Under flera månader har det dagligen rapporterats hur många svenskar som dött till följd av coronapandemin. När summan nu är uppe i hisnande 5 619 är det lätt att dra slutsatsen att 2020 är ett sorgens år med rekordmånga döda. Men stämmer det?
– Under epidemins topp så hade Stockholm helt klart en överdödlighet, men i Halland överstiger inte det totala antalet döda det ordinära. De små skillnader som finns är helt inom den normala variationen och tittar vi på en längre tidsperiod så finns det ett antal år med högre dödlighet än 2020, konstaterar Markus Lingman.
Som forskande läkare, och numera strateg i Hallands sjukhus ledning, kan han inte låta bli att fascineras av siffrorna. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) har det till och med vecka 28 (12 juli) rapporterats in totalt 1580 dödsfall från Halland. Medelvärdet för samma period 2015-2019 ligger på 1559, det vill säga en skillnad på 1,3 procent.
Behöver inte ha dött av covid-19
En faktor som kan spela in är att Sverige räknar alla avlidna med en konstaterad coronasmitta som döda i covid -19. Personerna har alltså dött med covid-19, men behöver inte ha dött av sjukdomen.
– Det är ingen tvekan om att detta är en epidemi som drabbat många väldigt hårt, men medianåldern på de hallänningar som avlidit är 87 år. Är man i den åldern så har man i snitt 5-6 sjukdomar parallellt. Det kan då ha varit covid-19 som blev droppen, men det kan också vara så att man råkat ha covid-19 när man fick en dödlig hjärtinfarkt. Att avgöra om det ena ledde till det andra är inte lätt, säger Markus Lingman.
En annan tanke är att de åtgärder som satts in för att minska spridningen av coronaviruset också haft påverkan på andra dödsorsaker.
– Ur ett folkhälsoperspektiv är det en oerhört intressant tanke. Att vi inte ser någon överdödlighet i Halland, trots att 78 personer avlidit med covid-19-diagnos, borde innebära att färre har dött av något annat. Dödligheten i covid-19 har då kompenserats av att något annat har minskat, säger Markus Lingman.
Bilden kommer att klarna
Vilken typ av dödlighet som i så fall skulle ha minskat är ännu inte kartlagt, men bilden kommer snart att klarna, menar Lingman:
– När någon dör i Sverige så rapporteras det direkt till Statistiska centralbyrån och till Skattemyndigheten, som har hand om folkbokföringsregistret. Men Socialstyrelsen har också ett dödsorsaksregister, där det framgår vad som orsakat döden. I många fall är det uppenbart, men ibland kan det behövas en efterutredning och kanske en obduktion. Siffrorna i det registret släpar därför efter.
För ett par veckor sedan konstaterade Folkhälsomyndigheten att säsongen för årets influensa och vinterkräksjuka varit ovanligt kort.
– De åtgärder som vi vidtagit mot covid-19, som att tvätta händerna och hålla avstånd, verkar ha minskat förekomsten av andra smittsamma sjukdomar, säger Markus Lingman.
Rimligt med upp mot 6 000 döda
Redan i april stack pensionerade demografen Åke Nilsson ut hakan i en debattartikel i Läkartidningen. Han menade att det var rimligt att vänta sig 5 000 - 6 000 dödsfall i Sverige till följd av coronapandemin, men att det inte behövde innebära någon större överdödlighet.
Läs Åke Nilssons debattartikel i Läkartidningen: ”Coronaepidemin kan skörda 5 000 till 6 000 liv i Sverige”
Som tidigare ansvarig för Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik grundade han sin kalkyl på tidigare erfarenheter av epidemier. Han förklarade att säsongsinfluensan kunde skörda 3 000 liv på 1980- och 1990-talen, innan influensavaccinet introducerades, och att både befolkningen och andelen sköra äldre ökat rejält sedan dess.
Åke Nilsson konstaterade vidare att allvarliga infuensaepidemier brukar följas av några månader med betydligt lägre dödstal än normalt. De sköra äldre som då skulle ha dött har så att säga redan avlidit i influensan.
För tidigt att ge ris och ros
Enligt Nilsson är det är troligt att vi får se samma utveckling, med 3 000 - 4 000 färre dödsfall än normalt, när coronapandemin är över. Han slutsats blir att det först är då som det går att mäta eventuell överdödlighet till följd av covid-19 och göra relevanta jämförelser mellan olika länder.
Markus Lingman delar bilden av att det är alldeles för tidigt att ge ris eller ros åt olika länders hantering av coronapandemin.
– Olika länder har också helt olika traditioner av hur man rapporterar dödsfall. Tyvärr görs det redan nu jämförelser och dras långtgående slutsatser, konstaterar han.
