Då HP tidigare försökt känna Ronny Löfquist (S) på pulsen när det gäller Nato har han passat.
– Vi kan landa i att det bästa för Sverige är att vara militärt alliansfria – eller så är det bästa att gå en annan väg. Socialdemokraterna är en freds- och frihetsrörelse, så om vi ska inta en annan position måste det förankras med våra medlemmar, har han uttalat sig i Hallandsposten.
Förutom att Löfquist är kommunstyrelsens ordförande i Hylte, är han distriktsordförande för Socialdemokraterna i Halland och sitter med i partistyrelsen. Så när S på söndagen skulle ta ställning till om drygt 200 års alliansfrihet ska betraktas som ett avslutat kapitel fanns han på plats i Stockholm.
Bestämde sig i torsdags
Innan Löfquist reste dit postade han dock ett inlägg på sin Facebook, där han i förväg deklarerade att han trots sin tveksamhet till Nato skulle rösta ja.
– I det längsta har jag vägt olika för- och nackdelar mot varandra. Jag bestämde mig inte definitivt förrän i torsdags, när Finland gick ut med att de ska ansöka om medlemskap. Sverige och Finland måste hålla ihop – vi kan inte gå skilda vägar, säger Löfquist till HP på söndagskvällen.
– Vid sidan av det argumentet väger det tungt för mig att statsministern, utrikesministern och försvarsministern bestämt sig. De känner till mer än jag, eftersom en del information är säkerhetsklassad, men jag har stort förtroende för dem, fortsätter han.
Vill ha pengar till annat
– Dessutom har jag vägt in ekonomin. Att rusta upp det svenska försvaret ensamt blir dyrare än om vi även kan få hjälp utifrån. Som socialdemokrat vill jag hellre ha pengar över till högre pensioner, bättre välfärd och nya, gröna jobb.
Det var en respektfull ton och inga hårda ord när någon i diskussionerna förordade ett nej.
Ronny Löfquist berättar att partistyrelsemötet tog drygt fyra timmar och att alla var på plats.
– Det var en respektfull ton och inga hårda ord när någon i diskussionerna förordade ett nej, säger han, väl medveten om att såväl ungdomsförbundet SSU som S-kvinnorna och de kristna socialdemokraterna i Tro och Solidaritet in i det längsta stod fast vid ett nej till Natomedlemskap.
Inga permanenta baser
– Samtidigt förklarade de här sidoförbunden att de respekterar de demokratiska spelreglerna och rättar sig efter majoritetens beslut. En viktig förutsättning för det var förstås att Sverige ska ställa krav på att inga kärnvapen och inga permanenta Natobaser får placeras på svenskt territorium.
Vissa kritiker hävdar att de interna diskussionerna bland S-medlemmar runt om i landet bara varit ett spel för galleriet, ett sätt att låtsas inkludera fotfolket när partiledningen egentligen redan bestämt sig. Hur ser du på det?
– Till viss del kan jag förstå kritiken, det är aldrig lätt rent praktiskt att snabbt få till en bred diskussion om en så här svår fråga. Men det har ändå varit ett ärligt uppsåt när vi genomfört dialoger med 6 000 medlemmar. I Halland har vi inkluderat våra arbetarkommuner och vissa S-föreningar.
Från borgerligt håll är det ni som får skulden för att Natofrågan inte diskuterats grundligare i Sverige tidigare. Har de rätt i att det berott på att ni så länge haft ”beröringsskräck” inför Nato?
– Vi har stått upp för vår linje om alliansfrihet så länge det varit säkerhetspolitiskt bäst. Att det nu blev en snabb omsvängning är ju inte vårt fel, utan den processen har drivits på av Putins Ryssland.
Jag tror ändå att Sverige kan fortsätta vara en viktig röst i sådana här frågor, titta bara på Norge.
Vrider sig inte era historiska freds- och nedrustningskämpar – som Olof Palme, Alva Myrdal, Inga Thorsson och Maj Britt Theorin – i sina gravar nu när Sverige ska få Natos kärnvapenparaply över sig?
– De bedrev sin politik i den värld som fanns då, medan vi måste förhålla oss till dagens verklighet. Men jag tror ändå att Sverige kan fortsätta vara en viktig röst i sådana här frågor, titta bara på hur Norge mäklat fred i världen samtidigt som de varit med i Nato.
Har du några dubier kring att svenska soldater kan bli inblandade i krig i Natos vacklande demokratier?
– Man kan i alla fall inte bli tvingad in i några anfallskrig. Artikel fem handlar bara om att ställa upp och hjälpa Natoländer som blivit attackerade utifrån. Dessutom skulle vi aldrig skicka värnpliktiga utomlands, utan bara anställda soldater.
Jag tror inte att vi vinner några väljare på detta – tvärtom riskerar vi snarare att tappa en del.
Är det skönt att ha Natofrågan avklarad i god tid före hösten, så att den inte stjäl allt fokus i valrörelsen?
– Det finns ingen valtaktik inblandad i att beslutet fattas så här snabbt. Jag tror inte att vi vinner några väljare på detta – tvärtom riskerar vi snarare att tappa en del övertygade Natomotståndare till Vänsterpartiet.
LÄS MER:Fredsforskaren Stranne saknar ordentlig Nato-debatt
LÄS MER:S i Halland får tycka till i Nato-frågan – Löfquist kallades till möte med Baudin
