Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Robin Aron, Illustration: GP
Bild: Robin Aron, Illustration: GP

Därför är coronadödligheten ojämnt fördelad över landet

Sett till antalet invånare har åtta gånger så många dött i Stockholm som i Skåne – och även Halland har klarat sig bra.
– Vi har inte riktigt samma situation som de större regionerna vad gäller tätheten, säger Maria Löfgren, smittskyddsläkare i Halland.
Så här förklarar landets smittskyddsläkare varför det nya coronaviruset slagit så olika.

När man talar om de höga svenska dödstalen är det kanske snarare de höga dödstalen i Stockholm och regionerna närmast huvudstaden man borde tala om. Skåne ligger på dansk eller tysk nivå. Värmland, Västerbotten, Gotland och Blekinge ännu lägre.

I början av pandemin uttryckte sig statsepidemiologen Anders Tegnell ofta i termer som att Västra Götalandsregionen ”ligger ett par veckor efter Stockholm”. Som att det var en naturlag att coronaviruset och döden skulle svepa över oss alla på samma sätt bara vi gav det lite tid.

Veckorna gick. Och efter hand hette det i stället att utvecklingen i Västsverige förbryllade Folkhälsomyndigheten. Man blev helt enkelt inte klok på varför mönstret från Stockholm inte upprepades här och i resten av landet.

Strategin var ju trots allt identisk överallt. Ändå blev skillnaderna så stora.

Pendlingen till och från Stockholm tros ligga bakom en större smittspridning i Borlänge och Falun, menar Anders Lindblom, smittskyddsläkare i Dalarna. Bild: Janerik Henriksson / TT
Pendlingen till och från Stockholm tros ligga bakom en större smittspridning i Borlänge och Falun, menar Anders Lindblom, smittskyddsläkare i Dalarna. Bild: Janerik Henriksson / TT

Ett par faktorer som styr

Elva veckor har nu gått sedan det första svenska dödsfallet i covid-19 inträffade, den 11 mars.

Sedan dess har viruset spridit sig till landets alla regioner, men av allt att döma har det inte skett i särskilt jämnt takt och när man ringer runt till smittskyddsläkare i landets regioner och frågar varför det ser ut som det gör hos dem är det vanligaste svaret att det är väldigt svårt att veta.

Men fram träder också en bild av att man ser ett antal faktorer som styr smittspridningen – och att det egentligen inte finns något alls som talar för att det kommer att bli som i Stockholm på andra platser.

I relation till antalet invånare finns flest döda i Stockholm och två angränsande regioner: Södermanland och Västmanland. Efter dem, något oväntat, Dalarna.

– Precis som de andra regionerna som är hårt drabbade, så hade vi en tidig smittspridning. Vi såg uppgången tidigt, inte riktigt så tidigt som Stockholm men ett par veckor senare, säger Anders Lindblom, smittskyddsläkare i Dalarna.

Anders Lindblom, smittskyddsläkare i Dalarna.
Anders Lindblom, smittskyddsläkare i Dalarna.

Varför smittan kom tidigt till Dalarna vet han inte med bestämdhet, men han har en ganska klar bild av hur det gått till.

– Det vi såg var att det kom snabbt till Borlänge och Falun – det är de städer i regionen som är drabbade – och där har vi en pendling till Stockholm. Vi har stora industrier, många åker till Stockholm på möten. Det är ofta väldigt mycket folk på tågen de sträckorna.

Koncentrerat till två städer

Så spridningen i Dalarna är koncentrerad till Borlänge och Falun?

– Ja, så är det. Den är väldigt koncentrerad dit. De norra delarna av regionen har klarat sig bättre. De södra också.

Sett till antalet döda har region Blekinge klarat sig bäst i landet. Bengt Wittesjö, smittskyddsläkare i regionen, förklarar det med att Blekinge ligger lite avsides.

– Vi ligger i ett hörn av Sverige där det inte passerar så mycket folk. Det är ingen stor turistmagnet, speciellt inte under den tid vi haft smittspridning. Och det är en ganska glest befolkad del av landet, inga storstäder, inte så mycket kollektivtrafik. Vi åker nog mer bil här än vad man gör i andra regioner, säger Bengt Wittesjö.

Svårt att se spridningen

Det är inte helt enkelt att få något fullständig klarhet i hur coronaviruset brett ut sig över landet. Att jämföra antalet bekräftade fall är i stort sett meningslöst, eftersom det i första hand speglar hur mycket regionen testat och hur framgångsrikt man spårat de smittade i sina tester.

Att titta på hur många som avlidit ger visserligen en absolut bild av just hur många som avlidit – men framför allt är det ett mått på hur väl den aktuella regionen lyckats skydda sårbara äldre. Socialstyrelsens statistik visar att omkring 75 procent av de som avlidit bott på äldreboende eller haft hemtjänst. Där man lyckats hålla smittan borta från äldreboenden är alltså dödstalen betydligt lägre.

