Folktandvården brottas med långa köer – och missförstånd

Hallandsposten har flera gånger berättat om folktandvårdens arbete med att få bukt med sina långa köer. 2017 beslutade politikerna till och med om en "Operation kökortning", med målet att halvera antalet nya patienter som väntade. Det gick inget vidare och istället har kön i södra Halland vuxit sig ännu längre.

Läs mer: Folktandvårdens långa köer ska halveras

Läs även: Trots åtgärdsplan – kön till folktandvården växer

Som exempel kan nämnas att 833 personer väntar på ett första besök hos folktandvården på Nyhem och 733 till folktandvården City. Räknat i tid kan det motsvara flera år av väntan.

Ska halvera kön under 2021

Men Jelena Sannabo tycker det är viktigt att skilja på olika köer. Dels finns en kö för nya kunder, det vill säga personer som antingen flyttat till Halland från ett annat län eller tidigare gått hos en privat tandläkare, dels en kö för redan befintliga patienter, som väntar på att kallas till en undersökning.

– Kön för nya patienter varierar kraftigt mellan olika kliniker och är förmodligen också inaktuell. Många ställer sig i kö till flera olika och när de kallas så är det en hel del som tackar nej till ett besök. I år kommer vi att ta ett grepp om den kön och gå igenom alla som väntar. Vårt mål är att halvera kön under året, säger Jelena Sannabo.

Även längden på den andra kön, den för befintliga patienter, varierar stort mellan olika kliniker. Den delas också upp i två delar – en för barn och en för vuxna.

– När det gäller barn så kallas nästan alla i tid, men bland vuxna patienter finns det de som inte kallats på 3-4 år. Här har vi satt som mål att jobba i kapp kön under 2021, men det är ett väldigt högt satt mål. Några kliniker ligger helt i fas och kan då hjälpa kliniker med långa köer, säger Jelena Sannabo.

Stora skillnader mellan kliniker

I södra Halland finns det folktandvårdskliniker som sticker ut åt båda hållen. På kliniken på Nyhem är det över 3 000 patienter som inte kallats i tid. Näst längst väntetid har Folktandvården City, följt av kliniken på Vallås (se faktaruta). Däremot har klinikerna i Söndrum och Getinge nästan inga väntetider alls.

Varför då dessa stora skillnader? Sandra Lindqvist Karlén är chef i både Söndrum och Getinge och ser flera förklaringar:

– Först och främst så har vi personal på plats och har fått behålla dem. Det är en stor faktor. För ett par år sedan hade vi jättesvårt att hitta tandhygienister och då hade även vi lång kö. Vi jobbar också mycket i team, där man inte alltid behöver träffa sin tandläkare, utan hygienisterna och tandsköterskan kan göra mycket av undersökningsarbetet, säger hon.

Att patienterna numera själva kan ändra och avboka tider via webben är också en hjälp. Sena återbud, eller att patienter helt enkelt uteblir, är annars ett stort problem inom folktandvården.

– Nu under pandemin har det ändå blivit många sena återbud, men vår reception gör ett jättejobb och ringer runt och erbjuder lediga tider, säger Sandra.

Kallas olika ofta utifrån riskgrupp

Ytterligare en sak som påverkar köerna är hur ofta patienterna behöver kallas. Förr var det mer eller mindre standard att alla kallades en gång om året. Idag delas patienter in i olika riskgrupper, som kallas olika ofta.

– Vi har jobbat mycket med att placera våra patienter i rätt riskgrupp utifrån olika parametrar, men det är viktigt att både patienter och medarbetare köper det konceptet. Är man fullt friskt och inte har några gamla fyllningar så räcker det egentligen att komma på undersökning vart tredje år, men än så länge kallar vi antingen inom 12, 18 eller 24 månader, berättar Jelena Sannabo.

Sandra Lindqvist Karlén fyller på:

– Här i Söndrum är det många som är ganska friska och inte behöver kallas så ofta, så vårdbehovet påverkar köerna en hel del. Sedan försöker vi hjälpa varandra. Jag tror det är viktigare för patienterna att de får vård än att de kommer till rätt klinik.

Behoven styr - inte avtal

Att folktandvården så länge brottats med köer har till viss del också hängt samman med att det finns en prioriteringsordning, som är politiskt beslutad. Den säger bland annat att barn går före vuxna och att nya patienter bara kan tas in när alla befintliga tagits om hand.

Tidigare var det också bestämt att patienter som skrivit avtal om frisktandvård skulle gå före de utan avtal. Jelena Sannabo berättar att det nu är ändrat.

– Som inom all vård så ska den som har störst behov gå först. Vi kallar nu alla vuxna patienter utifrån riskbedömningen, där de friskaste kommer sist. Om man har avtal eller inte påverkar inte hur ofta man kallas.

Läs tidigare artikel: Avtalspatienter går före i kön

Både hon och Sandra Lindqvist Karlén tycker dock att frisktandvårdsavtalen har många andra fördelar:

– Dels får man en fast kostnad och behöver inte vara orolig för att det plötsligt behöver göras en kostsam behandling, dels så gäller avtalet i hela Sverige, så man kan få hjälp var man än befinner sig.

Revisorerna efterlyser mål

Under den gångna hösten har även Region Hallands revisorer tittat närmare på tillgängligheten inom folktandvården. I en rapport efterlyser de tydliga mål för hur man ska hantera köer, så som det finns för all annan vård.

Revisorerna påpekar också att folktandvården behöver säkra tillgången på personal och korta köerna till tandregleringen. Enligt tandvårdschefen är mycket av detta nu omhändertaget:

– Vi har tagit fram tydliga mål och har en flerårig plan. När det gäller kön till tandregleringen så handlar det om brist på ortodontister. Det är nästan omöjligt att rekrytera, så enda sättet är att utbilda själva. Vi har nu två stycken som läser i Göteborg och en till som kommer att börja läsa i vår.

TEXT

Yvonne Butfors

yb@hallandsposten.se