Ätstörningar kryper ner i åldrarna: ”En ökning på 25 procent bland barn”

Hos flickor i tioårsåldern ökar sjukdomen anorexia som mest – något som märks av på ätstörningsmottagningen i Halmstad. HP har pratat med fem halländska tjejer som berättar om ätstörningarna de haft från tidiga tonåren.

Emily Hellichius

”Ät inte det här, undvik kolhydrater". Jag gjorde precis som det stod, så varför oroade sig mina nära? Ju mer de tvingade mig att äta, desto mer fick jag planera att träna när ingen såg. Det blev en sorts bestraffning och ett sätt att återta kontroll. Då kände jag mig duktig och gjorde min anorektiska röst nöjd. Jag bar flera tjocka tights under mina jeans och drack litervis med vatten inför den veckovisa vägningen. Jag ville ju inte göra min mamma besviken över att jag inte gått upp tillräckligt i vikt. Inte ens en akutinläggning på sjukhuset var en tydlig signal nog. Jag visste att jag var för mager, men den inre rösten var för stark. Det var först i äldre ålder jag insåg att alla mina sätt att lura andra om maten bara var olika sätt att lura mig själv från att bli frisk. – Alice, 24 år, Halmstad.

Bild: Emily Hellichius

***

Anorexia kryper ner i åldrarna. På Ätstörningsmottagningen i Halmstad har antalet patienter i unga åldrar ökat och speciellt drabbade är flickor i åldrarna tio till elva år.

– Nio år var den yngsta som jag har träffat under mina åtta år här, berättar Kristina Svensson, sjuksköterska och specialist inom psykiatri och KBT på mottagningen.

Ätstörningen anorexia nervosa är den sjukdom som mottagningen i Halmstad ser att flest barn insjuknar i. Det är en ätstörning där den sjuka svälter sig själv och ett tecken på sjukdomen är drastisk viktnedgång. Av alla psykiatriska diagnoser har anorexia den högsta dödligheten.

– I Sverige är anorexi den sjukdomen flest barn dör i, säger Magdalena Rönnelius, sjuksköterska och avdelningschef.

***

De sa att jag hade anorexia, men egentligen är det en berättelse om min första depression. Det var en rad olika faktorer som ledde till att jag slutade äta och började skära mig, men störst av allt var det att kunna konkretisera mitt inre. Att kunna peka på maten eller ärren på låren och säga ”Här är det. Det här är vad som gör ont”. Jag återupplevde ett trauma från min barndom som jag blev gammal nog att förstå. Samtidigt var jag bara 13 år. Jag ville bort till vilket pris som helst och priset blev min kropp. Att aktivt skippa måltider och i smyg öka min träning blev den aspekt av mitt liv där jag var i full kontroll. – Sofia, 24 år, Halmstad.

Bild: Emily Hellichius

***

Riskfaktorerna skiljer sig åt

Anledningen till insjuknandet i en ätstörning kan vara många. Forskning visar att genetisk sårbarhet samt vissa personlighetsdrag, som perfektionism och tvångsmässighet, kan bidra till att en person insjuknar.

– Vid ätstörning så kan mobbning eller olika faktorer i miljön också påverka. Och en sak som är väldigt tydlig är att om det finns en ärftlighet, alltså redan en ätstörning i familjen, så är det mycket högre risk att barnet kommer drabbas, förklarar Elinor Sjöns, psykolog på Ätstörningsmottagningen i Halmstad.

Även puberteten kan vara en utlösande faktor, då många flickor går upp i vikt när kroppen förändras. Sociala medier, samhällets ideal och att barnen tar in intryck de inte kan problematisera, tros också vara anledningar till ett tidigt insjuknande.

– För unga tjejer idag tänker jag att det återstår att se hur mycket sociala medier spelar in. Man blir mer utsatt, säger Elinor Sjöns, och Magdalena Rönnelius fyller in:

– Där finns mycket information ett barn på nio år kanske inte kan hantera. Att hjärnan inte är redo att kunna stå emot allt det.

***

Kanske hörde någon sin mamma kritisera sin kropp och prata om hur hon vill tappa vikt med olika dieter. Kanske hörde man ens kompisar prata om vad de ville ändra på med deras kroppar. Detta gjorde att jag själv började tänka på det. I tidig ålder började jag att hålla in magen och det tror jag de flesta tjejerna gör utan att tänka på det. Jag upplever fortfarande i 21-års ålder att jag ibland blir stolt över mig själv när jag råkar skippa en måltid. Detta är resultatet av den kroppshets som finns i samhället… – Hanna, 21 år, Kungsbacka.

