Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/39

En titt i arkivet – Så växte Nissastrand fram

Bygget av stadsdelen Nissastrand är ett stycke populärlokalhistoria.
Historien rymmer supermoderna sopsystem á la Barcelona, tidlösa parkeringsfrågor (kaos), och en finanskris som tvingade entreprenörer att rea ut lägenheter. Minns du hur det såg ut innan? Under? Efter?
Följ med på en resa i HP:s arkiv.

Åh. Millennium två. Du är så på. Åh. Vi alla längtar så.

Millennium två - åh - vad ska hända då?

Det är möjligen en forcerad koppling, men ett svar på frågan i Markoolios klassiska (överdrift?) låt om det nya millenniet skulle kunna vara att området vid Gamletull och Nissan i Halmstad aldrig någonsin skulle bli detsamma.

LÄS MER: Nissastrand klart efter 30 år – från "Lilla huset på prärien" till en modern stadsdel

Gräs och industri skulle ersättas med ett av de mest moderna sopsystemen på 2000-talet. Sopor skulle färdas i 80 kilometer i timmen under jord. Ett bostadsområde med arkitektritade höghus som skulle inspirera resten av Sverige skulle betongbit för tegelbit byggas, år efter år. Det var DET som skulle hända då.

... Och det var en hel del annat också. Bland annat skulle graffitikonst jämnas med marken. Åsa Gessle och Gert Wingårdh skulle hjälpa det kommunala bostadsbolaget HFAB för att allt skulle bli riktigt snyggt. Och så vidare. Och så vidare. Följ med på en resa om lite mer som skulle hända då.

1966 • Livet innan Nissastrand

Så här såg östra sidan av Nissan ut 1966. Det enda som är kvar är idag vattentornet (byggt 1929).

2003 • 1 500 nya lägenheter och storanfall mot Irak

Hallandspostens förstasida den 22 mars 2003 avslöjade startskottet för den nya stadsdelen. 1 500 nya lägenheter skulle byggas - med utsikt mot Nissan.

2003 • Så beskrevs den nya stadsdelen Nissastrand

I Hallandsposten den 22 mars 2003 skrevs det att Stockholmsarkitekten Johan Nyrén fått uppdraget att föra en detaljplan för området. Han hade ritat åtta kvarter med femvåningshus, där vissa delar skulle få en inskjuten takvåning.

- Samtliga kvarter ska ha solbelysta innergårdar så att det passar för alla sorters hushåll, även barnfamiljer, sade Johan Nyrén.

Vi kommer till det, men Nissastrand blev senare utpekat som ett pensionärsmecka. Inte alls så barnfamiljsvänligt.

Vidare beskrevs i artikeln att 140 000 kvadratmeter skulle exploateras i projektet. Det var större delen av Gamletullsområdet, som hade en ursprunglig byggyta på 190 000 kvadratmeter.

2003 • Bevara graffitikonsten!

Skräp för vissa - konst för andra.

”Nu rivs husen och därmed försvinner konsten, graffitin som har målats på Nordiskafilts gamla fabriksväggar. Men några motiv finns kvar på bild. Alecsander Bengtsson har fotograferat dem” skrev HP i ett reportage när allt drog igång.

2003 • ”We hate you” ska bort

Budskapet på graffitiväggen passade inte in i det nya bostadsområdet.

2004 • Underjordiska sopor skapade rubriker

Startskottet för en följetång - supermoderna sopfrågan!

Inga sopbilar skulle finnas i det nya bostadsområdet. Inte heller några soprum. Ett helt nytt vacuumsystem för sophantering skulle se dagen. Eller helt nytt var det inte, det hade funnits i storstäder sedan tidigare.

Systemet skulle fungera som en dammsugare. Soporna lades ner i ett kärl på innergården. Sedan färdades de i 80 km/h till en stor terminal.

Det här skapade måååånga rubriker i HP. Håll ut - för det kommer fler.

