De senaste två åren har barn- och ungdomsnämnden fått ett ökat antal ansökningar om att få fullgöra skolplikten i annat land på sitt bord. Fredrik Landelius, kvalitetschef på barn- och ungdomsförvaltningen, ser två orsaker till detta.
– Förvaltningen har skärpt rutinerna. Tidigare år har det varit färre ansökningar men det innebär inte att folk inte gjort detta ändå. För några år sedan synliggjorde vi det här med skolplikt i annat land eftersom det fanns en osäkerhet på skolorna kring hur detta skulle hanteras, säger han.
Globalisering
En annan orsak är att världen har förändrats.
– Vi har nya resvanor och när det gäller arbetet så har människor en annan möjlighet att sköta sitt jobb från exempelvis Spanien eller Thailand, som är de två länder som sticker ut i ansökningarna.
2017 lämnades inte en enda ansökan in. Året efter kom tre ansökningar. 2019 och 2020 sköt antalet i höjden och landade på 9 respektive 13 – coronapandemin till trots.
Långt ifrån alla får dock godkänt och vissa ansökningar når aldrig ens politikerna. Det kan bero på flera saker, som att ansökan dras tillbaka eller att familjen väljer att flytta utomlands en längre period.
– Gränsen för att ansöka om att fullgöra skolplikten i annat land går vid sex månader. Om man är borta längre än så räknas det som varaktig vistelse och då upphör skolplikten i Halmstads kommun, säger Fredrik Landelius.
Ingen fick godkänt
I fjol godkändes inte en enda av de 13 ansökningar som kom in. Merparten nådde aldrig nämnden och en ansökan har inte hunnit behandlas än.
Fem ansökningar fick avslag. Politikerna ansåg inte att det fanns synnerliga skäl och i ett fall tyckte de inte heller att skolan var ett fullgott alternativ.
LÄS MER:Skolgång utomlands blev svår nöt att knäcka
HP har också rapporterat om flera fall där politikerna inte har varit överens. Bakgrunden är att tre kriterier måste uppfyllas om en elev ska få gå i skola utomlands. Utbildningen ska vara ett fullgott alternativ, behovet av insyn ska tillgodose och det ska finnas synnerliga skäl. Det tredje är det som har blivit föremål för politisk oenighet.
– Kriteriet infördes genom den nya skollag som trädde i kraft 2010 och skulle signalera att bestämmelsen ska tillämpas med stor restriktivitet. Skollagen tar allvarligt på barns rätt till utbildning. Syftet är att barnen ska få en god och kontinuerlig utbildning, säger Fredrik Landelius.
LÄS MER:"Skolplikt utomlands ska användas restriktivt"
Barnets behov och bästa
Lagen säger att synnerliga skäl kan vara allt från att barnet har en sjukdom som gör att man behöver vistas utomlands till att barnet ska delta i en filminspelning. Men det saknas prejudikat för vad som kan utgöra synnerliga skäl och förvaltningen har hittills varit mer restriktiv än politikerna i nämnden som har sista ordet.
– Nämnden tycker att det här är svårt, och det är det. Det här är en fråga som kommunerna tampas med och man gör lite olika runt om i Sverige, säger Fredrik Landelius och fortsätter:
– När förvaltningen lägger fram sitt förslag till beslut utgår vi alltid från barnens behov och barnens bästa, inte att resan i sig är något som föräldrarna behöver. Sedan förstår vi att världen förändras och att olika familjer har olika behov men vårt jobb är att säkra barnens utbildningsplats.
Men att vistas utomlands och uppleva ett annat lands kultur – kan inte det bedömas som en stor erfarenhet och därmed räknas som synnerligt skäl?
– Det skulle man kunna göra men det vi från förvaltningens sida framför allt tittar på är om det gynnar barnets skolgång. Här skulle vi ju gärna ha ett förtydligande eftersom de synnerliga skälen kan tolkas på olika sätt.
Riskerar böter
En elev som åker trots att familjen inte fått ansökan godkänd förlorar inte sin skolplats. Däremot riskerar föräldrarna att få böta.
– Ytterst kan vi rikta ett vitesföreläggande mot vårdnadshavarna, för man bryter helt enkelt mot lagen. Det är dock inget vi har gjort än så länge och ofta tar ett sådant förfarande så pass lång tid att eleven ändå hinner komma hem igen. Vi kan också välja att koppla in sociala myndigheter, säger Fredrik Landelius och tillägger:
– Men det största som händer är ju att man försätter sitt barn i en situation där man åker trots att man har fått nej, och att barnet förlorar kontakten med sin skola och därmed riskerar att hamna efter.
Ökningen av ansökningar till trots är skolplikt i annat land ingen stor företeelse, påpekar Fredrik Landelius.
– Det är ett fåtal av våra 11 000 elever som söker. Men vi lägger mycket tid på ansökningarna för det här är ändå familjer som har planerat saker och ser fram emot någonting och då behöver vi utreda och se till att de får en rättssäker bedömning. Dessutom har vi en nämnd som tycker att de här frågorna är svåra och vill fatta kloka beslut.
LÄS MER:Politiker godkände skolgång i Spanien
LÄS MER:Nytt nej till skolgång utomlands
