Åklagare Klas Lundgren har blivit hotad till livet av kriminella

Klas Lundgren har varit anställd vid Åklagarkammaren i Halmstad – som jobbar både mot Halmstads och Varbergs tingsrätter – sedan 1999. I dag arbetar han främst med grova brott – alltifrån gängkriminalitet till mord. Med drygt två decennier i yrket kan han jämföra utvecklingen över tid, och vissa saker står helt klart:

– Vi har betydligt fler vapen i omlopp i dag, och den gängrelaterade kriminaliteten är grövre och mer utbredd.

En ökad benägenhet att anmäla hot och hat

I samband med det har frågan om hat, hot och trakasserier riktade mot rättsväsendets anställda aktualiserats, och Klas Lundgren menar att det i dag finns en ökad benägenhet att anmäla.

– Förr kanske man sa att ”det får man tåla i det här yrket”, men i dag är policyn att hot ska polisanmälas. Det är bra, säger han och tillägger:

– Generellt har vi ett mycket större fokus på arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor än när jag började.

I brev till en annan frihetsberövad person, skrev han att jag och en av mina kollegor skulle dödas.

När han går tillbaka i sin egen minnesbank hittar han ett tiotal fall där det handlat om allvarliga hot från misstänka.

– I ett fall var det en man som satt häktad med restriktioner, vilket innebar att vi åklagare gick igenom hans post. I brev till en annan frihetsberövad person, skrev han att jag och en av mina kollegor skulle dödas. Det gick till rättegång, och han dömdes till sex månaders fängelse för hot mot tjänsteman, berättar Klas Lundgren och fortsätter:

– Och minns du målet mot kvinnan i Göteborg, som förvarade skelett i hemmet? Efter rättegången skickade hon ett julkort med tveksamt innehåll till åklagaren, och åtalades för hot mot tjänsteman. Jag anlitades som åklagare, men där blev det ingen fällande dom.

Uppträder korrekt mot alla misstänkta

Klas Lundgren är åklagare i många stora rättegångar med tungt gängkriminella, men känner ingen rädsla i de sammanhangen.

– De målen är givetvis en anspänning eftersom de kan innebära stora konsekvenser för de misstänkta, men vad gäller hotbilden mot oss så är de kriminella oftast medvetna om att vi är tjänstepersoner som utför våra jobb. Och om de skulle bli av med en av oss, dyker det bara upp en ny person.

Svårt psykiskt sjuka eller desperata personer är mer obalanserade och kan innebära en större fara, menar Klas Lundgren, som i rättssalen vinnlägger sig om att uppträda korrekt mot alla misstänkta. Han undviker att raljera, använda en överlägsen ton eller dryga formuleringar.

– Jag viker inte ner mig, men det finns ingen anledning att provocera. Även misstänkta ska behandlas med respekt och det finns ingen vits med att reta upp någon i onödan.

”Den som verkligen vill kan hitta mig”

Enligt Klas Lundgren är det en del av hans kollegor som har valt att ha skyddade personuppgifter, vilket gör vardagen komplicerad – ”bara att besiktiga bilen blir en krånglig procedur”. Själv har han valt en mellanväg:

– Jag finns till exempel inte på sociala medier, och inte på sajter som hitta.se eller Eniro. Men den som verkligen vill kan hitta mig, både på nätet och fysiskt. Det är i praktiken svårt att leva inkognito i Sverige i dag.

Om någon på Åklagarmyndigheten skulle känna sig utsatt finns också ett antal åtgärder arbetsgivaren kan sätta in.

– Jag kan inte i detalj gå in på hur det fungerar, men det kan exempelvis handla om ett personlarm eller förstärkt skydd i någon form, säger Klas Lundgren och inflikar:

– Vi har också ett system där du ska rapportera in alla incidenter som kan klassas som hot i någon form. Sedan går våra chefer igenom det och avgör vad som bör polisanmälas – och om någon behöver de där extra skyddsåtgärderna.

Har beslagtagit både narkotika och knivar

Under många år hölls större rättegångar i Helsingborg eller Göteborg, men sedan våren 2020 har man förstärkt säkerhet i lokalerna i Halmstads tingsrätt och kan alltså hålla fler förhandlingar med förväntade säkerhetsproblem där.

– Numera får åhörare alltid gå igenom en så kallad larmbåge. Och tro det eller ej, men väktarna har beslagtagit både narkotika och knivar, säger Klas Lundgren som givetvis följer debatten om gängkriminalitet, förslag på straffskärpningar och nya polisiära metoder. Han håller med om att det krävs vissa reformer för att bromsa den negativa utvecklingen:

– Den rättegångsbalk vi har i dag är inte anpassad till dagens samhälle, men det är en gigantisk apparat att skriva om den. Dock bör man ändra på omedelbarhetsprincipen, alltså det som innebär att det som sägs i en rättegång ska gälla framför det som sagts i polisförhören. I dag kan de kriminella tiga sig igenom hela förundersökningen, för att sedan sitta i rätten och anpassa sin historia efter att ha läst det som står förundersökningsprotokollet. Det är ohållbart.

Det som oroar Klas Lundgren är att människor inte ska våga vittna. Det är inte ovanligt att han får samtal från personer som inte vill komma till en rättegång för att de är rädda för repressalier från de misstänkta.

– Jag kan förstå deras oro, men försöker förklara att vi har vittnesplikt i Sverige – och ett rättssystem som bygger på att medborgarna vittnar. Och så påpekar jag att det är mycket ovanligt att kriminella verkligen angriper vittnen. Jag brukar också säga att ”tänk om det hade varit du som varit offret och ingen hade vittnat till din fördel”? Ibland hjälper de argumenten, ibland inte.

– Men möjligen borde vi överväga att höja påföljden för övergrepp i rättssak. Dessvärre är det tveksamt om det hjälper, eftersom de brotten är oerhört svåra att bevisa. Ofta handlar det om en ord-mot-ord-situation.

TEXT

Ulrika Ahlberg

ulrika.ahlberg@hallandsposten.se