En tredjedel av skolornas lunchlådor hämtas aldrig ut

Färre än en tredjedel av skolungdomarna i Halmstad som studerar hemifrån vill hämta ut lunch från skolorna. Trots att skolköken varje vecka får in beställningar från elevernas vårdnadshavare har omkring en tredjedel av matlådorna inte blivit upphämtade.

ANNONS
LocationHalmstad|
|

Distansundervisningen som gällt för Halmstads högstadie- och gymnasieelever under vårterminen kommer till viss del fortsätta vilket innebär att skolköken kommer behöva fortsätta att packa matlådor. Totalt berörs drygt 6 400 elever på Halmstads kommunala skolor och alla har rätt till skollunch, även om de studerar hemifrån, men långt från alla väljer att hämta ut sina matlådor.

– Under de två första veckorna har det varit knappt 30 procent som beställt mat men sen har dessvärre inte alla varit och hämtat maten de beställt, säger Lisa Larsson som är verksamhetschef för måltidsservice inom Halmstads kommun.

LÄS MER:Beslut: Växelvis distansundervisning för Halmstads elever

LÄS MER:Högstadielärarna efter första distansstudieveckan: ”Kan bli svårt i längden”

"Otroligt mycket mat som går till spillo”

Eleverna, eller dess vårdnadshavare, gör varje vecka en beställning till skolan om hur många dagar de vill hämta lunch för. Eleverna får sedan hämta upp kylda matlådor två gånger i veckan som ska räcka för hela skolveckan. Det är dock inte alla beställningar som hämtas upp, Lisa Larsson uppskattar att upp mot en tredjedel av de beställda matlådorna aldrig hämtas.

ANNONS

– Det är liten del av alla tusentals som erbjuds tjänsten som faktiskt nyttjar den. Utav de som har lagt beställning kan vi se att det blir bättre och bättre, i början var det fler som inte hämtade. Jag tror att frågan har lyfts upp och att föräldrar är mer involverade i beställningen av matlådor, säger Lisa Larsson.

Mycket av maten som inte hämtas upp måste slängas men än finns ingen beräkning på hur mycket svinn de icke upphämtade matlådorna resulterat i. Varje portion för en högstadieelev kostar drygt 38 kronor och för en gymnasieelev ligger kostnaden på 42 kronor.

LÄS MER:En fjärdedel av eleverna hämtar mat i skolan

Inget märkbart ökat svinn

Många matlådor måste kastas men beroende på vilket rätt som lagats har en del av de icke upphämtade matlådorna kunnat användas till annat. Över lag tror dock inte Lisa Larsson att det slängs mer skolmat än normalt.

– Det har blivit en del svinn men kökspersonalen har nu en rutin för att packa lite mindre och snabbt kunna packa mer efter hand om det behövs för att minska svinnet, säger hon och fortsätter:

– Egentligen borde vi bättre veta hur många portioner som behövs så om det håller i sig så hoppas jag att vi på sikt kan bli mer exakta. Övergångsperioden har varit svår men det har varit kort tid och det handlar inte om några jättemängder med svinn.

ANNONS

Varför kan man inte donera maten som blir över till behövande?

– Det är lite krångligt. Man får inte lämna ut det till vem som helst och man får inte sälja det vidare enligt lagen om offentlig upphandling. Man får komma ihåg att det inte är så stora volymer och att det är en liten andel lådor som packas. En del kan vi frysa in och använda men alla rätter är inte lämpliga till det, säger Lisa Larsson.

ANNONS