Bild: Lina Salomonsson
Bild: Lina Salomonsson

Bullret i Gullbranna består än

Kampen för en bullerfri vardag i Gullbranna har pågått länge. Men Trafikverket har fortfarande inga planer på åtgärder.

ANNONS
|

– Vi har ansvar för väldigt många statliga vägar och det finns platser som är värre utsatta än Gullbranna, säger Jesper Lindgren, bullerutredare på Trafikverket.

När Trafikverket tar beslut om en bullerutsatt plats ska åtgärdas utgår man från riktvärden. Åtgärdsnivån ligger i dag på 65 decibel vid uteplats. I Gullbranna ligger nivån på mellan 55-60 decibel.

Myndigheten gör inte mätningar på plats utan utför i stället beräkningar där man tittar på vad det är för trafik under en längre tid och utefter detta beräknar man vad den genomsnittliga ljudnivån är vid varje fastighet i området. Trafikverkets metoder har de boende i Gullbranna flera gånger kritiserat. De vill i stället att man kommer ut och gör en bullermätning på plats.

ANNONS

– Det gör vi inte. En enda mätning är inte tillförlitlig då den beror så mycket på vädersituationen och trafiken. Om det till exempel inte kör så mycket bilar just när man är där och mäter eller om det är ovanligt mycket trafik just då blir det inte tillförlitligt, säger Jesper Lindgren.

Kan man inte mäta på plats under en längre tid för att säkerställa resultatet?

– Nej, då måste man åka ut och mäta vid varje enskild fastighet varje timma. Det blir för dyrt och tar för lång tid.

Först när man har löst situationen för dem med bullernivåer över 65 decibel kan man börja se över övriga platser, menar Trafikverket.

– När vi har nått det målet måste vi såklart börja göra bättre ifrån oss, men jag kan inte svara på när det kommer ske, säger Jesper Lindgren.

Det är många som står före i kön. Två miljoner människor, alltså en femtedel av Sveriges befolkning, bor i områden där bullernivån är över 55 decibel.

Flera av de boende i Gullbranna är dock trötta på att inget händer. Leif Högberg är en av de boende på orten som har fått nog.

– Man blir psykiskt störd av detta, säger han uppgivet.

ANNONS

Han köpte huset i Gullbranna 1981. Då var platsen fortfarande fridfull och lugn. Det var först när vägen byggdes om till motorväg 1993 som bullret antog nya plågsamma proportioner, berättar han.

– Nu kan vi inte ens sitta i uterummet och vi kan inte sova med öppet fönster på natten.

Under åtskilliga år har de boende i området haft kontakter med såväl kommunen som Trafikverket i hopp om att något ska hända.

Leif Högberg har bland annat ställt en förfrågan till Trafikverket om möjligheten att sätta upp en typ av vågformade bullerplank som bland annat används i Tyskland.

– De skickar ut ljuden mot vägen i stället. Andra länder har köpt in dem också, och det finns i både Köpenhamn, Polen och Schweiz, berättar han.

Han är kritisk mot kommunen och menar att de boende i Gullbranna glöms bort och att det görs skillnad på var någonstans i kommunen man bor.

– Det är som att vi i Gullbranna är mindre värda. Hade det drabbat dem som bor i Tylösand hade det väl kommit upp ett bullerplank efter en vecka, säger han.

ANNONS