Att vården blivit bättre på att behandla svåra fall av covid-19 är en av förklaringarna till att betydligt färre nu avlider eller behöver intensivvård. ”Det här är ju en helt ny sjukdom, men vi blir bättre och bättre på att behandla den”, säger Maria Löfgren.
Att vården blivit bättre på att behandla svåra fall av covid-19 är en av förklaringarna till att betydligt färre nu avlider eller behöver intensivvård. ”Det här är ju en helt ny sjukdom, men vi blir bättre och bättre på att behandla den”, säger Maria Löfgren. Bild: Povel Arwidson och Håkan Johansson

Därför blir färre hallänningar svårt sjuka i covid-19

Mellan mars och juni dog 75 hallänningar med covid -19. Sedan dess har ”bara” ytterligare 19 personer avlidit. Samma skillnader märks i behovet av intensivvård på sjukhus. Varför slår vårens och höstens coronavåg så olika? Biträdande smittskyddsläkare Maria Löfgren förklarar.

ANNONS
|

Siffran över antalet coronasmittade hallänningar har de senaste veckorna skjutit i höjden. Sommarens ”rekord” på 240 fall bleknade när 987 hallänningar förra veckan fick ett positivt provsvar.

Diagrammet visar antalet fall av covid-19 i Halland sedan pandemins utbrott. I förra veckan (vecka 46) fick hela 987 hallänningar ett positivt provsvar.
Diagrammet visar antalet fall av covid-19 i Halland sedan pandemins utbrott. I förra veckan (vecka 46) fick hela 987 hallänningar ett positivt provsvar. Bild: Region Halland

Men siffrorna över antalet avlidna och antalet som behövt intensivvårdas med covid-19 följer inte samma mönster.

Av Hallands totalt 94 avlidna dog 75 personer fram till vecka 27 (slutet av juni). Under juli och augusti avled åtta personer med covid-19 och sedan september har ytterligare elva personer dött. Samma mönster syns på nationell nivå.

Läs även: Coronamysteriet: Totala antalet döda har inte ökat i Halland

Få behöver nu intensivvård

När det gäller behovet av intensivvård var läget i Halland som värst under pandemins inledning. Då behövde ständigt mellan sex och nio personer intensivvård samtidigt och först framåt sommaren sjönk antalet ner mot tre-fyra. Sedan dess har enstaka personer behövt intensivvårdas och för tillfället vårdas en hallänning på IVA för covid-19.

ANNONS
Detta diagram visar antalet personer som intensivvårdats med covid 19 i Halland. I pandemins början var det inte ovanligt att 8-9 personer vårdades samtidigt. Sedan juli har antalet varierat mellan noll och tre.
Detta diagram visar antalet personer som intensivvårdats med covid 19 i Halland. I pandemins början var det inte ovanligt att 8-9 personer vårdades samtidigt. Sedan juli har antalet varierat mellan noll och tre. Bild: Svenska Intensivvårdsregistret

– En del av förklaringen är att vi nu vet mer om sjukdomen, säger Maria Löfgren och fortsätter:

– Vi har bland annat lärt oss att man vid svår covid-19 löper stor risk för att få proppar i lungorna. Därför får nu de som blir så sjuka att de behöver sjukhusvård blodförtunnande läkemedel. Vi har också lärt oss att kortisonbehandling har effekt när en person är i behov av syrgas.

Innebär det att liv hade kunnat räddas om man haft den här kunskapen tidigare?

– Så är det säkert. Innan man förstod hur stor risken för blodproppar i lungorna var så hade vi sådana dödsfall. Det här är ju en helt ny sjukdom, men vi blir bättre och bättre på att behandla den, säger Maria Löfgren.

Yngre drabbas inte lika hårt

En annan faktor som skiljer vårens och höstens coronautbrott är åldern på de som smittats. När smittspridningen började öka under sensommaren märktes den främst bland unga och unga vuxna. Under hösten har smittan även spridit sig bland vuxna i arbetsför ålder, medan andelen äldre fortfarande är liten.

Erfarenheten från våren är att det främst är äldre med andra underliggande sjukdomar som blir svårt sjuka av covid-19. Medelåldern på de 94 hallänningar som avlidit är 83 år och 93 av dem har hört till en medicinsk riskgrupp.

ANNONS

Läs mer: Mest unga bland nya coronafall

– Vi kan även se att behovet av sjukhus- och intensivvård korrelerar med vilka åldersgrupper som drabbas. Under hösten har de flesta varit relativt unga och friska och har inte blivit så svårt sjuka. Det kan förstås ändras när vi nu har en utbredd smittspridning, säger Maria Löfgren.

Äldreomsorgen bättre på att skydda

En tredje faktor handlar om att äldreomsorgen lärt sig mer om hur man skyddar sina boende och hemtjänstkunder mot coronasmitta.

– Idag har vi alla mycket mer kunskap om covid-19 och olika skyddsåtgärder. Inom äldreomsorgen är man nu snabb med att identifiera smitta och säkerställa provtagning, smittspårning och eventuellt isolering. På så sätt kan man begränsa smittspridningen mycket bättre än i våras, konstaterar Maria Löfgren.

ANNONS