Det långdragna bygglovsärende tog sin början på 1990-talet när förskolan fick ett tillfälligt bygglov för ändrad användning från bostad till förskola. Detta förlängdes så länge lagen tillät, det vill säga i 15 år.
Efter att bygglovet löpt ut hann det gå sex år innan kommunens planavdelning tog upp ärendet igen. Men inte för att det saknades bygglov utan för att fastighetsägaren själv hörde av sig och ville ha ett permanent lov.
Eftersom verksamheten strider mot detaljplanen fick grannarna möjlighet att yttra sig. Tre var negativa. De ansåg att ljudvolymen var för hög och trafiken för intensiv.
Ingen olägenhet
Byggnadsnämnden såg dock inte barns lek som en olägenhet för grannarna och menade att trafiken bara ökade vissa tider under vardagarna. Bygglov beviljades i mitten av 2018. Då hade verksamheten stått utan giltigt bygglov i sju år.
Efter att en granne överklagat ärendet till länsstyrelsen upphävdes dock bygglovet. Myndigheten ansåg att åtgärden stred mot gällande detaljplan.
Förskolan drev ärendet vidare till mark- och miljödomstolen och tryckte bland annat på att utan tillstånd skulle barnen stå utan omsorg.
Våren 2019 avslog domstolen överklagandet och nästa instans, Mark- och miljööverdomstolen, valde att inte ta upp ärendet.
Trots att ärendet alltså har avgjorts i högsta instans har förskolan fortsatt bedriva sin verksamhet. Detta valde grannen att anmäla till kommunen.
Hanterar ärendet
Enligt Katarina Finyak kommer ett beslut i frågan att fattas inom kort. Vilken typ av beslut som väntar är dock oklart men inget tyder på att kommunen kommer att förbjuda verksamheten i nuläget.
– Vi tittar på förutsättningarna och får sedan ta ställning utifrån det. Om förskolan ska vara kvar har vi två alternativ, antingen bevilja ett nytt bygglov eller så får sökande vända sig till samhällsbyggnadsutskottet med en ansökan om en planändring, säger hon.
Ett tredje alternativ är att flytta förskolan, men det är något som verksamheten i så fall måste lägga fram tillägger Katarina Finyak.
Hon tillägger att den aktuella förskolan inte är ensam om att sakna bygglov.
– Vi har flera sådana här förskolor som vi nu arbetar aktivt med.
Bland annat har samhällsbyggnadskontoret nyligen godkänt ett planbesked gällande en annan förskola i kommunen som också bedrivs i en fastighet som endast är avsedd för bostadsändamål. Även här har förskolan bedrivits i cirka 30 år, varav 15 med tillfälligt tillstånd och lika många år utan bygglov.
Oklart vad som hänt
Varför förskolorna fallit mellan stolarna kan Katarina Finyak inte svara på.
– Det kan vara så att kommunen har haft ett annat system tidigare som gjorde det svårare att följa upp gamla ärenden. Nu har vi en massa digitalt. Det är också så att det är upp till fastighetsägaren att ha koll på när bygglovet löper ut. En annan orsak kan ha varit att man inte vill köra ut barn på gatan, det handlar lite om att vi inte har haft resurser att driva dessa processer.
Det handlar om ganska många år – är inte risken att kommuninvånare upplever det som orättvist att en förskola kan få fortsätta utan bygglov medan andra verksamheter, som till exempel Bull, inte får det?
– Det är ingen skillnad på hur vi agerar juridiskt sett. I det här ärendet vågar jag inte svara på varför man inte agerat tidigare men man kan inte jämföra olika byggärenden med varandra, det är som att jämföra äpplen och päron. Det är helt olika förutsättningar och helt olika detaljplaner på olika platser. Bulls är till exempel allmän platsmark och detta handlar om mark som är detaljplanelagd för bostäder. Vi måste alltid göra enskilda bedömningar och då avgöra om det går att godta en avvikelse.
Tas någon hänsyn till vad grannarna tycker?
– Ja, så fort det handlar om en avvikelse blir det grannhörande och alla berörda får säga sitt. När beslutet fattas så finns det också möjlighet att överklaga om man inte är nöjd.
LÄS OCKSÅ:
