Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/12

Så ska stränderna i Halland locka fler turister

Att våra halländska kustmiljöer är viktiga för besöksnäringen finns det ingen tvekan om. Men hur kan vi använda våra stränder för att locka ännu fler turister – och få dem att stanna längre? Och vad finns det för miljöaspekter att ta hänsyn till? HP tog ett snack med två experter på området.

Jonas Olsson är ansvarig för Visit Halland, Region Hallands besöksnäringsavdelning. Han säger att våra kustmiljöer är oerhört viktiga för turismen. Kommunerna i länet jobbar på flera olika sätt med att utveckla kustens potential.

– Många vill använda stränderna som aktivitetsarenor, för handboll och beachvolleyturneringar till exempel. Eller för våg-, vind- och kitesurfing.

När det handlar om just surfing lyfter Jonas Varberg som ett exempel. Här har man medvetet jobbat hårt för att bli ett sorts svenskt surfcentrum. Nu har man till exempel planer på att bygga ett ”Stormhus” som ska kunna användas som en mötesplats för surfare året runt.

– En sådan sak tycker vi vore jättebra. Vi jobbar mycket med att förlänga turistsäsongen i Halland och just surfare vill helst vara här när det blåser, vilket alltså inte är sommartid.

Det här med att förlänga säsongen är något Jonas återkommer till. På Region Halland är det en av de mest centrala bitarna man jobbar med när det handlar om besöksnäring – i kombination med att försöka locka fler utländska turister till länet.

– Det går hand i hand, eftersom människor i andra delar av Europa ofta har semester andra tider på året. Dessutom stannar de utländska turisterna gärna längre och omsätter mer pengar.

Bild: Lena Evertsson/ Ateljé Lena Photography
Bild: Lena Evertsson/ Ateljé Lena Photography

Kattegattleden populär

Aktiviteter på stränderna är alltså ett sätt att locka besökare, men Jonas lyfter även vikten av bra vandrings- och cykelleder längs med kusten. Kattegattleden är ett exempel på en led man hela tiden jobbar för att utveckla. För lyckas man attrahera cyklister och vandrare – ja då förlängs turistsäsongen automatiskt.

– Dessa aktiviteter är inte så väderberoende utan är mycket populära under vår, sommar och höst.

Att målgruppsanpassa vissa stränder är också något man tror på från regionens håll. Väldigt många människor har till exempel hund – och en mer aktiv marknadsföring av de hundanpassade stränder som finns skulle kunna vara ett sätt att locka fler turister.

– Att tillgänglighetsanpassa mer än vad vi gjort i dag är också viktigt.

Att jobba för att förbättra möjligheter till kallbad är förmodligen också en god idé. Jonas säger att det börjar bli väldigt trendigt – och att människor börjar få upp ögonen för kallbadets hälsobringande effekter.

– Man måste inte bygga kallbadhus i alla kommuner. Men bara en så enkel sak som ett uppvärmt omklädningsrum eller kanske till och med en bastu någonstans skulle kunna vara ett sätt att se till att våra stränder inte bara används under sommarmånaderna.

Tylösand. Bild: Roger Larsson
Tylösand. Bild: Roger Larsson

Utvecklingspotential i inlandet

Samtidigt som Jonas alltså är helt övertygad om att våra kustnära miljöer är extremt viktiga för besöksnäringen så är han noga med att poängtera att Hallands verkligt stora attraktionskraft ligger i kontrasterna: Det är närheten mellan kustlandskap och inland som gör det. De flesta turister, inte minst de utländska, uppskattar möjligheten att kunna vara vid havet en dag och att nästa dag kunna plocka svamp eller vandra i skogarna inåt landet.

– Dessutom tror jag att den verkliga utvecklingspotentialen egentligen ligger i inlandet och på vår landsbygd. Kusten har vi jobbat så mycket med och här finns mycket redan. Folk vill ha kombinationen och där har vi en efterfrågan att möta. Särskilt danskar och tyskar gillar våra stora skogar.

Men om vi återgår till de havsnära miljöerna igen – och tar ett titt på dem ur ett annat perspektiv – så är Hallands kustband är betydligt mer än bara strand. Här finns strandhedar, skogar, dyner och klippor. Ju längre norrut man kommer, desto klippigare blir det.

För länge sedan växte stora ekskogar ut mot havet. Men när träden höggs ner och när markerna senare började användas till bete blev slitaget stort.

– Då blev det problem med erosion och flygsandfält. För att skydda värdefulla odlingar och bebyggelse från sanden började man plantera tallskog på 1800-talet, berättar Ylva Sass, naturvårdsförvaltare på Länsstyrelsen Halland.

”Hade man inte gjort reservat av våra strandmiljöer hade de kanske inte ens existerat, åtminstone inte på det sätt vi är vana vid att se dem.”

Viktiga miljöer för olika arter

Långt in på 1970-talet fortsatte man med plantering för att binda sanden. Men då var det inte längre skog man planterade – istället var det annan typ av växtlighet som till exempel strandråg. I dag är dock problemet det motsatta; sanden breder inte längre ut sig. Snarare är det växtligheten som gör det. Vad det beror på är inte helt klarlagt, men klimatförändringar och luftföroreningar brukar anges som möjliga förklaringar.

