Lise-Lotte Bensköld Olsson, menade att regionen till stor del hade regeringen att tacka för sitt ekonomiska överskott och ville att pengarna skulle avsättas i en resultatutjämningsreserv för kommande års utmaningar. Efter lång debatt gick dock regionfullmäktige på den borgerliga majoritetens och Mikaela Walterssons (M) linje.
Lise-Lotte Bensköld Olsson, menade att regionen till stor del hade regeringen att tacka för sitt ekonomiska överskott och ville att pengarna skulle avsättas i en resultatutjämningsreserv för kommande års utmaningar. Efter lång debatt gick dock regionfullmäktige på den borgerliga majoritetens och Mikaela Walterssons (M) linje. Bild: Roger Larsson/Arkiv

Regionens rekordstora överskott vållade debatt

Trots coronapandemin slutade 2020 i ett rekordstort ekonomiskt överskott för Region Halland på 797 miljoner kronor. Vid regionfullmäktiges möte på onsdagen vållade det en lång debatt kring vems förtjänsten var och hur överskottet borde hanteras.

ANNONS
|

Regionfullmäktiges 71 ledamöter möttes även denna gång digitalt, men det hindrade inte att debattens vågor stundtals gick höga när årsredovisningen för 2020 skulle antas.

Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) menade att regionen kunde tacka regeringen för sitt överskott och påminde om att resultatet slutat i röda siffror flera tidigare år. Socialdemokraterna menade också att pengarna borde sättas av för sämre tider och föreslog, för andra året i rad, att det skulle inrättas en resultatutjämningsreserv.

– Vi har styrt regionen i hundra år och på den tiden lärt oss hur man jobbar långsiktigt med rimliga budgetar. Därför säger vi nej till en resultatutjämningsreserv, förklarade Mikaela Waltersson (M), regionstyrelsens ordförande.

ANNONS

Väl generösa stadsbidrag

Faktum är att statsbidragen förra året blev 838 miljoner kronor högre än vad regionen budgeterat för, varav 697 miljoner kunde relateras till coronapandemin. Men Mikaela Waltersson (M) menade att regeringen varit väl generös med bidragen.

– Visst kan vi tacka regeringen, men det är ju inte regeringens pengar utan skattebetalarnas. När nästan alla regioner nu får stora överskott kan man ifrågasätta varför regeringen så generöst använt våra skattemedel. Min uppfattning är att det kan bli bekymmersamt för Sverige i framtiden.

Inför 2020 hade regionen även satt upp mål inom åtta fokusområden, såsom ”ökad digital tillgänglighet”, ”minskad kostnadsutvecklingstakt” och ”kompetensförsörjning. I årsredovisningen konstateras att samtliga mål uppnåtts, vilket fick flera fullmäktigeledamöter att ta till orda:

– Att säga att målen för kompetensförsörjning är uppnådda är ju missvisande. Vi står inför stora utmaningar och måste våga se och redovisa det i årsredovisningen, menade Margit Bik (S), medan Svein Henriksen (MP) konstaterade att Region Halland återigen placerat sig på en jumboplats när det gäller miljöarbete och Helen Ung Le (S) undrade varför målet om tillgänglighet till BUP var långt ifrån uppfyllt.

S ville haft tilläggsbudget

Mikaela Waltersson (M) kontrade med att man ”inte kan vrida vatten ur en sten” och menade att det måste finnas förståelse för att allt inte fungerat som vanligt under pandemiåret. Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) högg tillbaka:

ANNONS

– Jag har stor förståelse för de utmaningar som vi haft, men man måste kunna belysa de delar som inte har fungerat. Frågan borde vara hur vi kan stötta verksamheterna, menade hon, och påminde om att hennes parti hade velat se en ändringsbudget för 2021 som skulle gett verksamheterna mer pengar.

Läs mer: S vill ändra i regionens budget

Läs även: Regionens budget kommer inte att ändras

Mikaela Waltersson fick sista ordet innan årsredovisningen fastställdes och Socialdemokraternas förslag om en resultatutjämningsreserv röstades ner:

– S tycker det är lamt av oss att inte göra en tilläggsbudget. Jag säger att det är att ta ansvar, förklarade hon.

ANNONS