Fågelskådaren hittade ett nytt kall

Efter 35 år bestämde sig Görgen Hildingsson för att sluta skåda fåglar. Istället hittade han en ännu större passion. Tio år senare har han artbestämt nära 1500 fjärilar och är en av Sveriges vassaste fjärilskådare.

ANNONS
|

Solen håller på att gå ner medan sällskapet packar ur bilarna. Ikväll har de valt Långenäs udde som skådeplats.

– Vi skulle tagit med en flaska vin, säger någon.

Det brummar från elverket när Görgen Hildingsson drar i startsnöret. En bit bort tänds en lampa som han hängt över ett gammalt vädringsställ. Stången som egentligen är avsedd för galgar har han trätt genom fållen på ett vitt lakan som skiner upp av ljuset från lampan. På lakanet har han lagt ut ett antal äggkartonger.

Hemmabygget är en variant av det som i fjärilskådarkretsar kallas för ”ljusfälla”.

– Kvicksilverlampor är överlägset bäst, de lockar till sig mängder med nattfjärilar. De blir uppjagade av ljuset och då tar de skydd bakom äggkartongerna, säger Görgen Hildingsson.

ANNONS

Allt började för tio år sedan hemma i trädgården i Haverdal. Då var Görgen Hildingsson en väldigt aktiv fågelskådare som efter 35 år började känna att han hade sett allt. Dessutom tyckte han att det tog upp för mycket av hans tid.

– Egentligen hade jag tänkt lugna ner mig, men så hittade jag det här istället och sen har intresset bara växt, säger han.

I Sverige finns det cirka 3000 olika fjärilsarter. Det kan jämföras med antalet fågelarter som stannar vid 450. Storleken på en fjäril kan variera mellan så lite som ett par millimeter i vingbredd på de minsta arterna till upp till tolv och en halv centimeter på de största. Vissa kan bara artbestämmas på könet. Med andra ord väntar många års aktivt skådande för den som har det rätta intresset och engagemanget.

Görgen Hildingsson rapporterar varje ny art han hittar till Artportalen, ett svenskt internetbaserat rapportsystem för observationer kring svensk flora och fauna. Fynd som inte kan artbestämmas på plats fotas och tas med hem för efterforskning. Under sina tio år som aktiv fjärilsskådare har han artbestämt närmare 1500 fjärilar. Förra året var han mest aktiv i hela Sverige.

– I år har det varit lite sämre, kommenterar han och rättar till pannlampan.

ANNONS

Ikväll är siktet inställt på flyttfjärilar, eller migranter som de också kallas. Väderförutsättningarna är perfekta; varmt, lätt vind från sydost och det regnar inte. Det dröjer inte länge innan lakanet är prickigt av insekter som fångas in av ljuset.

– Nu börjar det röra på sig, utbrister någon.

Coronarestriktionerna glöms bort när sällskapet börjar trängas framför det upplysta lakanet. Någon viftar till med en håv, ljudet av en kamera som klickar, äggkartonger vänds, granskas och läggs tillbaka. En fjäril så liten att den bara kan identifieras av ett tränat öga läggs ner i ett tillslutningsbart provrör, arter dokumenteras i en anteckningsbok.

90 procent av fångsten utgörs av det som sällskapet internt kallar för ”brunt bös”, alltså vanligt förekommande arter som alla redan har sett, till exempel gräsrotsfly. För det otränade ögat avgörs fyndets värde bäst på röstläget.

– Den här har bara funnits i Halland i tre, fyra år, säger Görgen Hildingsson och håller fram ett ovalfläcksjordfly.

ANNONS