Bild: Emily Hellichius

***

Långa vårdköer i landet – men Halmstad sticker ut

Ätstörningar, psykisk ohälsa och långa vårdköer har länge debatterats och belysts i media. Bland barn och unga är det av stor vikt att få hjälp i tid vid kraftig viktnedgång, men i vissa delar av Sverige kan vårdköerna vara över ett år långa. I Halmstad råder dock inga köer – och den som är sjuk kommer snabbt i kontakt med vården.

– Det är varken kö till nybesök eller behandling. Vi har vårdgaranti och alla tas om hand inom den tiden, förklarar avdelningschefen Magdalena Rönnelius.

Ätstörningsmottagningen i Halmstad hoppas att det kommer fortsätta se ut så framöver. På bara några år har antalet patienter ökat drastiskt.

– Ätstörningar har ökat mycket kring barn framförallt. Sedan några år tillbaka har vi haft en ökning med ungefär 25 procent bland barn. Vi är jätteglada att vi fortfarande klarar inflödet, men vad det beror på det är svårt att säga, fortsätter Magdalena Rönnelius.

***

Jag började jämföra mig med andra när jag var ungefär 12 år. Då kunde det vara jobbigt att simma med skolan eller bada med kompisar på sommaren. Kroppsideal är något som påverkar mig väldigt mycket. Förra sommaren skulle mina kompisar till stranden, Tylösand, på sommarens bästa dag. Tanken på att alla på stranden ska döma hur jag såg ut gav mig så mycket ångest att jag valde att stanna hemma den finaste dagen på året. – Emma, 24 år, Halmstad

Bild: Emily Hellichius

***

Långa vårdköer kan innebära stora konsekvenser för den som är sjuk.

– Det förvärras och blir en svårare sjukdom, säger Kristina Svensson.

Elinor Sjöns instämmer.

– Precis, det är risken, speciellt för de som är väldigt lågviktiga. Ju längre tid man är i en för låg vikt, desto starkare cementeras tankarna kring ätstörningen. Särskilt för yngre är långa köer väldigt negativt.

Nationellt är väntelistan för barn inte lika lång som för vuxna, men konsekvenserna kan bli stora ändå.

– Rent fysiologiskt och utvecklingsmässigt med längd och kroppens utveckling kan det bli stora konsekvenser om man som barn får i sig för lite under för lång tid. Det kan bli farligt, säger Magdalena Rönnelius.

***

När jag var 12 började jag ”banta” för första gången. Listan på mat som var förbjuden att äta blev längre och längre och siffran på vågen blev lägre och lägre. Samtidigt kom kommentarerna om hur snygg jag blivit. Och jag mådde bra av att höra det. Hur mycket ”bättre” jag var som smal. Mina dagar styrdes av siffran på vågen. Till slut tror jag att jag bara gav upp. Jag stod på vågen och var några kilo under min målvikt och insåg att jag fortfarande tyckte att jag inte var tillräcklig. Allt handlar nog egentligen om känslan man har på insidan. Men alla kommentarer man får av andra påverkar en också väldigt mycket. – Lea, 21 år, Varberg.

Bild: Emily Hellichius

***

Fotnot: Tjejerna har skickat in sina texter till reportern och vill vara anonyma, därför har namnen ändrats.

LÄS MER:Louise blev frisk från anorexia – tog många år av hennes liv

LÄS MER:Projektet kring ätstörningar: ”Föräldrarna är de enda som kan hjälpa”

Fakta: Ätstörningar

Data från Socialstyrelsen visar att omkring 200 000 personer i Sverige någon gång under sin livstid drabbas av en ätstörning.

Det finns olika typer av ätstörningar. Nedan är tre vanliga diagnoser, men fler finns.

Anorexia nervosa innebär att du svälter sig själv, fastar eller har en strikt diet. Det är även vanligt att träna mycket och vara rädd för att stiga i vikt. Din uppfattning om ditt utseende stämmer inte överens med hur omgivningen ser dig.

Bulimi innebär att du hetsäter och sedan försöker bli av med maten, ofta genom att kräkas eller genom laxeringsmedel. Sjukdomen kan göra att du isolerar dig eftersom du skäms.

Hetsätningsstörning innebär att du i perioder hetsäter, men inte försöker bli av med maten efter. Det är vanligt förekommande efter att du haft anorexia eller bulimi.

Se till att söka professionell hjälp om du lider av en ätstörning.

Källa: 1177

Fakta: Sök hjälp här

Du som är under 18 år kan kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup.

Om du är över 18 år kan du boka tid på vårdcentralen, psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården där du arbetar. I Halland kan du vända dig till ungdomsmottagningen tills du fyller 24 år.

I Halland finns ätstörningsmottagningar i Halmstad och i Varberg.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Där kan du få hjälp med var du kan söka vård.

Du som är närstående kan läsa på om vad du kan göra här.