Med anledning av de senaste vargangreppen på tamboskap i varbergsområdet vill Lantbrukarnas Riksförbund att Länsstyrelsen "utnyttjar sin möjlighet att på eget initiativ besluta om skyddsjakt på den varg som nu löper amok”.
Vi har talat med en bonde utanför Varberg som nu väljer att flytta sina får varje dag av rädsla för vargangrepp.
– Jag har får med speciell härstamning som är lite utrotningshotade. Det är framför allt därför jag vill ha dem närmare husen nattetid. Men även om jag haft andra får hade jag nog flyttat dem eftersom vargen synts på två ställen bara några kilometer från min gård.
– Jag har inget emot vargar egentligen men det känns som att den här inte riktigt passar i vårt lantbruksområde med tanke på hur många får den har tagit. Vägen jag vallar fåren på är ganska trafikerad och jag är tacksam för bilisterna som bromsar in och visar hänsyn så att inte djuren blir stressade.
Att få sina djur angripna av varg flera gånger är inte acceptabelt, menar Anders Richardsson, ordförande i LRF Halland sedan 2012.
– Det är ett oerhört straff. Det finns ingen civil domstol som kan döma lika hårt. Om stat, riksdagen och regering har bestämt att vi ska ha varg i landet får de ta konsekvenserna. Det ska inte drabba ett fåtal företagare på landsbygden själsligt och ekonomiskt, säger Richardsson.
”En fasansfull upplevelse”
Han minns inte att LRF under hans tid har skickat en liknande uppmaning till Länsstyrelsen, även om vargfrågan har diskuterats.
LRF skriver i sin uppmaning att ”Det är en fasansfull upplevelse för de utsatta djuren men även för den drabbade ägaren att se sina djur rivna, svårt skadade och döda” och påminner om att vargstörningar även kan splittra fårflockar samt orsaka stress och lidande hos djuren.
– Vi vädjar till Länsstyrelsen för våra medlemmars skull. Vargen dödar ju inte bara för sin egen överlevnad, utan det ligger i vargens natur, och det är den avarten som skapar debatt, säger Anders Richardsson.
Bättre stängsel kan hjälpa
Länsstyrelsens naturvårdshandläggare Martin Broberg svarar att det just nu inte är aktuellt med skyddsjakt, eftersom det bara är en och samma beteshage som har blivit angripen.
– Vi följer den vägledning om skyddsjakt som Naturvårdsverket har tagit fram och i det här fallet finns en annan lämplig lösning, nämligen ett bättre stängsel. Man skyddar ofta sina tamdjur bra med ett väl sträckt fårnät, men Länsstyrelsen kan även ge bidrag till rovdjursavvisande stängsel, berättar Broberg och fortsätter:
– Det är antalet angrepp som räknas och inte hur många djur som skadas varje gång. Vi följer händelseutvecklingen och om vi ser ett oönskat beteende med angrepp som är utspridda i geografin så kan skyddsjakt vara motiverat.
Svårigheter med skyddsjakt
Anders Richardsson menar att stängsel oftast kommer för sent, när skadan redan är skedd.
Både han och Martin Broberg inser förstås svårigheterna med skyddsjakt även efter ett eventuellt beslut av Länsstyrelsen. Vandringsvargar är skygga och svåra att hitta.
