När tidningen första gången sökte experthjälp från Havets hus i Lysekil för att få svar på vad fenomenet beror på hade man precis stängt för dagen. Men bilder som togs av familjen Larsson i Ugglarp skickades vidare till Lysekil och väckte uppmärksamhet.
– Det här var spännande! Jag har aldrig sett eller hört talas om något liknande. Det är ju sjukt mycket musslor på bilderna, konstaterar Roger Jansson som är akvarietekniker och fotograf på Havets hus.
Han påpekar att de små vita skalen är musslor, inte snäckor. Skillnaden är att musslor har två skal medan snäckor bara har ett.
Mängden skal fascinerar
Han skickar bilderna vidare till konsultföretaget Marine Monitoring som arbetar inom marinbiologi, ekotoxikologi och miljöövervakning. Där reagerar marinbiolog Johanna Bergkvist också på mängden skal som spolats upp men kan inte förklara vad det beror på. Hon skickar i sin tur frågan vidare till Kerstin Mo på SLU Artdatabanken som är ett kunskapscentrum för arter och naturtyper.
Enligt Kerstin Mo handlar det om musslor av arten spisula subtruncata.
– Den har inget svenskt namn ännu och man vet inte så jättemycket om artens ekologi. Musslan lever på mjuka, sandiga bottnar och finns från Öresund och upp till Bohuslän. Både plattfiskar och fåglar äter den men man vet inte så jättemycket om artens ekologi.
Olika teorier
Hon har varit i kontakt med kollegan Peter Göransson som heller aldrig sett något liknande. Båda sitter med i expertkommittén för marina ryggradslösa djur .
– Men vad som hänt vet vi inte. Han tror att det kan vara plötslig syrebrist. Eller ett inflöde av vatten med låg salthalt från Östersjön. Det är lite komplicerade strömmar i södra Kattegatt. En annan teori är att det kan vara giftiga alger. Man vill gärna veta vad det kan bero på men kan bara spekulera i orsaken, menar Kerstin Mo.
Liknande fynd i södra Halland
Marinbiolog Bo Gustafsson på länsstyrelsen Halland är också fascinerad av fenomenet. Han har fått rapporter om liknande fynd från Haverdal och delar av Laholmsbukten och även tagit kontakt med Peter Göransson.
– Vi har haft en del provtagningar innan i den här typen av miljöer och misstänker att den varierar väldigt i antal. Det här är jätteintressant och något att tänka på i framtiden, att kanske försöka lokalisera de här områdena där den finns. Vi gör rätt så mycket undersökningar men havet är jättestort, konstaterar Bo Gustafsson.
