Chefen i fråga kom från en chefspost inom det privata näringslivet när hen började på Högskolan i Halmstad för knappt tre år sedan.
I slutet av sitt första år på Högskolan anställde chefen sin egen dotter för någon form av tillfälligt uppdrag. Detta skedde dessutom utan att arbetet annonserats ut och utan att någon form av anställningsavtal eller anställningsbekräftelse upprättades med dottern.
För några av månaderna som dottern arbetade på Högskolan har högskoledirektör Catarina Coquand satt sin signatur intill chefens när timrapporterna attesterats för löneutbetalning – men inte på samtliga. Det förekommer även att endast chefen attesterat att dottern verkligen arbetat de timmar som Högskolan ska betala ut lön för.
Närståendejäv
– Många gånger kan jävsfrågor var lite kluriga, eftersom det ofta handlar om hur ett visst förhållande kan uppfattas i andras ögon, men detta är ett solklart exempel på det som i lagen heter närståendejäv, kommenterar Jan Turvall, professor emeritus vid statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet, när HP ger detaljer om fallet i Halmstad.
Han berättar att han en gång var med om att universitetet ansåg att hans fru var den mest kompetenta att bistå honom i ett projekt – och betonar att han då höll sig utanför all hantering av den frågan.
– Om en närstående ska jobba på ens offentliga arbetsplats får man inte på något sätt vara inblandad i anställningsprocessen, beslut eller attestering, poängterar professor Turvall.
Efter att chefen jobbat ett år på Högskolan var det dags för nästa brott mot lagstiftningen om jäv.
Hyresgäst fick jobb
Den här gången var det 47 personer som sökte tre utlysta ”timvikariat”. En av dem som anställdes var en man som sedan ett halvdussin år tillbaka hyrde bostad av chefen.
Om man slår ihop texten på hans personliga brev och hans cv handlar det om sammanlagt fem och en halv rad – men i hans fall var det tillräckligt för att konkurrera ut de andra sökande.
På hans anställningshandlingar syns för övrigt att han har samma adress som chefens dotter haft på sina löneavier.
Tre lönehöjningar på ett år
Noterbart är att det i annonsen står att det är en tillfällig deltidsanställning kortare än tio dagar. Ändå kan man se att mannen jobbar i princip heltid, ibland mer. Så fortsätter det i vecka efter vecka, månad efter månad, fram till sommaren 2020 då han får sluta när Högskolan på grund av pandemin drar ner på sin verksamhet.
På timredovisningarna som hans chef, tillika hyresvärd, har attesterat ser man att han fyllt i så mycket arbete att han ibland fått korrigera det när helgdagar eller röda dagar som nyårsafton eller nationaldagen tagits med som arbetsdagar.
Anmärkningsvärt är också att chefen under de 14 månader som hyresgästen arbetar på Högskolan hinner med att höja hans timlön tre gånger – till och med en gång på hans sista lön. I och för sig handlar det inte om några stora höjningar vid varje tillfälle, men i hans fall innebär det totalt ändå tusentals kronor i månaden.
Delikatessjäv
– Här har vi ännu ett klockrent exempel på hur det absolut inte får gå till på en statlig myndighet som en högskola. Lagbrottet kallas i det här fallet för delikatessjäv, kommenterar Jan Turvall.
”Ett exempel kan vara att du är vän eller ovän eller att du är ekonomiskt beroende av någon av parterna”.
I skriften ”Jäv i offentlig tjänst” som Statskontoret gett ut förklaras delikatessjäv så här:
”Ett exempel kan vara att du är vän eller ovän eller att du är ekonomiskt beroende av någon av parterna”.
Tjänstefel
Om en offentliganställd tjänsteman varit jävig och deltagit i ett ärendes handläggning kan arbetsgivaren vidta arbetsrättsliga åtgärder – och om det inträffade polisanmäls kan man dömas för tjänstefel.
”De här fallen borde vara frågor för Högskolans personalansvarsnämnd och rendera i att chefen prickas.”
– De här fallen av närståendejäv och delikatessjäv borde vara frågor för Högskolans personalansvarsnämnd och rendera i att chefen prickas, samt att dennes arbete fortsättningsvis sätts under lupp, menar professor Turvall.
I ”Jäv i offentlig tjänst” står om hur ”medborgarnas förtroende” kan påverkas. Man kan bland annat läsa:
”Som offentligt anställd måste du vara uppmärksam på alla typer av intressekonflikter som kan uppstå. En saklig och opartisk förvaltning med rekrytering baserad på förtjänst och skicklighet är en förutsättning för att myndigheterna ska kunna genomföra sina uppdrag.”
