Män och överviktiga löper större risk att bli svårt sjuka i covid

Under snart ett år har Region Halland dagligen rapporterat om hur många hallänningar som intensivvårdas för covid. Men hur har det gått för dem? Och går det att se något mönster i vilka personer som blir så svårt sjuka. HP har granskat de hittills 133 fallen.

ANNONS
|

Ett ”normalt” år behöver cirka 1 100 personer intensivvårdas i Halland på grund av skador eller svåra sjukdomar. Coronaåret 2020 innebar faktiskt ingen ökning i antalet, utan totalt vårdades förra året 1 078 personer på intensivvårdsavdelningen, IVA, i Halmstad och Varberg. Men Peter Asplund, verksamhetschef för IVA i Halmstad, förklarar att de covidsjuka patienterna ändå har haft stor påverkan på kliniken.

– Antal patienter är ett mått på påverkan, men när det gäller covid så får vi en mer komplett bild om vi också tittar på vårdtyngd. Jämför man en covidpatient med en vanlig intensivvårdspatient så har de inte sällan upp till 8-10 gånger större vårdbehov. När man säger att vi vårdat 133 covidpatienter, så kan det alltså handla om upp till tio gånger så mycket vård mätt i vårdtyngd. Det har varit väldigt krävande för alla personalkategorier, säger han.

ANNONS
Diagrammet visar antal personer med covid-19 som behövt intensivvård i Halland sedan pandemins start. Totalt handlar det om 133 personer. 96 av dem har varit män och drygt hälften, 69 personer, över 65 år.
Diagrammet visar antal personer med covid-19 som behövt intensivvård i Halland sedan pandemins start. Totalt handlar det om 133 personer. 96 av dem har varit män och drygt hälften, 69 personer, över 65 år. Bild: Svenska Intenisvvårdsregistret

En del vårdats mer än 30 dagar

Ett fåtal av de drabbade har bara behövt intensivvårdens insatser under några timmar för att sedan kunna flyttas till en annan vårdavdelning. De flesta har dock intensivvårdats mellan fyra och tio dagar. Ett 30-tal har behövt stanna på IVA upp mot 30 dagar och några enstaka mer än så.

Siffrorna finns att läsa i det nationella registret SIR (Svenska intensivvårdsregistret), som ger detaljerad, men förstås anonym, information om alla som intensivvårdas för olika diagnoser. De fall som registrerats som covidsjuka har alla haft en konstaterad smitta, men det behöver inte alltid innebära att de vårdats på IVA för just covid-19.

– Merparten har haft covid som huvuddiagnos, men även en person som vårdats av andra skäl kommer med i statistiken om han eller hon samtidigt haft en bekräftad coronainfektion, förklarar Peter Asplund.

Tar över när kroppen inte fungerar

I registret kan man också se exakt vilka och hur många insatser som getts till de covidsjuka hallänningarna.

– Det handlar om en komplex och krävande vård, både för patienten och för personalen. När man kommer till IVA så är det för att vitala och centrala funktioner i kroppen sviktar. Det är förstås väldigt stressande och det är inte ovanligt att våra patienter i efterhand har sviter och posttraumatiska stressymptom, berättar Peter Asplund och fortsätter:

ANNONS

– Det vi gör är att vi tar över och stöttar de funktioner som inte fungerar. Ofta är man som patient påverkad av läkemedel eller nedsövd och inte medveten om vad som händer och vi för därför en dagbok, så att vi kan berätta i efterhand.

Intensivvård förknippas ofta med respiratorer, men Peter Asplund säger att det är en av de saker i covidvården som förändrats efter hand.

– Under den första smittvågen lades fler patienter i respirator. Nu vet vi mer och man kommer inte sällan till oss lite tidigare och för andra typer av andningsunderstöd. Att sövas och läggas i respirator är traumatiskt och något man försöker undvika, men när andra möjligheter tömts ut blir det ett steg i behandlingen.

Nästan alla har tillhört en riskgrupp

En gemensam nämnare för de hallänningar som behövt intensivvård för covid-19 är att nästan alla tillhört en så kallad riskgrupp.

Enligt intensivvårdsregistret var drygt hälften, 69 personer, över 65 år. 60 personer hade högt blodtryck, 38 diabetes, 28 kronisk hjärtsjukdom och 27 en kronisk lungsjukdom.

– Vi ser att patienterna ofta har flera riskfaktorer samtidigt, både här och nationellt, vilket delvis hänger samman med att hög ålder i sig utgör en större risk. Den åldrande människan har oftare ett panorama av sjukdomar, säger Peter Asplund.

ANNONS

En annan riskfaktor, som är ovanligt vanlig bland dem som drabbas av svår covid, är övervikt och fetma. 18 av de 133 som intensivvårdats i Halland, det vill säga ungefär var sjunde patient, har haft diagnosen extrem fetma.

– Men oavsett coronainfektionen är det väl känt att övervikt i sig utgör en hälsorisk, som också leder till andra problem som hjärt- och kärlsjukdomar. Övervikt är överrepresenterat bland svårt covidsjuka, men de exakta sambanden är inte helt klarlagda. Trots att det pågår enormt mycket forskning så vet man fortfarande ganska lite om covid, konstaterar Peter Asplund.

Män löper större risk

Ytterligare ett oförklarat faktum är att män löper betydligt större risk att bli svårt covidsjuka än kvinnor. Av de 133 hallänningar som intensivvårdats har bara 37 varit kvinnor och 96 män (72 procent). 20 av de 26 avlidna är också män (77 procent).

