Pandemin försvårar det redan hårda trycket på njursjukvården

Fler och fler behöver dialys på grund av njursvikt för varje år som går. För vissa räcker det under en begränsad tid i väntan på en ny njure, för Halmstadbon Lennart Borg är det en livslång relation till dialysmaskinen.

ANNONS
LocationHalmstad||

I år är det så ansträngt läge på njur- och dialysmottagningen på Hallands sjukhus i Halmstad att man inte tar emot patienter från andra regioner för gästdialys, vilket annars är vanligt under sommaren. Det ökade trycket är delvis en effekt av coronapandemin, men antalet patienter har hela tiden ökat successivt.

– Kronisk njursvikt, alltså nedsättning av njurfunktionen, är något som generellt ökar. Det sker i takt med att vi får en äldre befolkning och i takt med att framförallt hjärtsjukvården har utvecklats så att man överlever längre med bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes, då kommer också njurkomplikationer, förklarar Karl Bjurström som är överläkare på njur- och dialysmottagningen i Halmstad.

ANNONS

Behovet av dialys ökar varje år

Karl Bjurström uppskattar att mottagningen i Halmstad följer omkring 80 dialyspatienter, varav drygt hälften är i behov av regelbunden hemodialys (bloddialys) på plats på mottagningen. Antalet patienter med så allvarlig njursjukdom att man kräver dialys ökar varje år med ungefär 10-15 procent.

– Det kommer behövas mer resurser till njur- och dialysvården och det gäller för hela Sverige, kanske hela världen. Talar man för Sverige är det inget som är unikt för Halland att det nu varit ”all time high”, säger Karl Bjurström.

LÄS MER:Flera konsekvenser av bristen på vårdpersonal i sommar

Utöver att antalet patienter konstant ökar på grund av en åldrande befolkning och folksjukdomar som på sikt kan leda till njursvikt har coronapandemin försvårat läget ytterligare. Dels för att ett antal patienter som varit svårt covidsjuka också behövt dialys men främst för att framskjutna operationer gjort att inte lika många kommer ur dialys.

– Under pandemin har universitetssjukhusens transplantationsverksamheter inte haft samma kapacitet som normalt. Det har gjort att den planerade verksamheten med levande donationer och i viss mån även avlidna donationer varit lägre och varierat beroende på pandemins tryck. Det har inneburit att fler av våra patienter blir kvar i dialys längre.

Talar man för Sverige är det inget som är unikt för Halland att det nu varit ”all time high”.

Trycket på njur- och dialysmottagningen i Halmstad ökar konstant.
Mottagningen i Halmstad har omkring 80 dialyspatienter, varav drygt hälften behöver besöka mottagningen för bloddialys regelbundet berättar överläkare Karl Bjurström. Bild: Johan Persson

Njursvikt i samband med svår covid-19

Utöver att antalet dialyspatienter konstant ökar har man under pandemin också fått ytterligare fler patienter som drabbats av njursvikt efter en svår covidinfektion. Karl Bjurström kan inte svara på hur många patienter det handlar om mer än att det är ett mindre antal.

ANNONS

Njursvikt kan dels vara en effekt av multiorgansvikt vid kritisk sjukdom. Bland patienter som krävt intensivvård för covid-19 och tillfrisknat kan man inte sällan se påverkan på lungorna men också exempelvis på hjärtat och njurarna. Det finns också fall då viruset i sig skadat patienters njurar så kraftigt att det behövts dialys.

– Det kan alltså både vara en viruseffekt men också en systemeffekt av svår kritisk sjukdom. Svår covidinfektion kan dels försämra en befintlig njursvikt men också göra att en patient som inte tidigare haft en njursjukdom har som ett led i sin kritiska sjukdom behövt dialys övergående, säger Karl Bjurström och fortsätter:

– När man pratar med liknande verksamheter runt om i Sverige visar det sig att de flesta som överlevt svår covid och som behövt dialys också kommer ur dialysen när de läker från sin covid och återhämtar sig i sina vitala funktioner.