– Vresros och lövsly sprider sig med en väldig fart. Vi jobbar stenhårt med att sköta strandmiljöerna, säger Ylva Sass.

Varför är det då så viktigt att inte strandhedarna växer igen? Jo, enligt Ylva Sass handlar det om att det här är viktiga miljöer för pollinerande insekter och en rad olika fågelarter.

– Vi behöver öppen frisk sand och blommande hedar för våra hotade arter, det är därför det är så viktigt att hålla markerna öppna med bränning, röjning och med hjälp av betesdjur.

Dessutom vill man gärna bevara våra sandstränder, dyner och hedar för att det är fantastiska platser för både hallänningar och turister att vistas på. Ylva Sass är glad över att så stora delar av kustbandet består av naturreservat. Annars hade markerna inte kunnat vara så tillgängliga för allmänheten som de är i dag.

– De här reservaten är en stor skatt i vårt län. Hade man inte gjort reservat av våra strandmiljöer hade de kanske inte ens existerat, åtminstone inte på det sätt vi är vana vid att se dem.

Under våren sedan coronapandemin slog till har man sett en stor ökning av antal besökare i de halländska naturreservaten.

– Det tycker vi såklart är roligt, men vi har nog också blivit lite förvånade.

Bild: Ron Johansson / Region Halland
Bild: Ron Johansson / Region Halland

Problem med nedskräpning

Att människor vistas i våra kustnära miljöer är i sig inget problem. Det är tvärtom bra – används områdena på rätt sätt är det absolut inte av ondo. Stigar trampas upp och sanden på stränderna hålls öppen. Problemen uppstår när folk skräpar ner, har hundar lösa eller när det blir för mycket biltrafik.

– En lös hund kan orsaka mycket mer skada än vad man tror. Även om hunden inte går direkt på en häckande fågel kan den bli skrämd och inte våga komma tillbaka till sitt ägg. Då blir det ingen fågelunge och händer det upprepade gånger blir det färre fåglar, säger Ylva och fortsätter:

– Betesdjur kan dessutom bli skrämda av hundar. Och blir de rädda en gång kan de minnas det nästa gång en hund kommer i närheten.

Och hur är det med nedskräpningen, sköter vi oss där?

– Det är väldigt blandat. På en del ställen ja, på andra ställen har vi problem. Man ska tänka på att det kan räcka med att slänga en enda aluminiumburk så kan ett betesdjur råka äta upp den och skadas så illa att det måste avlivas.

På vilka ställen är problemen störst?

– På de platser som är populära. Biskopstorp är ett sådant exempel. Ibland händer det att folk ställer skräp bredvid soptunnorna om de är fulla, men det är inte bra för då kommer djuren lätt åt det. Man ska ta med sig skräpet hem i stället.

Hur det blir med våra strandmiljöer i framtiden vågar Ylva Sass inte sia om. Hon hoppas att de kan hållas bevarade så att de även om hundra år kan användas av både människor, andra däggdjur, fåglar och pollinerande insekter.

– Att vi bevarar dem kommer alla till gagn. För oss på Länsstyrelsen handlar det om de tre ledorden: vårda, värna och visa.

Hallandskusten i siffror

435 kilometer. Så lång är Hallandskusten, enligt Lantmäteriet. Av kustlinjen ligger 156 kilometer inom något naturreservat.

35 procent. Så stor andel av Hallandskusten är skyddad enligt miljöbalken, eftersom den ligger inom naturreservat.

32. Så många naturreservat i Halland ligger i direkt anslutning till havet eller kusten.

35. Så många rödlistade arter (2012) finns det inom reservatet Steningekusten, ett av de större halländska kustreservaten. Det handlar om växter, svampar, mossor samt djur som ormar, fåglar och fjärilar, som behöver kustnära hedmark för sin överlevnad.

1 miljon. Så många besökare uppskattar man att de halländska naturreservaten hade under 2019. Hälften av dessa besök ägde rum i kustreservaten. (Den här statistiken är dock inte exakt – men bygger på siffror från besöksräknare i ett tiotal olika reservat.) I år har antalet besökare ökat kraftigt under våren, men några exakta siffror finns inte ännu.

I siffror: Gästnätter i Halland 2019

930 000. Så många gästnätter hade Halland hade under juli månad 2019. Av dessa stod utländska turister för 125 000. Tittar man på totalt antal gästnätter under maj månad 2019 var det 280 000, 374 000 under juni och 495 000 under augusti.

117 364. Så många gästnätter står de tyska besökarna för när man tittar på det totala antalet gästnätter i Halland under 2019. Det innebär att Tyskland toppar statistiken för utländska besökare, följt av Norge (105 861 nätter) och sedan Danmark (58 857 nätter).

2008. Det året låg det totala antalet gästnätter i Halland på 2,3 miljoner, och sedan dess har siffran ökat stadigt. 2019 låg den på cirka 2,9 miljoner. Utöver dessa gästnätter tillkommer alla de som bor hos släkt och vänner, har sommarstuga här samt är i Halland över dagen.

Fler nyheter om Halland hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här