Byte av sopsystem kräver stora investeringar

Som HP berättat har Centerpartiet satt ner foten i frågan om vilket avfallssystem kommunen bör ha i framtiden. Partiet vill skrota den gröna matavfallspåsen och den optiska sorteringen och i stället införa fyrfackssystem som i dag finns i bland annat grannkommunen Laholm. Lösningen innebär att invånarna får kärl som har olika fack för olika slags avfall.

Trots att den optiska sorteringen endast har varit i drift i sex år har redan Hem, Halmstads Energi och Miljö, tittat på en lösning med fyrfackssystem. Detta eftersom politikerna senast i höst måste bestämma sig för om man ska investera vidare i den optiska sorteringen, eller byta till fyrfackssystem.

– Vi tittar på de alternativ som finns eftersom alla kommuner senast den 1 januari 2027 ska erbjuda hushållsnära insamling av förpackningar och det finns egentligen bara de här två systemen man kan välja mellan, säger Joakim Lind.

Men varför titta på alternativ när kommunen redan har fattat beslut om att investera 100 miljoner i en optisk sortering?

– Man tog beslut 2013 om att sortera optiskt, men byggde då inte ut fullskaligt utan bara två fraktioner, matavfall och restavfall. Vill man nu så är det fullt möjligt att bygga ut den optiska men det kräver också någon form av politiskt beslut. Därför vill vi presentera de förslag som finns och sedan är det en politisk fråga, säger Joakim Lind.

I det material som har tagits fram jämförs de båda alternativen och det finns också en kalkyl för vad det skulle kosta att byta system.

Hur stor är kostnaden?

– Det finns en siffra, men jag måste hänvisa till att det är ett arbetsmaterial just nu som först måste presenteras för styrelsen, säger Joakim Lind.

Hur enkelt är det att byta system?

– Det är inte enkelt, det är en gedigen process och en stor investering. Det kräver helt andra sopbilar och helt andra kärl och fritids- och villakunder kommer att behöva två kärl med fyra fack i varje, säger Joakim Lind.

Möjligheten att låta grannar dela kärl för att slippa ha två finns dock, enligt kommunikationschef Anders Bredfell. Behålls det optiska systemet behövs troligen endast ett kärl.

Hur påverkar ett byte 100-miljonersinvesteringen som gjordes i den optiska anläggningen på Kristinehed?

– Själva byggnaden är den stora investeringen och den är ju kvar oavsett. Även slurryanläggningen där man gör en råvara som ska bli biogas finns också kvar oavsett och den kostade 20 miljoner. Själva optiska delen som blir svår att återanvända kostade 30 miljoner, säger Joakim Lind.

Vilket politikerna än väljer måste dock anläggningen byggas om. Antingen för att ha kapacitet att ta emot och sortera ut fler påsar i olika färger, eller för att kunna ta emot flera olika utsorterade fraktioner.

Antalet kommuner som har optisk sortering har minskat sedan Halmstad införde systemet. I dag är det ett 30-tal kommuner som sorterar optiskt, medan cirka 70 använder fyrfack. Optisk sortering finns i bland annat Stockholm, Eskilstuna och Ljungby medan Borås – som Halmstad tidigare samarbetade med kring den gröna påsen – har valt att lägga ner sin och införa fyrfack.

Varför slopar kommuner optisk sortering?

– Det vi hör är att det handlar om samgående, att kommuner vill ha samma system. Vi har inte hört någon som sagt att man lagt ner av andra orsaker, säger Joakim Lind.

Övriga kommuner som ännu inte valt väg börjar, precis som Halmstad, att få ont om tid. Insamlingsansvaret för matavfall börjar gälla nästa år och en lösning för förpackningar ska vara på plats den första januari 2027.

– Naturvårdsverket kräver besked om hur kommunerna tänker samla in förpackningar fastighetsnära senast den 30 september, säger Joakim Lind.

Louise Uvenfeldt (M), styrelseordförande för Hem, säger att Ansvar för Halmstad, där M, KD och S ingår, inte har satt ner foten i frågan på det sätt som C gjort.

– Först ska styrelsen fatta sitt beslut om hur bolaget bäst hanterar de nya kraven om fastighetsnära insamling. Det kommer vi att göra i vår och sedan går det vidare till fullmäktige, säger hon och tillägger:

– Det är en helhetsbild som vi måste titta på där vi ska ta hänsyn till olika parametrar som investerings- och driftkostnader, vilken miljöpåverkan de olika systemen har samt att det ska vara så bra som möjligt för våra kommuninvånare.

Den stora frågan är kanske – med tanke på hur svårt det har varit att få Halmstadborna att sortera rätt i en färgad påse – hur Hem ska lyckas få invånarna att sortera rätt i flera olika påsar.

Anders Bredfell, kommunikationschef, svarar så här:

– Jag tror att det löser sig och jag tror också att det blir lättare eftersom de andra fraktionerna känns mer bekanta än matavfallet gjort. Fyrfackssystemets fördel är att det är ett väldigt pedagogiskt system där man inte blandar allt i ett kärl. Men det är inte heller speciellt svårt att sortera i olika påsar som slängs i samma tunna men självklart måste vi satsa på kommunikation och information för att alla ska förstå.

När det gäller diskussionen om att kommunen ska minska sin plastanvändning påpekar han att påsarna inte alls behöver vara av plast, men att ett byte till exempelvis papperspåsar i så fall måste beslutas av politikerna.

– Sen ska man ha med sig att om vi ska byta till fyrfack med motiveringen att vi inte ska använda plast ska man också räkna in att med fyrfack behöver vi byta ut alla 190-liters sopkärl mot 340-literskärl. Det blir också väldigt mycket plast och det blir också jobbigare för hushållen att dra fram tyngre kärl.

TEXT

Cecilia Welin

cw@hallandsposten.se