Soporna - nästan glamoröst

Prototypen - så här såg nedkasten ut i huvudstaden.

Halmstad blir ”Lilla Barcelona”

Nu myntades begreppet ”Lilla Barcelona”.

De nya sofistikerade sopnedkasten gjorde att vi kunde jämföra oss med metropolen. Det tyckte i alla fall Per Ålund, marknadschef på Renhållningsbolaget.

2006 • Redan inflyttningsdags

I juni 2006 skulle de första hyresgästerna flytta in.

2006 • Jättlik underjordisk bläckfisk

Vi måste stanna vid sopsystemen lite länge så att man riktigt förstår vilken sensation det var.

Hör hur ingressen till texten lät: ”Likt en jättelik underjordisk bläckfisk slukar den avfallspåse efter avfallspåse. Det handlar om den nya sopsugen på Gamletull i Halmstad, en kombination av modern IT och beprövad dammsugarteknik.”

2007 • Promenad från modern stadsmiljö till lantlig idyll för 35 miljoner kronor

Man kanske tar det för givet idag, men det var först 2007 som promenadstråket vid kajen lades till och man kunde promenera längs med ån. Bygget kostade 35 miljoner kronor.

Så här sade tekniska kontorets chef, Torsen Rosenqvist:

– Genom att kajen nu är klar kan man promenera längs Nissan inifrån stan och ända ut till Sperlingsholm. Det blir en vandring från modern stadsmiljö ut till lantlig idyll.

2007 • Och så vad det ännu mer sopingenjörskonst

Ni vet vad som väntar - sopkonst!

Läs nyheten från 2007:

”Den nya kajpromenaden vid Gamletull är nu öppen för flanörerna. För 35 miljoner kronor får Halmstadborna en modernistisk kajanläggning i tre plan. En av nyheterna är papperskorgar som töms automatiskt genom sopsugning.”

Nissastrand - Ett pensionärsmecka?

2007 trillade polletten ner - 40-talisterna är de enda som kan flytta in till Nissastrand. Kanske. Det stod i alla fall klart att 40-talisterna skulle dominera området: ”Med pengar från en såld villa finns resurser att betala hyran i nyproduktion”.

Ålderssegregation på gång?

2008 • Offentlig toalett för fåglar - nu ska de skjutas

Ett supernytt bostadsprojekt - men samma gamla problem. Fåglar! Vad ska man göra?

Så här skrev HP 2008:
En skyddsjägare ska plocka duvor och måsar. Senast i pingst gjordes en motsvarande räd uppe på taken.

– Om de vuxna fåglarna fått ungar måste han skjuta dem också, säger Bo Johansson, som är medveten om att de bara skräms tillfälligt innan de är tillbaka igen.

2009 • Nyårsfirande

Vattentornet från 1929 står kvar - granne med de sprillans nya husen.
Bild: Johnny Samuelsson
Bild: Johnny Samuelsson

Kampen mot fåglarna fortsätter

Ugglorna gör inträde.

”De boende på Nissastrand är trötta på situationen. En förening tar nu också till urgamla jaktknep för att få bukt med fågelplågan.”

2009 • Bråk om byggnad

2009 blev kritiken mot de gamla byggnader som fanns kvar i området stor. Flera av de boende i det nya området ville ha bort ”skamfläckarna”.
Bild: Johnny Samuelsson
Bild: Johnny Samuelsson

Fult eller charmigt?

2009 • Gun Nilsson var besviken på utsikten

”Gun Nilsson tycker det är tråkigt att inget hänt med ’fula huset’ på Nissastrand som hon och maken Bo har utsikt över från sin lägenhet”, skrev HP 2009.

Exemplet är ett av flera på kritiska röster i området.
Bild: Johnny Samuelsson
Bild: Johnny Samuelsson

Naturens återkomst fångades på bild 2009.

2010 • Trubbel i sopparadiset

Firandet av det moderna sopsystemet var inte allt för långvarigt. Snart märkte hyresgästerna att tunnorna förde oväsen.

