"Efter 41 veckor får de kvinnor som önskar komma för en bedömning på förlossningsavdelningen. Om inte något avviker så får kvinnan själv ta ställning till om hon vill sättas igång, men många väljer att avvakta några dagar och har en önskan om en spontan förlossning", berättar Sofia Stålnacke, förlossningsläkare på sjukhuset i Halmstad.
"Efter 41 veckor får de kvinnor som önskar komma för en bedömning på förlossningsavdelningen. Om inte något avviker så får kvinnan själv ta ställning till om hon vill sättas igång, men många väljer att avvakta några dagar och har en önskan om en spontan förlossning", berättar Sofia Stålnacke, förlossningsläkare på sjukhuset i Halmstad. Bild: Jari Välitalo och TT

Igångsättning har blivit en het fråga för gravida

En avbruten forskningsstudie blev startskottet för en stor diskussion kring igångsättning, som väckt en hel del oro bland gravida. I Halland inväntar man nya nationella riktlinjer, men erbjuder redan nu möjlighet att sätta igång förlossningen efter vecka 41.
– Det finns för- och nackdelar med att vänta längre, så beslutet fattas i samråd med kvinnan, säger Sofia Stålnacke, förlossningsläkare på sjukhuset i Halmstad.

ANNONS
|

För de flesta gravida startar värkarna av sig själv någon gång mellan vecka 37 och 42, men vid en av fem graviditeter har värkarbetet inte kommit igång efter 40 veckor. Förra året blev 1 074 kvinnor igångsatta på Hallands sjukhus i Halmstad och Varberg, av olika skäl (se faktaruta).

Fram till årsskiftet var det självklart att låta det gå 42 veckor innan det blev aktuellt med igångsättning, under förutsättning att både mamman och barnet mådde bra. Den svenska så kallade Swepis-studien, som publicerades i slutet av 2019, väckte dock många frågor – och oro.

I studien delades gravida kvinnor in i två grupper, där den ena sattes igång efter 41 veckor och den andra efter 42. Forskarnas ambition var att följa 10 000 kvinnor, men efter att lite drygt 2 700 kvinnor deltagit avbröts studien av etiska skäl. Då hade sex barn i 42-veckorsgruppen dött, medan det i 41-veckorsgruppen inte förekom något dödsfall.

ANNONS

Trots att studien avbrutits så drog forskarna slutsatsen att kvinnor borde erbjudas igångsättning senast efter 41 veckor och exempelvis sjukhusen i Dalarna, Uppsala- och Gävleborgs län ändrade genast sina rutiner.

– Vi fick mycket frågor när studien blev känd, men efter att det kommit mer information om vilka slutsatser som kan dras av resultaten, så har det landat lite. Problemet är just att studien inte fullföljdes och att man inte hann få tillräckligt stort underlag, säger Sofia Stålnacke.

Hon berättar att resultaten av Swepis-studien ändå tagits på allvar och att en nationell arbetsgrupp nu analyserar materialet, och även tidigare studier, för att se om de nationella riktlinjerna behöver ändras. Svensk förening för obstetrik och gynekologi och Svenska barnmorskeförbundet har dock redan uttalat att "kvinnor som önskar bör erbjudas induktion vid 41 graviditetsveckor".

Sofia Stålnacke tror det är en fingervisning om hur de nationella riktlinjerna kommer att ändras och på kvinnoklinikerna i Halmstad och Varberg följer man nu den nya rekommendationen.

– Efter 41 veckor så får de kvinnor som önskar komma för en bedömning på förlossningsavdelningen. Om inte något avviker så får kvinnan själv ta ställning till om hon vill sättas igång, och många väljer att avvakta några dagar och har en önskan om en spontan förlossning, berättar Sofia Stålnacke.

ANNONS

Till och med april har dock andelen igångsättningar i Halland ökat från 25 till 33 procent. Skulle alla välja att sättas igång efter vecka 41 räknar man med att antalet igångsättningar skulle öka med cirka 500.

– Det kräver förstås mer resurser, både vad gäller personal och platser. Än så länge klarar vi det, men på sikt kommer det att ställa ökade krav på verksamheten, säger Sofia Stålnacke.

Ett sätt att möta ökningen av antalet igångsättningar är så kallad "heminduktion", det vill säga att igångsättningen påbörjas i hemmet, med regelbundna avstämningar och kontroller.

– Det pågår ett nationellt arbete kring detta och Halland har valt att ingå i en studie. Vi måste nu på olika sätt jobba med våra processer för igångsättning, säger Sofia Stålnacke.

Frågan om igångsättning har även väckt engagemang bland Region Hallands politiker. Vid senaste regionfullmäktigemötet kom den upp genom en interpellation från sverigedemokraten Carita Boulwén, som ville veta hur Swepis-studien påverkat den halländska förlossningsvården.

Efter att Christian Lidén (C), ordförande för driftnämnden Hallands sjukhus, förklarat läget och att man inväntar nationella riktlinjer, så var Boulwén nöjd.

– Det är bra att man inte hastar iväg utan fattar beslut utifrån evidens, konstaterade hon.

ANNONS

Fakta: Igångsättning av förlossning

En förlossning startar normalt mellan vecka 37 och 42. Enligt nationell statistik har ungefär var femte gravid (20 procent) inte fött vid starten av vecka 41 och vid starten av vecka 42 är fortfarande var tjugonde (5 procent) inte förlöst.

Förra året genomfördes 4 262 förlossningar i Halmstad och Varberg, varav 1 074 mammor blev igångsatta av olika skäl.

Enligt tidigare rutin i Halland har förlossningen satts igång efter 42 fullgångna veckor. Det har även kunnat ske tidigare, vid exempelvis havandeskapsförgiftning eller diabetes.

Igångsättningen kan göras på olika sätt, till exempel med värkstimulerande dropp, läkemedel som skyndar på mognaden av livmodertappen eller genom att ta hål på fosterhinnorna.

Att man ibland väntar med igångsättning har bland annat motiverats med ökad risk för kejsarsnitt, sugklocka och bristningar. I nyare studier har man däremot inte tydligt kunnat belägga dessa risker.

En igångsättning tar oftast längre tid än en spontan förlossning, vilket kan vara påfrestande för mamman och kräver också mer resurser av vården.

ANNONS