– Jag vet inte ens vad allt detta är, vi behöver hjälp med att gå igenom grejerna, säger skoladministratören Åsa Ojala som nästan försvunnit ner i en stor flyttlåda med gamla snäckor och koraller.
Majoriteten av kulturskatten förvaras just nu i Nyhemsskolans idrottshall. Här hänger skolplanscher med många år på nacken i hundratal. En bit bort har uppstoppade djur, skelett och en och annan inlagd orm ställts på rad.
Drygt 100 år gammal skola ska byggas om
Till hösten börjar ombyggnationen av Nyhemsskolan som ska stå klar till höstterminen 2022. Skolan har blivit för trång och sedan några år tillbaka har mellanstadiet flyttat ut. Snart ska upp till 300 barn i klasserna F till 3 rymmas i skolan som dateras tillbaka till 1908.
Utrensning av skolan har pågått parallellt med undervisningen men det var under påsken som det drog igång på riktigt. Efter hårt slit och en del sena kvällar är nu det mesta klart.
– Vi har fantastiskt bra medarbetare som hjälpts åt. Under sommaren ska fritidsbarnen vara på Östergårdsskolan och samtidigt som personalen startat upp verksamheten där med bravur har de packat ner här, berättar Åsa Ojala.
Gammalt skolmaterial ska komma till liv igen
Mycket av undervisningsmaterialet som nu sorterats och packats ner är svårt att åldersbestämma. På vissa av de planscher som inte ser riktigt lika gamla ut som resten går det att utläsa att de är gjorda på 1930-talet. En del ser betydligt äldre ut och kan ha funnits sedan skolans första elever öppnade sina böcker här precis i början av 1900-talet.
Majoriteten av kulturskatten ska sparas och användas på ett eller annat sätt när skolan står klar. Av det undervisningsmaterial som hamnat i soptunnan är det mesta från de senaste tio åren. Allt gammalt som inte blivit förstört ska sparas.
– Detta stämmer till stor del fortfarande, säger Åsa Ojala och håller upp en stor världskarta från 1932 som visar våra vanligaste flyttfåglar.
Tanken är att de många planscherna, som också går att kalla konstverk, dels ska användas som utsmyckning när barnen flyttar in i skolan igen. Men de ska också vävas in i undervisningen tillsammans med modernt undervisningsmaterial.
– Jag upplever att barn ofta har en otrolig nyfikenhet när de tar del av gammalt material. Sen tror jag också att uppleva saker och fysiskt känna på något ger ytterligare en dimension i lärandet utöver det digitala. Många av våra elever kommer aldrig få uppleva så pass många vilda fåglar eller skelett på det viset. Här finns allt, säger Anette Nyd Lind.
Ger perspektiv på dåtiden
Allt i samlingen kommer inte komma till användning i lågstadiebarnens utbildning. Bland bilderna finns texter och motiv som idag inte skulle kallas politiskt korrekta, men de är ändå en viktig del av samlingen.
– Det är ett sätt att förstå vår omvärld förr tills idag, det visar utvecklingen. Men de hänger vi inte upp, vi väljer ut planscherna med omsorg, säger Anette Nyd Lind.
– Det finns absolut inga lärare idag som skulle framställa indianer efter alla världens klyschor, säger Åsa Ojala.
Nu står kulturskatten och väntar på att få komma till användning igen. Trots att den uppstoppade ugglan kanske är lika gamla som eleverna är sammanlagt visar den fortfarande hur en uggla ser ut. Ett kilo är fortfarande ett kilo och flyttfåglarna har inte slutat flytta sen 1932.
