– Processen är ganska likt ett reningsverk, man tar bort det man inte vill ha och släpper tillbaka resten i naturen, säger Antonia Liess, lektor i miljövetenskap.
Hon är en del av ett forskarteam från Högskolan i Halmstad och Linnéuniversitetet i Kalmar som arbetar med att anlägga våtmark på ett fält utanför Harplinge. Syftet med anläggningen är att hitta en metod som renar grundvatten från kväve och motverkar övergödning och giftig algblomning i sjöar och hav.
– Våtmarker behövs i jordbrukslandskap eftersom en stor del av kväveutsläppen kommer därifrån, säger Antonia Liess.
Reningsprocessen i en våtmark går i korthet till så att bakterierna som lever i den tar upp kväve från vattnet och omvandlar det till gas som sedan återgår till atmosfären. Genom att skapa en gynnsam livsmiljö för bakterierna att växa i försöker forskarna skynda på den processen. Prover tas kontinuerligt och värdena visar redan på stora skillnader mot när projektet startade.
– Det bästa är naturliga våtmarker med hög växtlighet, men de tar tid att återskapa. Har man inte den växtligheten är det här ett snabbt och enkelt sätt att öka kväveavskiljningen, säger Antonie Liess.
