Pusslet är relativt enkelt att lägga. I början av pandemin gjordes färre ingrepp och operationer eftersom personalen behövdes i covidvården och en hel del icke akut vård ställdes in. Men hallänningarna slutade inte bli sjuka av annat för det vilket har resulterat i att vårdköerna vuxit.
I augusti väntade omkring 7 500 hallänningar på ett första besök i den specialiserade vården och 2 500 väntade på operation eller åtgärd. Antalet som väntar har vuxit jämfört med innan pandemin, ungefär 17 procent fler väntar på ett första besök och 25 procent fler väntar på operation jämfört med 2019.
I dagsläget är tillgängligheten på ungefär samma nivå som för ett år sedan enligt Martin Engström som är hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Halland.
– Vi tog i kapp väldigt mycket under hösten förra året och vid årsskiftet var vi vid ungefär samma läge som vi var före pandemin. Sedan dess har vi tyvärr fått en väldigt stor tredje våg av covid-19 och under den tiden har det ansamlats patienter som gör att vi nu har ungefär samma kö som efter förra sommaren, säger han.
Primärvården har inte påverkats på samma sätt av pandemin. Tillgängligheten har varit nästintill samma under hela 2021 som under 2019.
LÄS MER:Var fjärde har låtit bli att söka vård under coronapandemin
Övertid och privata vårdgivare
För att lägga pusslet behövs två stora pusselbitar. Dels Region Hallands egen kapacitet och dels privata utförare. Båda pusselbitarna kommer nu behöva dra ett tyngre lass än under normala omständigheter.
– Vi arbetar på samma sätt som vi normalt gör för att hålla god tillgänglighet. Dels med vår egen kapacitet där vi kommer göra en del insatser. Exempelvis kommer vi göra planerade operationer på helger, då kommer våra medarbetare arbeta övertid för att göra fler operationer, säger Martin Engström.
Personalen är redan sliten efter tiden som varit, vad innebär det med mer övertid?
– Det innebär att vi behöver hitta en balans mellan våra medarbetares behov av återhämtning och invånarnas behov av sjukvård. Det går inte att prioritera det ena uteslutande på bekostnad av det andra, man måste hitta en klok och bra balans och då är det viktigt att prata med medarbetarna och fackliga organisationer.
LÄS MER:Så många timmar har vårdpersonalen i Halland jobbat över under pandemin
LÄS MER:Låga löner äventyrar operationsverksamheten
Halland i framkant i landet
Det går alltså att konstatera att fler väntar på vård i Halland nu jämfört med hur många som väntade innan pandemin. Däremot går det inte att göra ett rättvis jämförelse om hur länge patienterna väntat.
Metoden för hur det förs statistik över den specialiserade vården har förändrats och därför finns inga motsvarande siffror från 2019. Däremot går det att jämföra väntetiderna i Halland med väntetider i andra regioner. I grafen visas hur stor andel av patienterna som fått ett första besök i den specialiserade vården inom den nationella vårdgarantin som avser 90 dagar.
Statistiken visar att andelen patienter som får ett första besök i den specialiserade vården inom vårdgarantins 90 dagar är större i Halland än rikssnittet, 84 procent jämfört med 65 procent. När statistiken delas upp i respektive specialistområde är Hallands siffror även bättre i många fall. Exempelvis har nästan alla patienter som sökte ortopedisk vård i Halland fått ett första besök inom 90 dagar medan rikssnittet är att 72 procent får det.
Förklaringen till att Halland sticker ut i positiv bemärkelse ligger delvis i den andra pusselbiten.
– Vi har inte behövt ändra arbetssätt under pandemin, vi har bara behövt förändra garden av användandet. Vi arbetar med vår egen kapacitet och när den inte räcker till har vi avtal med privata utförare. Vi har inte behövt genomföra massa nya upphandlingar som jag vet en del region uttryckt att man behövt göra eftersom vi redan har avtalen sedan tidigare, berättar Martin Engström.
Nu räknar Region Halland med att behöva lägga mer pengar på privata vårdgivare för att beta av vårdskulden, hur mycket det kommer landa på är för tidigt att säga.
LÄS MER:Samarbete avgörande för lyckad vård: ”Ingen konkurrens”
Tillbaka till normala köer 2022
Martin Engström tror och hoppas att väntetiderna är tillbaka på normala nivåer under nästa vår.
– Det känns rimlig att vara tillbaka på pre-pandemi-nivåer under 2022 under förutsättningen att det inte sker något helt oväntat pandemimässigt, men det finns ingen större anledning att tro att det ska bli så, säger han.
Även om Halland ligger bra till jämfört med många andra regioner får inte alla vård inom ramen för vårdgarantin, även innan pandemin. Ska man som hallänning inte kunna förvänta sig det?
– Vi når inte riktigt hela vägen fram men vi ligger väldigt bra till, vår ambition är att alla ska få vård inom vårdgarantin men man ska också vara medveten om att det finns faktorer som gör att man vill och väljer att boka om och så vidare vilket gör att det tar längre tid. Vi har en bit kvar att nå innan vi kan erbjuda alla vården inom ramen för vårdgarantin, det arbetar vi kontinuerligt med, svara Martin Engström.
LÄS MER:Pandemin försvårar det redan hårda trycket på njursjukvården
Fakta: Vårdgarantin
Enligt den nationella vårdgarantin ska patienter kunna få ett första besök på en specialistmottagning inom 90 dagar och tid för behandling eller operation inom 90 dagar från dagen det togs beslut om behandling.
Region Halland har satt upp ett eget mål om att patienter ska få motsvarande vård inom 60 dagar.
Enligt vårdgarantin ska patienter också få kontakt med primärvården samma dag som man söker vård och kunna räkna med att få en medicinsk bedömning av legitimerad vårdpersonal inom tre dagar.