– Det är helt i linje med hur det ser ut nationellt och internationellt och det finns en könsskillnad som jag inte kan kommentera vetenskapligt. Vi vet att i vissa material är andra riskfaktorer, som fetma och diabetes, mer frekvent förekommande hos män. Men man ska vara försiktig med att dra slutsatser när forskningen pågår och har mycket kvar att förklara, säger Peter Asplund.

ANNONS

Under första vågen av coronapandemin uppstod en diskussion kring om äldre personer fick intensivvård i tillräcklig utsträckning. Enligt intensivvårdsregistret är det fler äldre som intensivvårdats i Halland från 1 december än tiden fram till dess, men Peter Asplund menar att det inte ska tolkas som att de tidigare inte fick den vård de behövde.

– Region Halland har tydliga riktlinjer för när en patient ska komma i fråga för intensivvård och grunden är alltid, precis som hälso- och sjukvårdslagen säger, att den som behöver viss vård ska få det. Sedan vägs patientens prognos och förmåga att tillgodogöra sig intensivvård in, och det görs en gemensam bedömning tillsammans med patienten eller anhöriga.

Aldrig behövt prioritera bort

Trots att intensivvårdsavdelningarna i både Halmstad och Varberg periodvis varit hårt belastade säger Peter Asplund att man inte stått i lägen där man behövt prioritera och inte kunnat ge intensivvård till den som behövt.

– Nej, vi har kunnat skala upp när behoven ökat. Det finns också ett nationellt nätverk som innebär att sjukhus kan stödja varandra och fördela patienter. Vi har skickat någon enstaka patient till ett annat sjukhus, men framför allt har vi kunna ta emot från andra regioner.

IVA är förstås inte heller den enda avdelning som tagit hand om covidsjuka patienter. Sedan pandemins start har närmare 800 patienter vårdats på Hallands sjukhus med covid som huvuddiagnos.

ANNONS

– Intensivvård är ju den högsta vårdnivån, men många patienter har vårdats på infektionsavdelning eller epidemiavdelning. Om läget försämrats eller förbättrats så har man flyttats mellan vårdnivåerna.

Läs mer: Nio av tio som sjukhusvårdas för covid-19 överlever

Fyra av fem överlever

Men hur har det då gått för de 133 covidsjuka hallänningar som behövt intensivvårdas? Intensivvårdsregistret visar att 26 av dem avled på IVA. Det innebär ändå att 80 procent överlevde den kritiska fasen. Tittar man däremot på överlevnaden 30, 60 respektive 90 dagar efter intensivvården så är det fler som har dött. Av de 82 personer som intensivvårdats i Halmstad hade 37 procent avlidit efter tre månader. För de 51 som vårdats i Varberg var motsvarande siffra 17 procent.

– Men eftersom covid oftast drabbar personer som redan har andra sjukdomar, så kan dödsfallen vara helt eller delvis oberoende av covidsjukdomen. Det tas nu många viktiga globala initiativ för att följa upp dödstalen och vad som påverkat dödsfallen, säger Peter Asplund.

Att det finns en skillnad i andel avlidna mellan de som intensivvårdats i Halmstad och de som vårdats i Varberg menar han är naturligt:

– Det kan vara kopplat till flera olika faktorer, som ålder, bakomliggande sjukdomar och andra riskfaktorer. Region Hallands båda intensivvårdsavdelningar ligger inom ramen för vad vi ser i andra jämförbara regioner och nationellt. Man ska vara varsam med att dra slutsatser om skillnader patientgrupper emellan, speciellt eftersom den samlade erfarenheten av covid fortfarande är begränsad. Och gruppen patienter i Halland utgör ett begränsat underlag.

ANNONS

Personalen trött men lojal

Att Halland och världen nu fått leva med covid-19 i ett helt år börjar sätta sina spår även hon personalen på IVA.

– Många är förstås väldigt trötta, men det finns ett starkt patientfokus och en oerhörd lojalitet bland medarbetarna. Hade man inte haft det så hade man nog inte orkat. Vi har också pratat mycket om vikten av att ha omsorg av varandra och jag upplever att det finns en stark kollegialitet. Som hallänningar kan vi känna oss trygga med att vi har en väldigt kompetent vård, säger Peter Asplund.

Läs även: Coronamysteriet: Totala antalet döda har inte ökat i Halland

Fakta: Vanligaste riskgrupperna bland intensivvårdade

Ålder (65 år och äldre): 69 personer, varav 19 avled.

Hypertoni (högt blodtryck): 60 personer, varav 17 avled

Diabetes: 38 personer. varav 7 avled

Kronisk hjärtsjukdom: 28 personer. varav 10 avled

Kronisk lungsjukdom: 27 personer, varav 6 avled

Extrem fetma: 18 personer, varav en avled.

I siffrorna ingår alla som intensivvårdats med konstaterad covidsmitta. Personerna behöver alltså inte ha vårdats för eller avlidit av covid-19. En person kan tillhöra flera riskgrupper.

Fakta: Vårdtider och åtgärder på IVA

Vårdtid:

Mindre än en dag: 12 personer

1-3 dagar: 39 personer

4-10 dagar: 47 personer

11-30 dagar: 27 personer

Mer än 30 dagar: 5 personer

Åtgärder (antal tillfällen)

Andningshjälp: 276

Övrigt (som temperaturreglering och bukläge): 262

Cirkulation: 96

Dialys: 8

Alla siffror gäller tiden fram till 25 februari 2021

ANNONS