"Det är märkligt att det skiljer så pass mycket mellan regioner som ligger nära varandra".

Men tillsammans med siffror över hur många som vårdats på intensiven – vilket i första hand är en helt annan och yngre grupp – ger antalet avlidna ändå en skaplig bild över hur hårt coronavirusets slagit i olika regioner.

”Märkligt att det skiljer så mycket”

Malin Bengnér är smittskyddsläkare i Jönköping. Regionen är hårdare drabbad än angränsande Kronoberg i söder, men mindre drabbad än Östergötland i öster – och det var också i de östra delarna av regionen som de första fallen i region Jönköping dök upp.

– På något sätt ser vi en gradient från Stockholm-Sörmland-Östergötland till oss i Jönköping och sedan vidare till Kalmar och Kronoberg. Det finns en geografisk spridning ut från Stockholm där det successivt minskar. Men det är märkligt att det skiljer så pass mycket mellan olika regioner och regioner som ligger ganska nära varandra, säger Malin Bengnér.

Maria Löfgren, smittskyddsläkare Halland.
Maria Löfgren, smittskyddsläkare Halland.

Halland är en av de regioner som klarat sig bäst i landet. Andelen avlidna är en femtedel jämfört med Stockholm. Andelen IVA-patienter en fjärdedel. Smittskyddsläkaren Maria Löfgren förklarar det med att regionen inte hade särskilt många fall tidigt.

– Det innebar att vi hade lite ytterligare tid att nå ut med budskapen och vi hade inte kommit så långt in i smittspridningen när restriktionerna kom. Det kan rimligen ha dämpat smittspridningen, säger hon.

Smittan hann slå rot

Det är fler smittskyddsläkare som pekar på tiden som en viktig faktor. De delar av landet där smittan kom in tidigt och hann slå rot har helt enkelt drabbats hårdare.

Det är så Anders Lindblom förklarar den ojämna spridningen i Dalarna: när smittan först kom till Borlänge och Falun togs man lite på sängen. Men innan den hann spridas vidare till andra delar av regionen hade man ett regelverk på plats, som gjorde att förloppet stannade av.

Skåne har gjort samma saker som oss – men de hade färre smittade från början.

Leif Dotevall, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen, konstaterar att Stockholm sticker ut för att de tidigt fick in smittan på äldreboende. Skåne å andra sidan hade få alpresenärer som tog med sig smittan hem, gränsen mot Danmark stängdes snabbt – så regionen fick helt enkelt inte samma tidiga smittspridning.

– Vi har fascinerats över Skåne, de har ju legat på Islandssiffror. Vi har haft mycket kontakt med dem och kan konstatera att de har gjort samma saker som oss – men de hade färre smittade från början, säger Leif Dotevall.

Annika Ersson, biträdande smittskyddsläkare Jämtland.
Annika Ersson, biträdande smittskyddsläkare Jämtland.

Vid sidan av tidpunkten lyfter i stort sett alla smittskyddsläkare fram befolkningstätheten. Annika Ersson, biträdande smittskyddsläkare i Jämtland-Härjedalen, ser det som den viktigaste förklaringen till att regionen klarat sig såpass bra som den gjort.

– Vi är ett glesbygdslän, vilket innebär att man inte stöter på lika mycket folk när man rör sig ute. Det är en faktor. Sedan har många ett fritidsintresse som handlar om att vara ute på ett eller annat sätt. Jag tänker mig att det kan vara en skillnad, jämfört med en stor stad där man kanske i högre utsträckning går på teater eller annat som sker inomhus där det finns många personer samtidigt.

Tätheten spelar roll

Maria Löfgren i Halland lyfter också fram befolkningstätheten som en gynnande faktor.

– Vi har inte riktigt samma situation som de större regionerna vad gäller tätheten, hur tätt vi lever. Det kan vara en faktor som gynnar de mindre regionerna.

Många nämner tätheten, vet man att det spelar roll?

– Nej, det är mycket vi inte vet än men det känns för mig rimligt att tänka att om man pendlar i Stockholms innerstad varje dag så har man fler kontakter än om man cyklar till jobbet på en mindre ort. Det känns logiskt att det kan vara så.

Gunilla Persson, tillförordnad smittskyddsläkare i Västerbotten, konstaterar att tankarna om att det krävs en viss befolkningstäthet för att coronaviruset ska spridas stämmer väl in på Västerbotten: det är i de två städerna i regionen, Skellefteå och Umeå, som det finns flest fall. Betydligt fler än i det glest befolkade inlandet.

– Men det stämmer inte när man tittar på Malmö, säger hon.

