Fiber.
Fiber. Bild: Jörgen Alström

Dåligt nät en fara för folkhälsan

Att arbeta hemifrån har blivit mer och mer naturligt för många, i alla fall i tätorterna. För dem utanför tätorterna är situationen mer problematisk.

ANNONS
|

– Det vi ser är en splittring mellan stad och landsbygd, där landsbygden kan liknas vid ett digitalt B-lag, säger Niclas Karnhill, presschef på IP-Only.

Ytterst handlar det om att landsbygden inte har samma tillgång till snabbt bredband, så kallat fiber. Förklaringen till att landsbygden inte har samma kvalitet på nätet som tätorter är en kostnadsfråga.

– Ingen aktör har råd att ensam bygga ut nätet till alla på landsbygden. Det är dyrt eftersom det är glest mellan husen och ofta svår terräng, säger han.

Att det är dyrt att bygga på landsbygden har gjort att regeringen enats om ett stödpaket på 650 miljoner kronor för att nå det så kallade bredbandsmålen, vilket innebär att alla ska ha tillgång till snabbt bredband år 2025.

ANNONS

– Post- och telestyrelsen menar att 22 miljarder är nödvändigt för att nå bredbandsmålen 2025, så det är ett rejält glapp däremellan, säger Niclas Karnhill.

Risk för ökad smittspridning

Skillnaden mellan stad och landsbygd blir särskilt tydlig i och med coronapandemin, då den inneburit förändringar i hur människor förväntas arbeta. 56 procent av de tillfrågade uppgav att de bättre kan lösa sina arbetsuppgifter om de vid behov kan arbeta hemifrån.

– De som arbetar hemifrån med långsammare uppkoppling upplever oftare problem med videomöten, som i mångt och mycket ersatt telefonsamtal, och är det sätt på vilket många umgås nu.

I Halland har 85 procent av hushållen i tätorter tillgång till snabbt bredband via fiber, medan motsvarande siffra på landsbygden är 64 procent, enligt Post- och telestyrelsen. Bland dem som inte har tillgång till fiber är är det fyra gånger vanligare att man väljer att begränsa sitt hemarbete och istället ta sig till arbetet, något som är problematiskt i coronatider.

– Ytterst kan det utgöra en fara för folkhälsan i och med att det kan leda till ökad smittspridning.

Bristen på bra nät kan påverka glesbygdskommuner också på andra sätt. Inte minst då många glesbygdskommuner har problem med utflyttning.

– Vi kan se exempel på att kommuner som lyckats bygga ut sitt bredbandsnät har lyckats stoppa avfolkningen, avslutar Niclas Karnhill.

ANNONS
ANNONS