Ett antal läkemedel har hemligstämplade priser på läkemedelsföretagens begäran. Ofta handlar det om läkemedel som används vid behandling av ovanliga sjukdomar. I Halland finns det exempelvis sekretessbelagda priser på ett tiotal läkemedel som används mot cancer, tolv läkemedel mot blödarsjuka och åtta läkemedel mot Reumatoid artrit.
– När läkemedelsföretagen ansöker om ett pris bör man begära det pris man faktiskt tänkt sälja det för. I dag begär några av läkemedelsföretagen ut jättehöga priser som de sedan erbjuder rabatt på, säger Martin Engström.
Han menar att sekretessen kring läkemedelspriserna gör att transparensen ut mot allmänheten brister och att det kan ses som olämpligt att invånare inte får veta vad behandling av vissa sjukdomar kostar.
Det finns också risk för att patienter inte kan erbjudas vissa behandlingar, vilket tidningen tidigare rapporterat om.
Miljonbelopp bakom sekretessen
Vilka receptläkemedel som når den nationella marknaden och vilka diagnoser och symtom som omfattas av subventionen beslutas av TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket). Det är också TLV, som tillsammans med samtliga regioner, förhandlar de sekretessbelagda rabatterna med läkemedelsföretagen.
I de fall där rabattavtal tecknas får regionen tillbaka delar av beloppet genom sekretessbelagda rabatter, så kallade återbäringsnivåer, från företagen. Dessa rabatter gäller vanligtvis när läkemedel och patienter ingår i subventionen. I annat fall är det regionen själv som får stå för hela kostnaden.
Under 2019 beviljades 76 ansökningar om subvention för läkemedel till patienter som inte omfattas av högkostnadsskyddet. Det motsvarade en kostnad på cirka 4,4 miljoner kronor för region Halland.
Från hösten 2019 till hösten 2020 användes närmare ett fyrtiotal läkemedel med sekretessbelagda rabatter i regionen. Användandet av regionens receptbelagda läkemedel med sekretessbelagda rabatter motsvarade mindre än en procent av den totala volymen av läkemedelskonsumtionen, men det motsvarade ungefär 20 procent av regionens kostnader för receptbelagda läkemedel före de sekretessbelagda rabatterna. Årligen lägger regionen cirka 200 miljoner kronor på dessa läkemedel. Återbäringen hamnar på cirka 100 miljoner kronor.
Företagen bakom medicinerna ställer kraven
Det är läkemedelsföretagen själva som ställer krav på att prislapparna och rabatterna ska vara sekretessbelagda. Det förklarar Sofie Alverlind, koordinator för läkemedelsfrågor på SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och NT-rådet (Rådet för nya terapier).
— Inom Europa har man referensprissättning. Prissättningen jämförs ofta med intilliggande länder som har liknande marknader. Har ett företag ett visst pris i ett land förväntas liknande pris i de andra, säger hon.
Likt Martin Engström är Sofie Alverlind kritisk till de sekretessbelagda rabatterna.
— Genom en rabatt sänker man sitt pris och man är obenägen att visa upp det. Det får som följd att man behöver acceptera sekretessbelagda avtal som köpare. Det är ganska besvärligt ur många perspektiv, framför allt ur ett kommunikationsperspektiv. Det blir inte transparent vilka kostnader man accepterar och inte och försvårar planeringen inom hälso- och sjukvården, förklarar hon.
De sekretessbelagda priserna och rabatterna försvårar inte bara planeringen för hälso- och sjukvården. Enligt Martin Engström går det inte att utesluta att patienter kommer till skada till följd av sekretessbeloppen.
— Jag kan inte utesluta att det är så eftersom priset för behandlingen för vissa patienter som inte omfattas av subventionen blir helt annorlunda, vilket gör att behandlingsvalet kan komma att påverkas, avslutar Martin Engström.
LÄS MER:Fortsatt kamp för dyr medicin