Nepotism
I projektet Tillväxtbarometern ställer forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola frågor till över 10 000 invånare i 36 svenska kommuner. En fråga handlar om nepotism och om medborgarna tror att det förekommer favorisering i kommunerna – exempelvis att släktingar, vänner och bekanta kan få ekonomiska fördelar eller förtur i köer eller vid anställningar.
”Det är faktiskt extra allvarligt när ett lärosäte inte kan sköta sådant här.”
Undersökningen från 2018 visar att nästan hälften (47 procent) av invånarna tror att favoriseringen är ganska eller mycket utbredd bland kommunernas högre tjänstemän.
”Extra allvarligt”
– Jag tror att det problemet är störst i väldigt små kommuner. Däremot borde det inte vara ett problem på en högskola, säger Jan Turvall och tillägger:
– Det är faktiskt extra allvarligt när ett lärosäte inte kan sköta sådant här – det är ju just där som kunskaperna ska finnas och läras ut.
Fortsätter man att granska den aktuella chefens anställningar finner man fler exempel som kan ifrågasättas. Ett sådant gäller en liknande, tillfällig anställning på Högskolan som 43 personer sökte i slutet av 2019.
En av de tre som chefen på Högskolan valde ut bland dem var en man som då precis varit anställd inom Region Halland. Han skickade inte med så mycket handlingar med sin ansökan, men HP har tittat på hans anställningsavtal från Regionen och kan konstatera att det var undertecknat av en av hans föräldrar – som är chef inom Region Halland, och därmed också gjort sig skyldig till närståendejäv.
Chefskollegans son
Till saken hör att denna förälder tidigare jobbat som chef på samma privata företag som den berörda chefen på Högskolan varit chef på – och detta sammanföll dessutom i tid. Enligt uppgift till HP är de två inte bara före detta chefskolleger, utan även privata vänner.
Återigen är anställningen på Högskolan en tillfällig, där man på pappret ska ringas in vid arbetstoppar, men som i praktiken innebär att mannen jobbar heltid. Inom loppet av ett halvår hinner hans förälders före detta chefskollega höja hans lön två gånger, tillräckligt för att det på månadsbasis ska motsvara omkring ett par tusenlappar.
Sommaren 2020 gör chefen med ett engångsbelopp ett utköp av en medarbetare som varit studieledig och 118 personer söker den lediga tjänsten. Denna ger då chefen till sin före detta chefskollegas son, som därmed numera är fast anställd.
Misstanke räcker
Ett annat exempel är när chefen timanställde en man som var spelare i samma idrottsförening som chefens son. Noterbart är även att chefen var aktiv inom den försäljningsverksamhet som föreningen bedriver för att få in pengar.
”I förarbetena till lagen står att misstanke om jäv ska betraktas som jäv.”
– De här exemplen skulle kunna vara delikatessjäv, men är inte lika tydliga. Det är alltid svårt att bevisa hur nära band bekanta har. Och när det gäller en idrottsförening krävs det nog att man sitter i styrelsen för att det ska ses som en intressekonflikt, kommenterar Jan Turvall.
– Men man får inte glömma att det viktiga är hur saker kan uppfattas i andras ögon. I förarbetena till lagen står att misstanke om jäv ska betraktas som jäv.
Ansvarig vill inte svara
När HP ställer frågor om det inträffade till högskoledirektör Catarina Coquand svarar hon först att ”vi kan inte förbjuda närstående att söka jobb på Högskolan” och att det ”var väldigt bråttom” när arbetet som chefen gav sin dotter inte annonserades ut.
Hon vill inte svara på om det förekommit några korrigeringssamtal eller liknande med chefen i fråga – och ”kan inte svara på rak arm” om hon känt till att det fanns ett ekonomiskt förhållande mellan chefen och dennes hyresgäst som anställdes – utan kräver att få alla frågor mejlade och säger sig behöva en och en halv dag för att kolla upp fakta.
När HP ställer frågor till Högskolans HR-chef Maria Jingsäter om vilka konstiga anställningsförhållanden som förekommit och vad som gäller för lönejusteringar vill hon vänta med att svara tills högskoledirektören gett sina svar.
Medger flera fall av jäv
Då Catarina Coquand senare återkommer medger hon direkt att det handlat om såväl närståendejäv som delikatessjäv.
”Självklart skulle inte chefen ha anställt sin dotter. Jag löste det med att även mitt namn fick stå med.”
– Självklart skulle inte chefen ha anställt sin dotter, slår hon fast och berättar att det hamnade på hennes bord när chefen kom och frågade hur de skulle göra med attesteringen av timrapporterna.
– Jag löste det med att även mitt namn fick stå med, säger högskoledirektören, samtidigt som hon ger HP rätt i att hon inte gjort så i samtliga fall.
Ska chefens namn över huvud taget stå med i attestrutan på dotterns timrapporter?
