Halländska barns bajs viktigt i forskning om tarmbakterier

Bajs från 471 halländska barn har varit avgörande i barnläkaren Josefine Roswalls studie om tarmflorans utveckling. Efter flera års analyser av tusentals insamlade avföringsprover har forskarna kunnat dra flera viktiga slutsatser om hur samhället av bakterier i tarmen utvecklas hos barn.

ANNONS
|

Studien som nu publicerats i en internationell vetenskaplig tidsskift är ett samarbete mellan Hallands sjukhus och Göteborgs universitet. Den halländska delen av forskningen leds av överläkaren Josefine Roswall som är chef för barn- och ungdomskliniken på Hallands sjukhus.

Studien är en del av Tillväxtprojektet som följer omkring 3 000 halländska barn från födseln med syftet att studera de mekanismer som driver det största hotet mot barn och ungas hälsa, som övervikt och fetma.

– När vi började visste vi inte alls mycket om barns tarmflora. Vi trodde att bajs var bajs och att det var avfall. Det har visat sig att tarmbakterierna samspelar mycket med värden, vi hjälper bakterierna och bakterierna hjälper oss, berättar Josefine Roswall.

ANNONS

LÄS MER: Halmstadbarn hjälper Josefine Roswall att lösa fetmans gåta

Bajs från 471 barn

I början av 2000-talet visste man väldigt lite om tarmfloran och bakterierna i tarmen. När det blev enklare att kartlägga med hjälp av DNA-teknik kunde man konstatera att vuxna med fetma har en annan tarmflora än vuxna med normalvikt. Det i kombination med att allt fler barn blev överviktiga fick Josefine Roswall att bli intresserad av att studera utvecklingen av tarmbakterier hos barn.

I forskningen som nu presenteras har 471 barn födda på sjukhuset i Halmstad deltagit. Varje barn har lämnat fem bajsprov under loppet av fem år samt utfört en rad andra prover och undersökningar.

– De har ställt upp så väldigt mycket. Det är tålamodskrävande men kan ge svar på många frågor om barns hälsa. Det är häftigt och har gått väldigt bra att genomföra i Halland, säger Josefine Roswall.

Barn födda genom kejsarsnitt kommer i kapp

Resultatet visar först och främst att det tar relativt lång tid för barn att utveckla en fullständig tarmflora. Forskarna har också kunnat dra slutsatsen att även om barn födda med kejsarsnitt får en annan uppsättning bakterier i tarmen än vaginalt födda barn kommer de i kapp sina jämnåriga efter ungefär tre till fem år. Förhoppningen är att resultatet kan ligga till grunden för fortsatt forskning om vad detta innebär längre fram i livet.

ANNONS

– Det finns en succession för hur de olika bakterierna etablerar sig och på vilket sätt. Det kan vi ha som utgångspunkt när vi jämfört en grupp med viss sjuklighet med en grupp utan sjuklighet. Detta är ett viktigt basarbete som kan ligga till grund för ytterligare framtida forskning, konstaterar Josefine Roswall.

LÄS MER:Halländsk forskning ger nya rön om barns hälsa

LÄS MER:Unik studie av halländska barn får en fortsättning

Om forskningsprojektet

Josefine Roswall har gjort projektet tillsammans med Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Studien är publicerad i tidskriften Cell Host & Microbe.

Genom att på detaljnivå studera sammansättningen av tarmbakterier hos 417 barn i fem år kan forskarna konstatera att tarmbakteriernas ekosystem fortfarande inte är kompletta efter fem år och att mognadsprocessen är olika lång hos olika individer. Barn födda med kejsarsnitt har en minskad mångfald i sin tarmmikrobiota jämfört med andra barn men uppvisade en i stort sett normaliserad tarmmikrobiota efter tre till fem år.

Barnen lämnade ett första avföringsprov som nyfödd, igen efter fyra månader sedan vid ett, tre och fem års ålder.

ANNONS