Anton,16, räddade kompisar från att drunkna i Villshärad

Havet ser ofta väldigt inbjudande ut men man vet aldrig hur det ser ut under ytan. Det var något som Anton Bexelius,16, fick erfara när han räddade två kompisar från att drunkna efter att de fastnat i en undervattensström.

ANNONS
|

Det var på stranden i Villshärad som Anton Bexelius tillsammans med fem vänner bestämde sig för att ta ett dopp i det blå. Till skillnad från hans kompisar låg inte Anton i någon längre stund.

– Jag är värsta badkrukan så jag gick upp efter ungefär fem minuter, berättar han.

Det skulle visa sig vara ett lyckat beslut. Medan kompisarna var kvar i vattnet satt Anton på stranden med sin flickvän och gjorde sig redo för att bege sig hemåt. Precis när de skulle lämna stranden upptäckte de att två av kompisarna vinkade febrilt.

– Det var tur att vi såg dem för vi var på väg att gå. Jag såg att de hade drivit iväg en bit från där vi badat och jag började direkt springa dit för att kolla läget, säger han.

ANNONS

De två kompisarna som vinkade hade lyckats ta sig in till land men det var fortfarande två kvar ute i vattnet. När Anton fick veta att kompisarna inte kunde ta sig in till land själva tvekade han inte en sekund.

– Jag sprang ut i vattnet direkt, utan livboj som man egentligen ska ta med sig. Om man ser tillbaka skulle jag självklart tagit med mig den.

Livräddarna fanns inte på plats och kompisarna hade fastnat i en undervattenström ungefär 100 meter ut från stranden. De stora vågorna hade påverkat botten och skapat en grop som gjorde att de inte bottnade.

– Jag försökte att ta mig så nära dem som möjligt och hitta ett grunt ställe att stå på. Sedan sa jag till dem att simma mot mig och försökte guida dem åt vilket håll de skulle simma åt för att ta sig ur strömmen, berättar han.

När Anton var på plats hade kompisarna varit fast i ungefär fem minuter och räddningsaktionen fick göras i omgångar. Lugnt och fint lyckades han sedan föra dem in till land en i taget via grundare bottenpartier.

Det var chockade vänner som sattes i säkerhet på stranden.

– De var i paniktillstånd, de skrattade lite, grät lite. De sade efteråt att de trodde att de skulle dö, berättar Anton och fortsätter:

ANNONS

– Det är hemskt när jag tänker på vad som kunde gått fel och målar upp olika scenarion i huvudet.

Hela historien fick ett lyckligt slut tack vare Antons ingripande och till hösten, när han tar nästa steg i livet, är tanken att vågorna ska bli hans bästa vänner. Då inleder han nämligen gymnasiestudier i Varberg med inriktning på ekonomi – men med surf på schemat.

– Man ska inte frukta havet men man ska ha respekt för det, konstaterar Anton Bexelius.

ANNONS