När hustrun Kerstin lämnade jordelivet 2004 bodde Gunnar Olsson kvar i deras lägenhet på Rotorp.
Men hans barn tyckte att han behövde lite hjälp med de dagliga sysslorna och ordnade så att Gunnar fick flytta ett stenkast bort, till höghuset där Akvarellens hemtjänst finns till hands.
- Min dotter bor i Göteborg och min son i Stockholm. De är oroliga att jag ska ramla eller till och med att jag ska dö. Sedan jag flyttade hit vet jag att de får reda på om något händer.
Läs även: Trygghetskameror välkomna hos äldre
I Gunnars mysiga tvårummare pryds väggarna av tavlor som hans konstnärliga barn har målat och på vardagsrumsbordet ligger fotografier av hans nyfödda barnbarnsbarn.
De två kamerorna som hemtjänsten installerade i Gunnars sovrum, efter hans medgivande, gör inte mycket väsen av sig.
- Jag ser dem varje dag, men de stör mig inte. När de monterade in kamerorna visade de hur mycket av rummet som visas.
Han har inte upptäckt några nackdelar med kamerorna, men han vet att en del äldre oroar sig över vem som kan se bilderna som kameran fångar upp och var det visas.
- Man vet egentligen inte var bilden visas. Det finns de som känner sig övervakade, men det gör inte jag. Men jag kan aldrig ta in några damer i sovrummet, säger Gunnar och skrattar gott.
Sedan kamerorna monterades vid jul förra året kommer nattpersonalen inte lika ofta. Med hjälp av en knapptryckning kan de i stället se Gunnars sovrum. Om han inte ligger i sängen tar de hissen sju våningar upp och tittar till att allt är bra med honom.
- Jag tror att de har varit här flera gånger. Det händer att jag vaknar och går upp på natten, men oftast somnar jag om fort.
På dagen används inte kamerorna. Då får han i stället besök av hemtjänstens personal fem gånger. De hjälper honom med dagliga sysslor som att köpa in och laga mat, städa lägenheten och duscha.
Gunnar tycker att han klarar det mesta själv, men det irriterar honom att hörseln har blivit så dålig. Om hörapparaten trilskas blir det svårt för honom att höra.
Ursprungligen kommer han från den lilla byn Örarna norr om Luleå. Som ungdom arbetade han på bilverkstad och vid järnvägen. Därefter följde 35 år som försäkringsman vid Folksam.
Han blev handplockad till en tjänst i Halmstad och flyttade hit tillsammans med hustrun Kerstin 1954. På äldre dar har han skrivit memoarer om sitt liv.
- Jag har haft ett gott liv. Jag vet inte vad jag ska göra när jag blir 100 år, men något ska jag göra.