En insändarskribent skrev:

”Det är ju tråkigt om området får sämre ”dragningskraft” på grund av ljudnivån från papperskorgar”

Skribenten hade skickat sitt klagobrev till bland annat Halmstads energi och miljö AB.

2010 • Ingen saluhall

Frågan om en saluhall är aktuell 2021. Idag är gäller det en plats ett stenkast från Nissastrand, men när det begav sig var tanken att ha det mitt i området. Men det var för bra för att vara sant.

”Fastighetsägaren hävdar att ett sådant projekt inte skulle fungera ekonomiskt”, beskrev kommunstyrelsens ordförande Carl Fredrik Graf (M).

2010 • Åsa Gessle och Gert Wingårdh to the rescue

Hur säkrar man stilen? Det kommunala bostadsbolaget HFAB slog på stort. Både den kände arkitekten Gert Wingård och den uppskattade inredningsdesignern Åsa Gessle kallades in.

HP 2010:

”HFAB:s nybygge av 140 hyresrätter på Nissastrand får experthjälp. En jury ska hjälpa fastighetsbolaget att bedöma utformningen. Det lokala trumfkortet i juryn är inredningsdesignern Åsa Gessle.

–Jag ser verkligen fram emot att få vara med och tycka och bedöma. Nissastrand är en underbar stadsdel med massor av möjligheter, säger hon.

Åsa Gessle betonar också vikten av att gammalt och nytt får mötas.
–Bara en bit bort finns ju roddklubben och andra mysiga miljöer. Samtidigt som Nissastrand är spännande och kontinentalt, så finns det länkar till det gamla. Jag hoppas att området ska ge känslan av att ”här vill jag bo!”
Bild: Emma Gustafsson
Bild: Emma Gustafsson

2012 • Dags att glamma upp

”Den gamla kontorsbyggnaden har varit föremål för en del klagomål de senaste åren, främst från bostadsrättsföreningarna i grannhusen som tycker att huset ser slitet och tråkigt ut. Tidigare lockade byggnaden även till sig häckande fiskmåsar, vilket upplevdes som störande av grannarna” gick det att läsa 2012.
Bild: Emma Gustafsson
Bild: Emma Gustafsson

2012 • Arbete pågår!

2012 • Konjunkturen gjorde att lägenheter reades ut

Det känns avlägset idag, men det fanns faktiskt en tid då bostäder reades ut. Det är sant. Så här skrev HP 2012:

Fri mat, fri bensin och fria månadsavgifter har tidigare varit byggbolagens knep för att locka köpare till bostadsområdet.

Den här gången är det Peab som vill bli av med 16 av 69 nybyggda lägenheter i området Järnbanan. En del har stått tomma sedan de blev klara för några år sedan, andra har hyrts ut i perioder.

Enligt Peabs försäljningschef Maria Hellner är prissänkningen nödvändig.

– Vi har anpassat oss till den rådande konjunkturen. Det är bra om lägenheterna blir sålda, föreningarna vill också att det ska flytta in folk där, säger hon.

2012 • ”Ser ut som Östberlin”

Reno­veringen av förfallna Nordiska filts gamla kontorshus har trots löften ännu inte påbörjats. Grannen Ingvar Svensson har nu fått nog.
– Det ser ut som i gam­la Östberlin, säger han.

Ord och inga visor i HP 2012.

2013 • ”Ett jävla gnäll”

Stämningen hettade till 2013. Flera Halmstadbor gav sig in i debatten - var det ett jävla gnäll från de boende på Nissastrand?

Insändarskribent röt ifrån med en lektion i historia.

”Det var ett j-a gnäll på er Gameltullare.

Är det inte fåglar så är det nybyggen som ryker eller så är det trafiken eller de historiska byggnaderna som måste bort. Den mark ni står på är Halmstads första industriutveckling, alltså en historisk mark och nu har ni ökat hörapparaten så hör till och med Stora torg.