Eva Melander är smittskyddsläkare i Skåne. Hon håller med: teorin om täthet stämmer inte i hennes region. Här ser man i stället en ganska liten, men jämn spridning. Att det ser ut så förklarar hon med att man lyckades bra med den initiala smittspårningen och att man satte in åtgärder tidigt, innan smittan börjat sprida sig i landskapet.

– Men vi är ödmjuka inför att vi fortfarande inte vet hur detta kommer sluta. Vi följer det noga och agerar efter läge, säger hon.

Klusterbetonad spridning

I förra veckan sa den tidigare statsepidemiologen Annika Linde i en intervju i DN att spridningen av coronaviruset hittills gått långsammare än vad man trodde och att det dessutom varit mer klusterbetonad.

– Den har till exempel ännu inte börjat sprida sig ordentligt i Skåne. Det är ett svårbegripligt virus, sa hon.

Och den fråga som hänger över alla smittskyddsläkare i landet just nu är vad som händer framåt.

Bengt Wittesjö, smittskyddsläkare i Blekinge, säger att han absolut inte tolkar de lindriga effekter man hittills sett i regionen som att Blekinge kommer att "komma undan".

– Vi utgår i från att vi kommer att få en topp, säger han.

Maria Löfgren, smittskyddsläkare i Halland, är också inne på att det är för tidigt att säga att regionen klarade sig lindrigt undan. Skillnaderna kan jämna ut sig över tid.

– Men det är inte alls säkert att vi kommer att få samma utveckling som i Stockholm. Av allt att döma har vi mycket mer av en långsam utveckling och att det nu ser ut som vi är på en platåfas. Huruvida det kommer att sprida sig jämnt överallt eller om det sker mer i kluster – vi vet inte. Vi får se, säger hon.

Måste leva med restriktionerna

Annika Ersson, biträdande smittskyddsläkare i Jämtland-Härjedalen, har precis som många andra vi talar med sett ett trendbrott under den senaste veckan. Belastningen minskar något. Antalet nya fall ökar inte lika mycket som tidigare. Men vad det betyder för framtiden är svårare att veta.

Kan det bli så att det hela klingar av, trots att alla inte har blivit smittade än?

– Jag tänker att det är en effekt av att vi har de restriktioner vi har, med distansering och att man begränsar sitt umgänge till ett färre antal personer än annars. Det är som när man tar blodtrycksmedicin för att sänka blodtrycket – för att trycket ska fortsätta vara bra måste man fortsätta med medicinen. Det är samma med den här smittan, vi kanske kan fortsätta ha en smittspridning på den här nivån, med de restriktioner vi har. Men hur många som måste bli sjuka innan den försvinner vågar jag inte spekulera i just nu.

Innebär det att vi får leva med de här restriktionerna länge för att det inte ska blossa upp på nytt?

– Ja, jag tänker det. Åtminstone en bra bit in i sommaren.

Leif Dotevall, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen, säger att alla numera har övergett tanken på att övriga regioner ”låg efter” Stockholm. Den kraftiga uppgången som drabbade huvudstadsregionen i ett tidigt skede har inte synts någon annanstans.

Restriktioner bland annat i kollektivtrafiken väntas ligga kvar över sommaren. Bild: Johan Nilsson/TT
Restriktioner bland annat i kollektivtrafiken väntas ligga kvar över sommaren. Bild: Johan Nilsson/TT

Grubblar på varför det blev så här

Så alla blir inte lika drabbade i slutändan?

– Nej, det resonemanget tror jag inte alls på det. Jag tror att den uppgången som var i början spelar störst roll. När alla åtgärder satts in lägger man sig på en annan nivå. Vi verkar ligga betydligt under Stockholm rent generellt.

Han säger att alla just nu går och grubblar över varför det blivit som det blivit. Svaren finns ännu inte, men också han börjar luta åt det tidigare statsepidemiologen Annika Linde är inne på, att den fortsatta spridningen kommer att bli klusterbetonad och dyka upp som enskilda smitthändelser på olika ställen. Ungefär som det man hittills sett i regionen – med många smittade i Vänersborg, men få i Skara.

– Det kan hända med att vi måste se till att hela tiden har en beredskap, vi måste testa mycket och snabbt vidta åtgärder om någonting händer. Vi får gå tillbaka till gammal, klassisk smittspårning när det blir fall. Och sätta alla i karantän, det är mycket möjligt att det blir så.

På samma sätt går Anders Lindblom, smittskyddsläkare i Dalarna, och funderar på om smittspridningen han sett i Falun och Borlänge ska nå de norra och södra delarna av regionen.

– Vi befarar att den ska ta fart i delar av länet där vi inte har samma immunitet, men det vet man ju aldrig. Det är svårt att sia om. Det enda man säkert kan säga är att man inte har en aning om hur det ska utvecklas, trots alla prognoser. Vi kan gissa, men gissningarna har slagit fel många gånger hittills.

Fler nyheter om Halland hittar du här

Superlokalt – här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här