Bundsförvanten. Kriget i Syrien fortsätter. Rysslands Vladimir Putin stöder landets politiskt och militärt hårt ansatte president med både vapen och ­rådgivare, och har en flottbas. Men Putins agenda är, som vanligt, oklar.
Bundsförvanten. Kriget i Syrien fortsätter. Rysslands Vladimir Putin stöder landets politiskt och militärt hårt ansatte president med både vapen och ­rådgivare, och har en flottbas. Men Putins agenda är, som vanligt, oklar.

Putins skugga över Syrien

Ryska UD avfärdar uppgifter om att Ryssland skulle dras in i kriget i Syrien som hysteri. Över den explosiva konflikten vilar dock Vladimir Putins skugga.

ANNONS
|

Efter 4,5 år av krig i Syrien har omkring 250 000 dött och över elva miljoner syrier är på flykt inne i landet eller utomlands.

President Putin är den hårt pressade presidenten Bashar al-Assads viktigaste bundsförvant.

Ryssland har en flottbas i den syriska hamnstaden Tartus, är landets ojämförligt största leverantör av krigsmateriel och har militära experter som utbildar syrierna i hur vapnen ska användas.

Nu uppges, enligt flera källor, Ryssland föra in ytterligare militär personal och materiel som ett förebud om en mer aktiv roll på regimens sida i kriget mot rebellgrupperna.

ANNONS

USA:s utrikesminister John Kerry och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har, bland andra, reagerat med stor oro på uppgifterna och varnat för att det kan försvåra en fredlig lösning.

Enligt en amerikansk försvarskälla ska ryssarna ha flugit in militär utrustning, bostadsmoduler och trupper till en flygplats söder om den syriska staden Latakia.

Bulgarien har stoppat ryskt transportflyg som ville till Syrien. Turkiskt luftrum är också stängt. I går kom uppgift om att Iran beviljat tillstånd att flyga över iranskt territorium.

En taleskvinna för ryska UD, Maria Zakharova, säger i ett uttalande att väst försöker skapa ”konstig hysteri” över de ryska aktiviteterna i Syrien.

Ryssland har under lång tid öppet försett landet med vapen och militära specialister, understryker hon:

”Vi har aldrig gjort någon hemlighet av vårt militär-tekniska samarbete med Syrien.”

Även den ryske utrikesministern bekräftade detta vid en presskonferens i går.

Det går bara att spekulera i vad den outgrundlige Vladimir Putin har i tankarna och planerar för nästa schackdrag. Hans agenda är hemlig.

Att hjälpa en allierad mot Islamiska staten, IS – och därmed indirekt understödja den USA-ledda alliansen – låter rimligt, eftersom ryssar krigar för IS och terrorister är ett pågligt hot för honom på hemmaplan, inte minst i Kaukasus.

ANNONS

Samtidigt har han all anledning att behålla ett strategiskt brofäste i Mellanöstern, dit hans örlogsfartyg kan stäva fritt från den annekterade halvön Krim i Svarta havet.

Det kan också vara så, som Rysslandsanalytikern Gudrun Persson på Totaltförsvarets forskningsinstitut resonerade i en radiointervju, att oron i Mellanöstern kanske inte stör Ryssland som vill få ut något med IS som hävstång.

I klartext: i gengäld nå en uppgörelse om östra Ukraina, det vill säga ännu en frusen konflikt på Putins villkor.

Det så kallat lågintensiva kriget har hittills krävt nästan 8000 döda, och enligt FN är omkring 2,5 miljoner människor på flykt inom Ukraina.

Efter en vecka av relativ vapenvila har dock Vladimir Putin gått med på att komma till ett toppmöte om konflikten i Ukraina i Paris den 2 oktober tillsammans med ledarna för Frankrike, Tyskland och Ukraina.

Den ryske presidenten väntas även resa till New York nästa vecka när FN:s generalförsamling samlas till sin 70:e session. Det blir i så fall första gången han gör det på tio år.

Faktum är att Ryssland och USA, trots motsättningar, provokationer och sanktioner, står eniga i FN:s säkerhetsråd om kärnenergiavtalet med Iran, en öppning för minskad spänning i Mellanöstern och i världspolitiken.

ANNONS

De står även gemensamt bakom grunddragen för en fredsprocess i Syrien, med en övergångsregering. Förr eller senare måste al-Assad gå, men det är osäkert när och möjligen kan han rädda ansiktet.

Putin är aktiv i det diplomatiska spelet.

Läget i Syrien och i norra Irak har dock förvärrats och komplicerats av att Turkiet trappat upp anfallen mot kurdiska separatister i området.

Landet, som är medlem i försvarsalliansen Nato, går i ett spänt vakuum inför ett nyval, och i förra parlamentsvalet fick det prokurdiska partiet HDP 13 procent av rösterna. Nu attackeras partiets lokaler runt om i landet, även på turistorter.

Utvecklingen går inte att förutse i den sannolikt mest komplicerade säkerhetspolitiska situationen i modern tid.

Per Jönsson, Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet, uttrycker dock en viss optimism. Han skriver:

”Just nu tycks flertalet medskyldiga stormakter söka efter en formel som kan bryta våldsspiralen i Syrien. ”

ANNONS