Koll på branschen. Claes Claesson, lantbruksansvarig på Varbergs Sparbank, Örjan Bertilsson, grisproducent, och Jonas Nilsson, affärsrådgivare på LRF konsult, presenterade Lantbruksbarometern 2015.
Koll på branschen. Claes Claesson, lantbruksansvarig på Varbergs Sparbank, Örjan Bertilsson, grisproducent, och Jonas Nilsson, affärsrådgivare på LRF konsult, presenterade Lantbruksbarometern 2015.

Sämre lönsamhet oroar lantbrukare

Lantbrukarna i Halland upplever att det blir allt svårare att få lönsamhet i produktionen. Men trots detta finns en framtidstro i branschen.

ANNONS
|

Slutsatserna kommer från kartläggningen Lantbruksbarometern 2015, som presenterades i går förmiddag. Totalt 1 000 lantbrukare i hela landet har intervjuats av Sifo om frågor kring lönsamhet, investeringar och finansiering samt hur de ser på sin konkurrenskraft. Sju av tio tillfrågade upplever att lönsamheten är ganska eller mycket dålig och förhoppningen är att lönsamheten ska bli bättre.

Örjan Bertilsson driver gården Persgård i Hunnestad tillsammans med hustrun Anna. De bedriver smågrisproduktion med drygt 270 suggor samt en årsproduktion på cirka 8 000 smågrisar. Örjan Bertilsson är rädd för att den försämrade lönsamheten kommer att skapa ett generationshål eftersom alltför få unga vill ta över verksamheterna.

ANNONS

– Kan vi inte visa att man kan tjäna pengar, ta ut en lön och amortera sina lån, så är det svårt att få nya generationer att bli intresserade, säger han.

Lantbruksbarometern 2015 visar förutom siffror för hela riket även resultat uppdelat på sju regioner. Halland och Skåne har räknats samman till en region, trots att lantbruket i Halland framför allt utgörs av mjölkproduktion medan huvuddelen i Skåne är växtodling.

Det Lantbruksbarometern 2015 visar för Halland och Skåne är bland annat följande:

• Synen på den egna lönsamheten har dalat kraftigt, bara tolv procent av de tillfrågade upplever att lönsamheten täcker alla löpande utgifter inklusive lön och möjlighet att spara pengar för framtida investeringar.

• Många tror på bättre förutsättningar för lantbruket i bygden över en femårsperiod.

• Över hälften upplever sin konkurrenskraft som god eller mycket god, vilket är den näst högsta andelen i landet.

• Ingen av de tillfrågade mjölkproducenterna planerar att upphöra med mjölkproduktion.

Den sistnämnda punkten är intressant eftersom just mjölkproduktion har varit mycket på tapeten den senaste tiden på grund av sjunkande priser på mjölk vilket har drabbat många producenter.

Den 1 april slopas mjölkkvoterna i Europa. Hittills har det funnits ett tak för hur mycket mjölk varje EU-land får producera men snart kommer det alltså inte längre finnas någon övre gräns. Sverige har aldrig nått upp till mjölkkvoten, men kan ändå komma att påverkas indirekt av de slopade kvoterna genom ökad konkurrens från andra länder.

ANNONS

– Det blir väldigt spännande att se vad som händer det närmaste halvåret, säger Jonas Nilsson, affärsrådgivare på LRF konsult.

ANNONS