– Det är väl inte fel så länge mitt namn också står där.
Flera på Högskolan säger att de aldrig sett dottern sätta sin fot där. Vet du verkligen att hon varit där de timmar du har attesterat?
– Jag har ju inte sett henne, men uppenbarligen har jobbet hon anställdes för blivit utfört.
Är det inte just för att slippa sådana rykten om nepotism och korruption som man ska undvika att chefer anställer sina barn?
– Med tanke på att vederbörande inte tidigare jobbat på en statlig myndighet borde den här chefen ha fått mer stöd, men tyvärr var det då lite rörigt på vår HR-avdelning. Stödet gavs först senare.
Hyresgäst fick jobba kvar
När det gäller banden mellan chefen och dennes hyresgäst säger Catarina Coquand att det kom till hennes kännedom först efter att han arbetat där åtta månader – men hon säger sig nu inte minnas hur hon fick veta det.
Faktum är dock att han fick fortsätta att arbeta för fullt på Högskolan i ytterligare över ett halvår innan han flyttade från Halmstad – trots att möjligheten fanns att avsluta hans tillfälliga anställning omedelbart. Och hela tiden fick hans närmaste chef/hyresvärd fortsätta att attestera hans timrapporter – trots att högskoledirektören medger att det utgjorde delikatessjäv.
– Båda de här jävsfallen ledde till att jag hade samtal med chefen om vad som gäller, försvarar sig högskoledirektör Coquand.
Finns dessa arbetsgivarsamtal dokumenterade på något sätt?
– Nej, vid bägge tillfällena tyckte jag att det räckte med ett samtal, så det ledde inte till några formella, disciplinära åtgärder.
”Umgås inte privat”
Hon berättar också att hon nu även tagit upp de andra anställningarna med den berörda chefen.
”Chefen säger att det stämmer att föräldern till den anställde är en före detta chefskollega.”
– Chefen säger att det stämmer att föräldern till den anställde är en före detta chefskollega och att de är vänner på Facebook, men säger att de inte umgås privat, förklarar Coquand.
– Och beträffande idrottsmannen är Halmstad trots allt en relativt liten stad där det inte är konstigt om man känner till varandra. Att se det som en intressekonflikt låter långsökt.
Tjänster borde omvandlats
HR-chefen Maria Jingsäter håller med om att de olika anställningsformerna kan verka förvirrande, särskilt när det i annonser och på avtal nämns termer som inte är juridiskt korrekta.
– Med facit i hand borde de här anställningarna, som i princip var heltid under så lång tid, ha omvandlats till tidsbegränsade anställningar med månadslön. Men när de annonserades ut visste man inte att behovet skulle vara så stort och långvarigt, säger hon.
Justeras en gång per år
Beträffande lönejusteringar säger HR-chefen att de normalt bara görs en gång per år.
– Avtalet reglerar bara miniminivån på vad vi måste betala per timme. Sedan kan förstås en chef besluta att betala mer – och sedan höja om någon utmärker sig positivt, säger Maria Jingsäter.
”För den som kommer från det privata näringslivet är det mycket som skiljer.”
Hon påpekar också att Arbetsgivarverkets skrift ”Anställning i staten” ingår i introduktionsutbildningen för alla nya chefer på Högskolan i Halmstad.
– För den som kommer från det privata näringslivet är det mycket som skiljer, som man måste lära sig.
Fakta: Nepotism, svågerpolitik, vänskapskorruption, jäv och intressekonflikter...
Ordet nepotism kommer av latinets nepos, som betyder barnbarn, nevö eller avkomma. Allmänt betraktas nepotism som en form av korruption.
På svenska brukar man även prata om svågerpolitik, där man favoriserar släktingar eller vänner i stället för att låta meriter avgöra.
Eftersom det inte måste vara släktingar inblandade används även termen vänskapskorruption.
Svågerpolitik fanns redan under antiken. Under medeltiden och renässansen var den ökänd bland biskopar och påvar. På 1400-, 1500- och 1600-talen kunde påvesläktingar få hela områden i Kyrkostaten som förläningar för att kunna upprätta egna furstendömen. 1692 förbjöds till sist all sorts nepotism av påven Innocentius XII.
I skriften ”Jäv i offentlig tjänst” (utgiven av Statskontoret 2020) står:
”Om du kan reglerna och är medveten om vikten av att följa dem kan du också undvika situationer där intressekonflikter riskerar att uppstå.”
”Saklighet och opartiskhet är en förutsättning för att du och den myndighet där du arbetar ska kunna fullgöra era uppdrag på ett demokratiskt, effektivt och rättssäkert sätt. Detta gör att alla som bor i Sverige kan lita på myndigheterna och på dig som offentligt anställd.”
