Den misstänkte och offret är båda unga och hade tidigare en relation. De var kära och skickade bilder till varandra. Vissa bilder mer intima än andra.
När tjejen efter något år inte var kär längre och gjorde slut började problemen.
Hon beskriver att det började dyka upp konton på Instagram som utgav sig vara hennes. Kontona lade upp foton på henne. Hon var mer eller mindre naken på bilderna. Det publicerades också filmer på intima handlingar. När ett konto stängdes öppnades ett annat.
Hos tjejen rådde det inget tvivel - det var hennes ex-pojkvän som stod bakom kontona. Flera av bilderna hade hon skickat specifikt till honom. Andra hade han tagit själv.
Sparat konversationer
Hon har sparat konversationer i vilka hon ber honom att sluta. Hon frågar vad hon har gjort för att förtjäna detta, och killen svarar något i stil med att hon kastat bort hans tid. Ibland påstår han att hon varit otrogen.
Han förnekar själv påståendena. Han tror att hans ex-flickvän är ute efter att sätta dit honom.
Två versioner - och teknisk bevisning
Ord skulle kunna stå mot ord - men efter en flera månader lång polisutredning har åklagaren med sig en del tekniska bevis i fallet, vilket gör att ex-pojkvännen kan åtalas för bland annat grovt förtal, olaga identitetsintrång och olovlig identitetsanvändning.
Internetkonversationerna är bara en del i den bevisningen. Det andra rör analyser av mejladresser som kan kopplas till ex-pojkvännen och Instagramkontona. Även IP-adresser har studerats.
Utan ett erkännande - hur viktig är den tekniska bevisningen i fall som dessa?
– Den är ofta avgörande. Men det kan också vara så att en nekande gärningsman stärker misstankarna mot honom själv. Har man mycket teknisk bevisning och den misstänkte ändå inte erkänner någonting alls - då kan det sänka hans trovärdighet i allmänhet, säger åklagare Jon Lindahl.
– I det här fallet har målsäganden lämnat uppgifter som har kunnat bekräftas under polisutredningens gång. Det stärker hennes trovärdighet, fortsätter han, men betonar att det slutligen är upp till domstolen att döma.
Relationsbrott svåra - brott på sociala medier ökar
Relationsbrott är kända för att ha ett svårt bevisläge. Just den här typen av brott som sker på sociala medier har ökat under senare år enligt polisen.
– Jag delar den bilden. Det är särskilt bland yngre det ökar. Att man införde lagen om olaga identitetsintrång är därför bra i sammanhanget, säger åklagaren.
Ny rubricering för att nå hämndporr
Rubriceringen olaga identitetsintrång tillkom 2018 och riktar sig bland annat mot så kallad hämndporr.
– Man ska inte kunna publicera något på internet för att hämnas, eller för att få någon att göra något de inte vill. Det är lätt att begå brott över internet, det är lätt att hota någon där och tro att man kommer undan med det.
När den tekniska bevisningen är så viktig vid brott på internet - hur ligger ni till i den kampen?
– Lite på efterkälken. Har vi en utpekad misstänkt kan vi ju ta dennes telefon. Men har vi en okänd gärningsman som hänger ut en målsägande, då kan det vara lite knepigt. Då kan man behöva internationell hjälp för att hitta den som ligger bakom.
– Den tekniska utvecklingen går framåt. Samtidigt kommer det nya plattformar på internet där man kan begå brott, till exempel i spelchattar, som vi kanske inte har så bra koll på. Det kan behövas utbildningsinsatser för att hamna lite mer i framkant.
