Misstankar om att brandmän löper större risk att drabbas av cancer än andra har funnits länge och många undersökningar har gjorts.
För några år sedan sammanställde ett amerikanskt forskarteam 32 vetenskapliga studier av brandmäns hälsa och jämförde dem med andra yrkesgrupper.
Analysen visade att nyutbildade brandmän har bättre hälsa än normalbefolkningen och när de börjar jobba löper de i genomsnitt 30 procent lägre risk att drabbas av cancer än normalbefolkningen. Men efter bara fem år i yrket löper de dubbelt så stor risk att få cancer jämfört med andra.
Denna slutsats har fått flera länder, bland annat USA och Kanada, att klassa cancer hos brandmän som en arbetsskada. Någon sådan klassificering finns ännu inte i Sverige, men den nystartade insamlingsstiftelsen
Brandmännens cancerfond samlar in pengar till mer vetenskaplig forskning och hoppas att en sådan klassificering kan bli verklighet i Sverige så småningom.
Under förra veckan föreläste en av stiftelsens grundare, brandmannen Anders Cederberg, om riskerna för de anställda på räddningstjänsten i Halmstad.
Efter 30 år i yrket drabbades Anders Cederberg förra hösten av testikelcancer, en av de cancerformer som brandmän har ökad risk att drabbas av.
– Många tror att lungcancer är den stora faran och att om vi använder andningsskydd så är det lugnt. Men den största faran är hudkontakt med brandrök, de cancerogena ämnena går rakt genom huden och ut i blodet. Och röken blir värre och värre med tanke på alla nya ämnen, säger Cederberg.
Den stora branden i Oceanhamnen nyligen orsakade mycket giftig rökutveckling. Men Magnus Ericson, teknisk chef på räddningstjänsten i Halmstad, menar att den branden inte oroar honom mer än någon annan.
– Det var en defensiv insats, vi kunde inte gå så nära med tanke på explosionsrisken.
Värre är det med de mindre, vardagliga bränderna, till exempel bil- eller soptunnebränder, menar Anders Cederberg.
– De är oftast små och går relativt snabbt att släcka, men röken kan vara extremt giftig. Och en brandman släcker många sådana på ett år, kanske utan att skydda sig till max varje gång, säger han.
– Och sätter man på sig ett otvättat larmställ utsätter man huden för gifterna en gång till.
Nu ska räddningstjänsten i Halmstad gå igenom rutinerna för att förbättra arbetsmiljön. Projektet är väl förankrad politiskt och räddningsnämnden har avsatt pengar för satsningen.
Bland annat kommer man att se över hur utryckningskläder och utrustning som används vid rökdykning hanteras på stationen.
– Vi ska göra allt vi kan för att minimera riskerna. Inledningsvis kommer vi att se till att alla brandmän får tillgång till två larmställ så att de inte behöver sätta på sig ett ställ som inte är nytvättat, säger Magnus Ericson.