En fråga till alla som inte är födda i Halmstad: Varför flytta hit om allt är så dåligt enligt er utbölingar? Lugn och ro finns i skog och mark norröver. Ett tips till er nyanlända Halmstadsbor, flytta norröver om ni är missnöjda med er nya kommun.

Nu hör vi väl snart gnället på Söderkaj (fläktljud från Viking malt, fartygsljud på kaj 100, bogserbåtar som startar nattetid).

F järde generation ens Halmstadbo”

2013 • Halvtidsvila för HFAB

Minns ni att det stod i HP 2003 att byggprojektet Nissastrand skulle ta 10 år? Nja.. Halvtidsvila efter tio år, kanske.

2014 • Ännu fler lägenheter

2014 • ”Kaos dygnet runt”

2014 var parkeringskaosets år.

”Det är kaos dygnet runt. Boende har börjat göra egna parkeringsplatser och ställer sig där man inte får”, gick det att läsa i HP, följt av informationen att det skrevs parkeringsböter varje dag och att hemtjänsten vittnade att de hade svårt att hitta plats.

2015 • Ännu mer byggande

Riksbyggen avslöjade sina planer med detta huset - med inflyttning 2017.

2015 • ”Skrytbygge”

Tillbaka till det hårda tonläget bland Halmstadborna. 2015:

Insändare: När jag av och till kör genom nya Gamle tull-området fylls jag inte direkt av någon skönhets­upplevelse. Jättestora betongklossar staplade bredvid varandra, smala gator. Allt ger ett tyst ”övergivet” intryck – som en stad i krig. Fler och fler kommer till, och på någon liten avstyckad gräsplätt stapplar äldre omkring och spelar krocket.

”Trist”, är det första ­intrycket. ”Dött”, det ­andra. Undrar hur många som går hit från centrum för att handla? Är det inte så att man håller på att förbygga sig? Finns det verkligen så många som har sålt sin villa och klarar insatsen?

Ja, sen tillkommer hyrorna uppåt 9 000–15 000 kronor per månad, och fler hus byggs. Verkar som att de flesta har fått en annan betongvägg att stirra på. Hur många ”sitter fast” nu? Hur många kan inte ta sig ut ur sin ”dröm”, fast de vill? Hur lätt är det att hitta en köpare?

Och vi behöver inte bostäder av den typen. Folk dör så fort, betongklossarna står kvar. Inget speciellt för studenter eller folk med vanliga löner.

2016 • Fick Östras inte plats längre?

2016 sa samhällsbyggnadsutskottets andre vice ordförande, Bertil Andersson (S), så här om en eventuell flytt av Östras:

– Det kan frigöra attraktiv mark för bostadsbyggande på Nissastrand och minska transporterna på Gamletullsgatan.

2017 • Slutet närmar sig

”Tio år trodde man att det skulle ta att bygga klart hela området. Facit visar att det blir en försening med cirka sju år” stod det i HP när man annonserade klartecken för sista husen.

2020 • Fullt utbyggt!

2020 kunde man summera:

”Stadsdelen Nissastrand innehåller 2 300 lägenheter i hyresrätter och bostadsrätter. Mångmiljonaffären klubbades 1988/1989 och vid årsskiftet 2020 blev de sista lägenheterna inflyttningsklara.”

2020 • Mark Isitt berömmer området

Den välkände arkitekturkritikern Mark Isitt inspekterade Halmstad i ett av sina program på radio. Han var imponerad.

- Det nya bostadsområdet Nissastrand håller – vilket är mer än man kan säga om många andra liknande komplex i vattennära lägen där vinstmaximering brukar styra allt, sa han när HP pratade med honom.
Bild: Jari Välitalo
Bild: Jari Välitalo

Bild: Jari Välitalo
Bild: Jari Välitalo

Halmstad eller Barcelona?

Fler nyheter om Halmstad hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här