1990-talet - striderna hettar till

Under 1990-talet hände det grejer. Kommunen aviserade att de skulle sälja byggnaderna kring Lilla torg. Många Halmstadbor, däribland Peter Wahlbeck, oroades över vad som skulle hända med gamla Röda kvarn. Peter Wahlbeck stred för att biografen och dess arkitektur skulle bevaras.

1991 • Kommunen behöver inte byggnaderna


”Kommunen vill göra sig av med de fastigheter den inte använder, och få ett välbehövligt tillskott i kassan”, beskrev Hallandsposten kommunens anledning till de stora försäljningarna.

1991 • Starka känslor om Röda kvarns överlevnad

Det var många som var rädda att någon skulle göra något olämpligt med Röda kvarn. En biografforskare som besökte alla Sveriges biografer blev lyrisk när han kom till Halmstad. Han argumenterade för Röda kvarns överlevnad som om det vore en domstolsfråga.

”Det är ställt utom varje tvivel att Röda kvarn i Halmstad har den mest anslående, imposanta fasaden av alla i sinnevärlden existerande biografer i Sverige”.

1993 • Fler salonger i ”biopalatset”

1993 skulle Svenska bio köpa byggnaden och det skulle bli hela fyra dukar att se film på. ”Ett filmpalats”, skrev man i HP.

1994 • Röda kvarn blir byggnadsminne

1994 förklarades Röda kvarn som ett byggnadsminne.

I Hallandsposten beskrevs biografernas turbulenta utveckling: uppsving på 1920-talet, glansdagar på 30-och 40-talet, och sedan kom televisionen under 1950-talet.

Mellan 1950 och 1994 hade 1300 biografer lagts ner i Sverige. Röda kvarn i Halmstad skulle inte bli en av dem.

2019 och framåt

Vi tar ett jättekliv i historien och är nu i färg, till och med i HP:s arkiv. 2019 tar Tittie David (som medverkar i filmen ovan) över som platschef på Röda kvarn.

Om samtidens konkurrent för biograferna, internet, sade hon då att: ”folk fortsätter att komma hit, trots att de kan se hur mycket film de vill hemma. Men det är något speciellt med den stora duken, att det är många i salongen, stämningen...”

2020

... men det Tittie David inte visste då var att det snart inte skulle vara så många i salongerna längre. När man tittar tillbaka i historien kommer 2020 kunna beskrivas som året då Röda kvarn tillfälligt stängde. Och sedan gick att hyra för sig själv. Och spela TV-spel.

Man kan säga att ingen skäller på maskinisten längre. Och att alla filmer har ljud.

Vill du själv söka i HP:s arkiv? Alla tidningar från 1907 och framåt finns digitaliserade och är sökbara för våra prenumeranter. Gå in på e-tidningen, klicka på förstoringsglaset i menyn till höger och välj ”Arkiv” som sökfunktion. Mycket nöje!

Fler nyheter om Halmstad hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här