Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

ABIS-teamet. Specialpedagog Catharina Lennerling, samordnare Caroline Zackariasson, pedagog Caroline Jannesson och PTP-psykolog Maximilian Bolejko.

Elever som inte går till skolan får stöd

Elever som inte går till skolan får nu extra stöd genom ett nytt projekt inom Halmstads kommun.

HALVVÄGS TILL VALET
Halvvägs mellan valen befinner sig Halmstad i ett hett politiskt läge. HP granskar vad som kan hända nu när Femklövern ska styra med Socialdemokraternas budget.

Sedan i februari i år har 18 skolor ansökt om stöd inom projektets ram. Redan nu märks positiva resultat.

– Under perioden mars till september har vi påbörjat insatser för 34 elever. Av dem har 20 betydligt högre närvaro och åtta har kontakt med skolan i en eller annan form. De resterande sex eleverna kräver ytterligare insatser som tar tid att genomföra. För de 19 elever som tillkommit i oktober kommer insatser att planeras framöver, berättar Caroline Zackariasson, samordnare för projektet som kallas Alla barn i skolan, ABIS.

Läs även:
Elevhälsa högt på priolistan
”För lite pengar i S-budgeten”

 

Syftet med projektet är att upptäcka elever som har lång och omfattande frånvaro från skolan. Skolorna uppmanas att kontakta projektgruppen på den centrala barn- och elevhälsan och anmäla att de behöver stöd när det gäller vissa elevers frånvaro.

– Vi försöker hjälpa skolan med att undanröja hinder och ta reda på vad som fungerar för den enskilde eleven. Det handlar inte bara om att motverka frånvaro utan att fokusera på att främja närvaron i skolan, säger Caroline Zackariasson.

Vilka metoder man behöver använda beror på den enskilde individen. Det finns ofta flera orsaker till att en elev inte går i skolan.

– Vi försöker förstärka samverkan mellan skolan, familjen och den enskilde eleven. Först och främst upprättar skolan en individuell plan för just den eleven. Föräldrarna och skolan har ofta gjort sitt yttersta för att förmå barnet att gå till skolan, men inte lyckats. Skälen till att eleven inte kommer till skolan kan till exempel vara att hen känner ängslan, oro eller ångest.

Caroline Zackariasson berättar att man förr kallade elever som stannade hemma från skolan för ”hemmasittare”. Men det är inte någon relevant beskrivning, tycker hon.

– De här eleverna sitter inte alltid hemma. De är ofta kompetenta inom flera områden. De känner sig inte hemma i skolmiljön - av olika skäl. Eleverna kan ha olika sätt att tillgodogöra sig undervisningen.

Hon tror att skolan behöver ha en hög tolerans för dessa olikheter.

Gruppen elever som har hög frånvaro är inte homogen. De kommer från familjer med olika bakgrund och är i alla åldrar och lika många av bägge könen. 

Problemen börjar ofta redan i låg- och mellanstadiet för att eskalera i högstadiet. Den högsta frånvaron finns bland elever i årskurs åtta på högstadiet. 

– Vi vill att det förebyggande och främjande arbetet sätts in tidigt, innan problemen har blivit stora. I bland kan det räcka att man gör ganska små saker för att det ska göra stor skillnad, säger Caroline Zackariasson.

Med projekt ABIS hoppas Halmstads kommun kunna fånga upp elever med lång frånvaro betydligt tidigare än man gör i dag. Inom projektet samarbetar flera förvaltningar inom kommunen och även Region Halland. Förutom barn- och ungdomsförvaltningen ingår socialförvaltningen och barn- och ungdomspsykiatrin.

– Vi ser över vilka rutiner som krävs för att samverkan mellan de olika förvaltningarna ska bli så bra som möjligt. För den enskilde individen kan det handla det om att få en mentor som eleven har tillit till. Elevhälsan har en väsentlig del i det här arbetet.

Caroline Zackariasson poängterar hur viktigt det är att alla rutiner fungerar, att skolan agerar tidigt och att ingen elev faller mellan stolarna.

Sammanfattningsvis säger hon att genom att jobba främjande med de här eleverna i ett tidigt skede och göra rätt saker så vinner man tid senare. 

 

Fakta: Barn- och elevhälsa
Barn- och elevhälsoarbetet är främst hälsofrämjande och förebyggande. Den centrala barn- och elevhälsans arbete ska stödja barnens och elevernas utveckling mot målen. 

På varje skola finns, enligt skollagen, ett lokalt elevhälsoteam som leds av skolans rektor. I elevhälsoteamet ingår skolsköterska, kurator och specialpedagogisk kompetens.

I förskolan är barnhälsa inte lagstadgat. Barnhälsoteam kan bestå av förskolechef, specialpedagog, psykolog samt representanter från arbetslag.  

Den centrala barn- och elevhälsan på Kärnhuset arbetar på uppdrag av förskolan och skolan och har ett nära samarbete med de lokala elevhälsoteamen och personalen på varje enhet.

Målen är kvalitativa, lärande och långsiktiga stöd- och utvecklingsinsatser baserade på forskning och beprövad erfarenhet. 

Fler nyheter om Halmstad hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här