Sam Sadein och Alen Krupic har hamnat i kläm i byråkratins kvarnar. När länsstyrelsen upphävde deras bygglov ställs de inför kravet att bygga sitt hus i Steninge på ett sätt som byggnadsnämnden vägrar ge bygglov för.
Det handlar om en obebyggd tomt som de köpt i Steninge, i området Lidarbacken i Steninge kyrkby. Området har fått nationell uppmärksamhet och ambitionerna för området har genom åren tilldelats arkitekturpriser för jordhusen som byggts där med traditionella metoder.
Sam Sadein och Alen Krupic tänkte först inte ha några takkupor på sitt hus. Grannen och initiativtagaren till planerna för området, Flemming Norrgren, överklagade därför deras bygglov och anförde att deras tänkta hus skulle bryta mot grundtankarna och avvika i utseende.
Halmstads kommuns byggnadsnämnd hade då beviljat bygglov och betraktat avvikelsen som en mindre avvikelse som kunde godtas. Till saken hör att man också godtagit att huset skulle byggas med väggar i lättbetong i stället för att använda pisétekniken, det vill säga att man bygger väggarna av packad jord eller lerblandad jord.
Jordhus uppfyller inte kraven
När området började bebyggas med nya jordhus i början på 2000-talet skapades speciella områdesbestämmelser i samråd mellan markägaren och kommunen. Pisétekniken skulle användas och husen skulle utformas i traditionell stil.
Sedan dess har kommunens byggnadsnämnd omprövat sin uppfattning. De arkitektoniska värdena får stå tillbaka för energihushållningen. Det krävs nästan metertjocka väggar för att uppnå tillräcklig grad av isolering.
– Områdesbestämmelserna är väldigt speciella. Det går inte att bygga jordhus på det sättet, då kan man inte ta byggnaden i bruk eller få startbesked eftersom man inte uppfyller energikraven, säger Katarina Finyak, bygglovschef.
Områdesbestämmelserna har inte samma juridiska tyngd, som exempelvis en detaljplan.
Om det bara gällde takkuporna
Men det resonemanget fanns inte med i vågskålen när länsstyrelsen prövade Flemming Norrgrens överklagande. Juristerna tittade på regelverket, fann områdesbestämmelserna och konstaterade att det står att hus som byggs i området ska vara jordhus.
Om saken bara hade gällt takkuporna hade ärendet i normala fall återförvisats till byggnadsnämnden för ny handläggning. Sam Sadein och Alen Krupic hade behövt ändra sig och de hade fått bygglov och tvisten vore ur världen.
Vi får ta till oss att det inte var tillräckligt motiverat.
Men länsstyrelsens jurist tog alltså avstamp i områdesbestämmelserna, fann dem så detaljerade och tydliga i ambitionen kring byggnadstekniken och slog fast med stöd av Plan och bygglagens nionde kapitel att: ”avvikelsen från områdesbestämmelserna inte kan tillåtas...”
Länsstyrelsen sammanfattade: ”Det saknas således förutsättningar att bevilja bygglov för åtgärden. Nämndens beslut ska därför upphävas och ansökan om bygglov avslås.”
”Det är inte brukligt”
Beslutet förvånar Katarina Finyak eftersom länsstyrelsen gått ”utöver” det som klagomålet ursprungligen handlade om:
– Jag reagerade på det. Det är inte brukligt, inte kutym. De ska titta på det som den klagande klagat på, säger hon och medger i samma andetag att de delar i länsstyrelsens kritik mot byggnadsnämndens handläggning, bristande dokumentation som gjort det omöjligt i efterhand att förstå hur man resonerat när man godkände avstegen från områdesreglerna, naturligtvis ska beaktas:
– Vi får ta till oss att det inte var tillräckligt motiverat.
Hallandsposten har sökt länsstyrelsens chefsjurist Peter Jupén upprepade gånger, men inte lyckats nå honom för en kommentar. I ett mejl förklarar han att man granskat ärendet på samma sätt som alla andra ärenden, att man granskat om bygglovet är förenligt med områdesbestämmelserna eller ej. Så länge de är utformade som nu måste de tillämpas, skriver han och konstaterar att nämnden bör ändra bestämmelserna om tillkomna energikrav gör att jordhus i praktiken inte kan byggas.
Jag skulle vilja att man gör något som aldrig hänt förut, att man lyssnar på oss och försöker rätta till allt.
”Fick inte kontakt”
Flemming Norrgrens analys är att det var bristerna i handläggningen som fick länsstyrelsen att agera som den gjorde.
– Jag tolkar det som att de har utövat sin tillsynsroll. Jag försökte få kontakt med byggnadskontoret under tiden som ärendet handlades, utan att jag fick någon återkoppling alls. Kommunen har till och med tagit extra betalt av den sökande, utan att ha kunnat prestera några som helst argument för att man tillåter en avvikelse, säger han och liknar situationen som uppkommit med ett moment 22:
– Det faller tillbaka på att kommunen inte har motiverat varför man tillåter avvikelserna.
Kostat oss 50 000 kronor
Slutligen, Sam Sadein och Alen Krupic, vad tycker de?
– Jag skulle vilja att man gör något som aldrig hänt förut, att man lyssnar på oss och försöker rätta till allt, att de går utanför ramarna utan att det ska kosta oss ett år av väntan och osäkerhet om vi överklagar till nästa instans. Eller att vi ska tvingas betala en ny bygglovsavgift om vi måste söka nytt bygglov, säger Sam Sadein.
Han och Alen Krupic ser det som att bristerna i handläggningen och länsstyrelsens ”utökade” agerande i ärendet drabbat dem, utan att det i grunden varit deras ansvar:
– Om det nu är så att nämnden gjort fel, varför ska vi då bekosta ett nytt bygglov? Det har kostat oss 50 000 kronor hittills.
Fakta: Jordhusen i Steninge
2007 fick jordhusen vid Lidarbacken i Steninge kyrkby byggnadsnämndens arkitekturpris.
I motiveringen framhöll man att: ”Jordhusen står för god arkitektur och stadsbyggande då man lyckats förena god arkitektur, ekologi, ekonomi och anpassning till platsen i en väl fungerande helhet.”
De då aktuella husen ritades av arkitekt Hans Rendahl och byggdes av Hans Bulthuis på mark ägd av Flemming Norrgren.
Mer om byggmetoden och tankarna bakom husen finns att läsa på www.jordhus.se
