Martin slutade som säljare – och blev munk

”Den är supergod” säger Martin Pettersson från Läjet och rör runt i bringaren med nykokt rabarbersaft. För det är han som står vid diskbänken på Ludvigs gård på Vendelsö. Och samtidigt är det buddistmunken Svedenaye T. Dhammadinne från Sri Lanka.

ANNONS
|

Munken vid diskbänken är i Sverige för att hälsa på släkt och vänner, däribland vandrarhemsvärdarna Ulf och Agneta Svensson på Vendelsö. Till vardags bor han på en smal brits på olika buddhistcenter i Sri Lanka.

En gång i tiden var Martin bara Martin, den aktive och charmige killen som växte upp med mamma Leela, pappa Gunnar och lillebror Pontus i Träslövsläge, gick på PS och spelade huvudrollen i PS-musikalen Jesus Christ Superstar. Martin som gick ett år på Balettakademin, studerade i USA och Frankrike, läste Europaekonomi på högskolan och sjöng i studentkören Köörmit. Martin som började arbeta som säljare i Halmstad och som sålde så bra att han inte klarade av att göra av med pengarna i den takt de kom in.

ANNONS

– Jag hade ett bra liv. Jobbet gick bra och jag tyckte att det var kul. Men hur mycket jag än tjänade, hur många kunder jag än fick, så var jag aldrig nöjd.

När Martin började fundera på att ta privatflygcertifikat och kollade på cessnor på Blocket tyckte han själv att det gått lite långt. Men den verkliga tankeställaren kom när hans farmor gick bort.

Martin hade länge tänkt be farmor om receptet på hennes nästintill legendariska bullar. Så åkte han på semester och medan han var iväg dog hon. Han grunnade mycket på det där sedan, att det plötsligt kan vara för sent att hinna det som är viktigt på riktigt.

En tid senare satt Martin och en arbetskamrat och pratade om livet. Då frågade kollegan vad Martin egentligen ville göra. Svaret kom snabbt och överraskande, även för Martin själv:

– Jag ska bli buddistmunk!

Så fort orden var sagda visste Martin att det var så det skulle bli. Två dagar senare sa han upp sig från säljarbetet.

Nu, i efterskott, ser han det inte alls som en stor och dramatisk förändring men då, 2008, kändes det så. Martin var ännu inte riktigt redo för munklivet så under ett par år ägnade han sig åt att resa runt i Indien, Sri Lanka, Australien, Nya Zeeland och Filippinerna, jobba som dykinstruktör på Palau i Söderhavet, träffa tjejer och flyga modellflygplan.

ANNONS

– Jag har alltid tyckt om att resa och eftersom jag nu hade obegränsat med tid och pengar så kändes det helt rätt att passa på att backpacka och dyka, vilket jag alltid velat göra mer av.

För tre år sedan var det dags. Martin bröt upp från tjejen han reste tillsammans med och kände att han nått vägs ände. Planen hade varit att bli munk i Tibet men nu dök möjligheten upp på annat håll. Martins mamma kommer ursprungligen från Sri Lanka men Martin hade aldrig tyckt om landet. Men så frågade han en munk där hur han skulle bära sig åt för att ta steget? ”Du kan bli munk med mig” blev svaret. Så fick Martin sin preceptor, en sorts mentor, och blev själv samenera, novismunk.

Som buddistmunk har Martin 227 klosterregler att hålla sig till. Det handlar bland annat om att inte äta mat efter lunchtid, att inte se på TV, att inte hantera pengar eller idka byteshandel, att inte ha sex och inte röra vid en kvinna, att inte ljuga, att inte förstöra något som växer… Målet är ett renare sinne, fritt från lidande.

Det svåraste i början var inte celibatet eller att leva utan prylar och pengar. Det svåraste var att Martin, som alltid brukade gå runt och sjunga för sig själv, nu skulle försöka tysta låtarna inne i huvudet.

ANNONS

– Så fort jag blundade kom där en trall!

Numera klarar Martin ett musikfritt liv men han är en mycket pragmatisk munk och bryr sig inte så mycket om regler för reglers skull. När Agneta på Ludvigs gård serverar mat äter han glatt oavsett tidpunkt och det där med att inte befatta sig med pengar är heller inget han håller hundraprocentigt på.

- Skulle man leva helt enligt reglerna skulle livet bli väldigt krångligt. Jag har ett Visa-kort. Anledningen till regeln är att vi inte ska fastna för att tjäna massor och samla på oss en förmögenhet, som kan försvinna lika lätt som den kom. Pengar är inget man ska fästa sig vid, förklarar Martin och fortsätter:

- Det viktiga är att se till innebörden av reglerna och så tror jag att de flesta munkar, som exempelvis hanterar busspengar för att kunna ta sig runt, ser på det.

Martin har samma intressen och personlighet som innan han blev munk. Men han har ett annat sätt att förhålla sig till saker. Flera tusen timmars meditation under tre år har gett resultat.

- Som säljare var jag helt målfokuserad. Nu är jag mer intresserad av hur jag relaterar till det som händer än att det skall bli så som jag vill att det skall bli. Jag tittar på friktionen, icke-acceptansen av att saker är som de är.

ANNONS

- I början märkte jag hur jag bytte ut tankarna på högre lön, snyggare flickvän och större bil mot andra mål, som större tempel. Då hade jag fortfarande jättemycket strävan. Sedan började jag tappa den drivkraften och det var skrämmande. Nu kommer allt oftare känslan av att allt är okej precis som det är, säger Martin.

Hans liv ser väldigt olika ut i olika perioder. Martin tillbringar långa perioder på olika buddhistiska center i Sri Lanka men inte i tempel. Han är inte religiös utan ser buddhismen mer som en livsfilosofi. Vid ett par tillfällen har han hållit ”noble silence”, som längst i tre månader. Det innebär att man under den tiden ägnar sig uteslutande åt meditation och man gör det under tystnad.

- Man kör en timmes sitt-meditation, en timmes gå-meditation, entimmes sitt-meditation… När det plingar i en klocka byter man. Enda avbrotten är för sömn, dusch, frukost och lunch, berättar Martin.

- Det är påfrestande både fysiskt och psykiskt.

Andra perioder ägnar Martin mer åt sina Skype-elever, några människor världen över som han är samtalspartner åt och försöker handleda till ett mer närvarande och mindre lidande liv. Han håller även kurser i mindfulness.

Efter att ha hälsat på familj och vänner i Sverige ska han vistas på det stora mindfulnesscentret Plum Village i Frankrike under några månader.

ANNONS

- Andra människor reagerar ofta på min klädsel och blir vördnadsfulla, som om jag vore helig. Själv ser jag mig inte som så munkig. Jag skulle kunna åka tillbaka och börja jobba som säljare i morgon, säger Martin och fortsätter:

- Det är så lätt att byta identitet och sedan tro att allt är så mycket bättre bara för att andra bockar och bugar hela tiden. Men det är det som är på insidan som är viktigt, inte kläderna. Jag är inte som jag är för att jag är munk, utan snarare är jag munk för att jag är som jag är.

Martin tror att livet hade blivit okej även om han hade stannat där han en gång var, om än med en ständig tanke i bakhuvudet att någonting saknades. Han tycker mycket om barn och är rätt säker på att han hade haft familj om han inte hade valt munklivet. Kanske blir det också så en dag i framtiden, även om han inte saknar det nu utan är nöjd som det är.

- Jag har bestämt mig för att inte bestämma mig!

ANNONS