Vad röstar vi till?
Den 9 september väljer vi vilka partier och politiker som ska representera oss i riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige under de kommande fyra åren.
En nyhet i årets val är att man bara kan rösta på partier som anmält sig i förväg och på kandidater som gett sitt samtycke till att vara med. Vilka dessa är kan man se på Valmyndighetens webbplats val.se. En röst på andra partier eller kandidater blir ogiltiga, exempelvis en röst på Kalle Anka-partiet.
Vem får rösta?
För att få rösta måste du ha fyllt 18 år senast på valdagen. Alla personer som har rösträtt ska ha fått ett personligt röstkort hemskickat, där det står vilka val du kan rösta i. Har man tappat bort röstkortet kan man beställa ett nytt hos kommunen, länsstyrelsen eller Valmyndigheten.
För att rösta i riksdagsvalet behöver du även vara svensk medborgare och vara/eller ha varit folkbokförd i Sverige. För att rösta till kommun- och regionfullmäktige behöver du inte vara svensk medborgare, men måste vara folkbokförd i kommunen/landstinget.
Du kan bara rösta i val som gäller din egen kommun och landsting. Region Halland (landstinget) är indelat i fyra valkretsar, men du kan rösta på kandidater från en annan valkrets än den du bor i, så länge valkretsen finns inom ditt landsting.
Personröstar du på en person som kandiderar i en annan kommun eller annat landsting kommer din röst endast att räknas som en röst på partiet.
Cirka 250 000 hallänningar har rätt att rösta i årets val.
Var röstar man?
Det finns flera olika sätt att rösta. På det personliga röstkortet står adressen till din vallokal och när den håller öppet på valdagen, oftast mellan klockan 8 och 20.
På röstkortet finns också information om var du kan förtidsrösta fram till och med valdagen. Förra valet, 2014, valde nästan 82 000 hallänningar att förtidsrösta, varav knappt 25 000 Halmstadbor.
Befinner du dig utomlands kan du rösta via brev eller på svenska ambassader eller konsulat. Du kan inte rösta på valdagen i utlandet.
Både förtids- och utlandsröster skickas vidare till din vallokal och öppnas först efter att vallokalerna stängt.
Den som har svårt att ta sig till en vallokal till följd av hög ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning kan rösta via bud. Från och med detta valet finns det även ambulerande röstmottagare som kan ta emot din röst hemma hos dig. Kommunen vet mer om detta.
Det går inte att rösta via internet.
Hur röstar man?
När du röstar ska du kunna visa ditt röstkort och en id-handling.
I vallokalen finns valsedlar från de olika partier som du kan rösta på: gula för riksdagsvalet, blåa för landstings-/regionvalet och vita för kommunvalet. När du plockat på dig valsedlar går du bakom en valskärm.
Vill du rösta i alla tre valen lägger du dina valsedlar i tre olika valkuvert och lämnar dem till en röstmottagare, som prickar av dig i röstlängden. Tänk på att endast lägga en valsedel i varje kuvert.
Partirösta eller personrösta?
Du röstar först och främst på ett parti. Hittar du inte ditt partis valsedel kan du ta en blank valsedel och skriva partiets namn. Tänk dock på att partiet måste ha anmält sitt deltagande, annars blir rösten ogiltig.
Vill du att en särskild kandidat ska bli vald kan du personrösta, det vill säga sätta ett kryss i rutan framför den personens namn. Hittar du inte rätt namnvalsedel kan du själv skriva till namn på valsedeln. För att rösten ska räknas måste dock personen ha lämnat sitt samtycke till att kandidera.
Du kan bara kryssa för en kandidat per val. I förra valet valde nästan en fjärdedel, 23,5 procent, av hallänningarna att personrösta.
Får en kandidat tillräckligt många kryss kan den gå om personer som står högre upp på listan. Vill man att förstanamnet ska förbli förstanamn bör man alltså kryssa den personen. För att kunna bli invald på enbart kryss krävs att kandidaten får minst fem procent av partiets röster i valkretsen.
2014 personröstade flest hallänningar på sverigedemokraten Jimmie Åkesson (7 133 kryss), följt av moderaten Jörgen Warborn (3 163 kryss) och socialdemokraten Adnan Dibrani (3 226 kryss).
Fördelning av mandat
När vallokalerna stänger klockan 20 på valdagen påbörjas rösträkningen. Valdistrikten rapporterar sedan sina röstresultat till länsstyrelsen och ett preliminärt resultat brukar vara klart redan under valnatten. Riksdagsvalets röster räknas först, därefter kommunvalens och sist regionvalets.
Dagen efter valet påbörjas den slutliga rösträkningen av länsstyrelsen. Då kontrollräknas valnattens resultat och personrösterna räknas. Allmänheten kan följa sammanräkningen på plats hos länsstyrelsen i Halmstad. Resultatet redovisas löpande på Valmyndighetens webbplats och brukar vara klart efter en och en halv vecka.
När alla röster räknats påbörjar arbetet med att fördela mandat och utse ledamöter och ersättare. Valmyndigheten fördelar mandaten för riksdagen och länsstyrelsen för landstingen och kommunerna.
För att kunna få mandat måste ett parti ha fått en viss procent av rösterna. Till riksdagen ligger spärren på fyra procent, till regionfullmäktige på tre procent och till kommunfullmäktige två procent (tre procent i kommuner som har flera valkretsar, exempelvis Varberg).
När valresultatet är klart återstår frågan om vilka partier som ska samarbeta och försöka få politisk majoritet. På riksnivå är det talmannen som lämnar förslag på statsminister, som riksdagen sedan får rösta för eller emot. Statsministern får sedan uppdraget att bilda regeringen.
Källa: Valmyndigheten och länsstyrelsen i Halland