LÄS MER:Nio av tio som sjukhusvårdas för covid-19 överlever

Lennart kommer leva med dialys resten av livet

Under de 32 åren som 76-åriga Lennart Borg regelbundet gått till dialysmottagningen i Halmstad har många andra patienter hunnit komma och gå. Han är i behov av dialys på grund av en ärftlig njursjukdom som bildar cystor i njurarna. Efter två njurtransplantationer som inte fungerat kommer han vara i behov av dialys livet ut.

ANNONS

– I början gick det rätt bra, i 12 år jag gick härifrån och spelade badminton. Men i dag är jag rätt sliten, säger Lennart Borg.

I dagsläget gör Lennart Borg tre besök på dialysmottagningen varje vecka och är uppkopplad till maskinen i fyra timmar åt gången. Under vissa perioder har han behövt göra dialysbesök fem gånger i veckan, sammanlagt har han kommit upp i 10 000 nålstick i vänsterarmen.

– Man blir ganska bunden, det är nästan som att sitta i kommunarrest, säger han.

På somrarna bor Lennart Borg och hans fru i en sommarstuga i Varberg. Vid något tillfälle har han då i stället fått dialys på sjukhuset i Varberg, men han trivs bäst i Halmstad och tycker det är värt resan tillbaka. Under åren har han hunnit med en hel del resor trots den uppbundna livsstilen.

– Njurförbundet har ordnat många resor så nästan varje år har vi varit på antingen Mallorca, Kanarieöarna eller Cypern. Jag har till och med varit i Kina.

Utöver att få dialys utomlands har Lennart Borg också testat på att vara gästpatient i andra regioner i Sverige, men nu håller han sig i Halmstad.

– Det är inte så lätt att få gästdialys i Sverige konstigt nog utan väldigt besvärligt. Jag har fått det några gånger men fått försöka på många ställen innan det väl gått, säger han.

ANNONS

LÄS MER:Bröderna delar på Eddies njurar

Ingen plats till gästdialys

När alla faktorer vägts ihop har ledningen gjort bedömningen att njur- och dialysmottagningen i Halmstad i nuläget inte kan ta emot gästpatienter samtidigt som man följer alla nuvarande patienter och har en akut beredskap. Vanligtvis brukar mottagningen ta emot mellan 10 och 15 patienter från andra regioner varje sommar. Ofta är det personer med fritidshus i Halland som spenderar en stor del av sommaren här.

Man blir ganska bunden, det är nästan som att sitta i kommunarrest.

I år har alla förfrågningar möts av ett nej, trots att dialys faller inom öppenvården och mottagningen inte får prioritera halländska patienter högre än andra. Karl Bjurström menar att dialys är en unik öppenvård eftersom behandlingen är livsavgörande för patienterna. Att trappa ned behandlingen för en halländsk patient för att ge plats åt en gästpatient är därför helt otänkbart.

– Normalt har vi, enligt mig, en bra balans i det och bra tillgänglighet för att kunna säga ja. Men en pandemi är ingen vanlig omständighet och det har gett effekter på både sjukvården och andra delar i samhället, säger överläkare Karl Bjurström.

– Jag ser fram emot att återgå till att kunna ta emot patienter för gästdialys framöver. Men över tid kommer det generellt behövas mer resurser för njursjukvården, avslutar han.

LÄS MER:Sommargäster i Halland stängs ute från dialys

Fakta: Dialys

Dialys är en behandling för personer vars njurar inte fungerar och inte längre kan rena kroppen. Vid tillfällig njursvikt kan en patient behöva dialys under en begränsad tid medan andra kan behöva det hela livet eller i väntan på en njurtransplantation.

Det finns flera varianter av dialys, vanligast är hemodialys (bloddialys) som ges på regelbundna besök, ofta tre gånger i veckan, på en mottagning med hjälp av en dialysmaskin. Då leds patientens blod genom maskinen som renar blodet från restprodukter.

Hemhemodialys är ett alternativ till bloddialys som ges i hemmet, men är krävande och inte aktuellt för alla patienter.

Ett annat alternativ är peritonealdialys (påsdialys) då blodet renas genom kroppens egen bukhinna som filter. På så sätt är patienten inte lika bunden till en mottagningen och kan i stället få hjälp av exempelvis hemtjänst, men fungerar inte för alla.

Källa: Vårdguiden 1177 & överläkare Karl Bjurström

ANNONS