Fler flyr undan krig. Flyktingmottagandet i Sverige har förändrats de senaste åren och en kartläggning som regeringen har gjort visade på ett stort behov av kompetensutveckling bland dem som arbetar med mottagandet. 120 personer från bland annat skolans värld, kommuner och ungdomsmottagningar kom till det seminarium som Länsstyrelsen i Halland tillsammans med Sida-finansierade Den Globala Skolan anordnade.
Fler flyr undan krig. Flyktingmottagandet i Sverige har förändrats de senaste åren och en kartläggning som regeringen har gjort visade på ett stort behov av kompetensutveckling bland dem som arbetar med mottagandet. 120 personer från bland annat skolans värld, kommuner och ungdomsmottagningar kom till det seminarium som Länsstyrelsen i Halland tillsammans med Sida-finansierade Den Globala Skolan anordnade.

”Mottagandet av nyanlända måste bli bättre”

Intresset för seminariet med nyanlända i fokus var större än arrangörerna kunde ana. Qudrat Hassani från Afghanistan berättade om sina erfarenheter av mottagandet i Sverige.– Flykten hit var ingenting i jämförelse med hur kämpigt det är att komma in i samhället, säger han.

ANNONS
|

Deltagare kom från hela Halland och Göteborg till Löftadalens folkhögskola i tisdags för att ta del av seminariet ”Att komma till Sverige som ung – möjligheter och utmaningar”. Länsstyrelsen anordnade fortbildningsdagen tillsammans med Den Globala Skolan.

Anmälningarna kom bland annat från lärare, kommunanställda, personal på ungdomsmottagningar, kyrkan, elevhälsan och personal från boende för ensamkommande. De 120 platserna fylldes snart och 30 stod på kö.

– Nästa gång får vi hålla till i en större lokal, säger Guitta Atallah Hajj, integrationssamordnare vid Länsstyrelsen i Halland.

På uppdrag av regeringen har en kartläggning gjorts som visade att det finns behov runt om i landet av kompetensutveckling när det gäller mottagande av flyktingar. Flyktingmottagandet har förändrats de senaste åren.

ANNONS

– Vi har ett nytt sätt att ta emot flyktingar nu och behöver förändra mottagandet. För fem år sedan kom få och då hade skolan resurser att ta emot dem. De hade också andra behov, säger Guitta Atallah Hajj.

Den Globala Skolan är en Sida-finansierad verksamhet som vill bidra till skolutveckling genom insikt i globala frågor och möten med människor samt kulturer. Det här var första gången länsstyrelsen och Den Globala Skolan samarbetade.

– Vi behöver samverka kring de här frågorna för att utbyta kunskap och skapa kontakter, säger Bo Hellström, kontaktperson på Den Globala Skolan.

Dagens första föreläsning handlade om krigs- och flykting- relaterade trauman. Vilka symptom de kan ge och vad de drabbade har för behandlings- och stödbehov. Och hur detta skiljer sig mot andra typer av trauman.

– Vi måste lära oss vad flyktingarna har för bakgrund, vilka trauman de kan ha varit med om i sitt hemland och under flykten, säger Guitta Atallah Hajj.

Något annat som är viktigt men som alla kanske inte tänker på är att bli medvetna om oss själva. Att fundera över vilka normer och värderingar vi har.

– Vi tror att vi är landet lagom men vi är ganska extrema. Till exempel när det handlar om tillit till myndigheter. Vi tror att myndigheter vill oss väl. De som kommer hit från kaos, krig och diktaturer har helt andra erfarenheter och litar inte på myndigheter.

ANNONS

Barn som försvinner är också en fråga som togs upp under dagen. I Halland finns 36 sådana fall.

– Ibland kommer de tillbaka efter tre–fyra månader. Det kan handla om människohandel, prostitution eller missbruk. Men det är en fråga som vi behöver belysa.

Under eftermiddagen berättade Qudrat Hassani från Afghanistan och Reem Yousef från Syrien om sina upplevelser av att komma som flykting till Sverige. I dag bor de båda två i Göteborg.

Qudrat Hassani är nu 20 år och han kom till Sverige som 14-åring. Han tycker att han har blivit väldigt bra bemött i Sverige men berättar att det har varit väldigt kämpigt att lära sig språket och ta sig in i samhället.

– Jag kom överens med min rektor om att läsa ett fjärde gymnasieår. Nu håller jag samtidigt på och utbildar mig till kontakttolk. Jag jobbar också lite som tolk, säger han.

Reem Yousef är 43 år och har fyra barn. De kom till Sverige för ett par år sedan. Hon arbetade som lärare i arabiska och matematik i Syrien. Hon berättar om att det har varit en del problem för barnen att komma in i det svenska skolsystemet. Språket är en stor barriär.

ANNONS

– Läraren för min son som går i femman säger att hon inte hinner anpassa materialet så att min son ska förstå. Han känner att läraren inte tycker om honom, säger hon.

ANNONS