Under våren har Hallands sjukhus abrupt fått ställa om sin verksamhet och rusta sig för en anstormning av coronapatienter. Till vänster syns delar av sjukhusets krisledning som dagligen stämmer av läget. Från vänster: verksamhetschefen Peter Asplund, kommunikationsstrateg Charlotte Hallström Johnsson, sjukhuschef Carolina Samuelsson och överläkare Markus Lingman.
Under våren har Hallands sjukhus abrupt fått ställa om sin verksamhet och rusta sig för en anstormning av coronapatienter. Till vänster syns delar av sjukhusets krisledning som dagligen stämmer av läget. Från vänster: verksamhetschefen Peter Asplund, kommunikationsstrateg Charlotte Hallström Johnsson, sjukhuschef Carolina Samuelsson och överläkare Markus Lingman. Bild: Jari Välitalo

Corona har tvingat fram en historisk omställning

På bara några dagar fick Hallands sjukhus abrupt omvärdera all verksamhet och rusta sig för en anstormning av coronapatienter. Sedan dess har tusentals operationer och vårdbesök ställts in, nya vårdavdelningar öppnats, nästan 5 000 coronaprover analyserats och hundratals medarbetare fått byta arbetsuppgifter. Här berättar sjukhuschefen och chefen för en av de nya epidemiavdelningarna i Halmstad om den historiska omställningen.

ANNONS
|

– Det här är förstås en enorm utmaning och vi har aldrig varit med om något liknande. Samtidigt är jag oerhört imponerad över hur våra medarbetare hanterat situationen och den förståelse som patienterna visar, säger sjukhuschefen Carolina Samuelsson.

Någonstans i mitten av februari började det anas att coronasmittan inte bara var en tragedi i Kina, utan att det kunde bli tal om en världsomspännande pandemi. Den 8 mars fick så Halland sitt första bekräftade fall av covid-19.

– Vår infektionsverksamhet var den första som berördes. Från en dag till en annan fick de bygga upp en provtagningsverksamhet och även smittskyddet, vårdhygien och mikrobiologen engagerades, berättar Carolina Samuelsson.

ANNONS

Tre dagar senare, den 11 mars, förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) att spridningen av coronaviruset klassades som en pandemi och Hallands sjukhus gick upp i stabsläge. Den stora frågan var förstås vad man skulle rigga sig för.

Hallands sjukhus har varit i stabsläge sedan den 11 mars och sjukhusens krisledning stämmer stämmer av smittläget och vilken vård som behöver kunna erbjudas. ”Ingen skulle förlåta oss om vi inte tog tillräcklig höjd för epidemin, men samtidigt påverkar det vår förmåga att ge den vanliga sjukvården”, konstaterar sjukhuschefen Carolina Samuelsson.
Hallands sjukhus har varit i stabsläge sedan den 11 mars och sjukhusens krisledning stämmer stämmer av smittläget och vilken vård som behöver kunna erbjudas. ”Ingen skulle förlåta oss om vi inte tog tillräcklig höjd för epidemin, men samtidigt påverkar det vår förmåga att ge den vanliga sjukvården”, konstaterar sjukhuschefen Carolina Samuelsson. Bild: Jari Välitalo

– Det svåraste i allt detta är att hitta balansen mellan den vanliga vården och covid-19. Ingen skulle förlåta oss om vi inte tog tillräcklig höjd för epidemin, men samtidigt påverkar det vår förmåga att ge den vanliga sjukvården, konstaterar sjukhuschefen.

Det självklara beslutet blev ändå att rusta för ett värstascenario, med ett snabbt accelererande förlopp och en stor mängd sjuka. Misstänkta fall fick dessutom inte riskera att komma i kontakt med övriga patienter.

Annelie Ekengren Eliasson, som i vanliga fall är avdelningschef för akutvårdavdelningen (AVA), fick ansvar för att bygga upp nya vårdavdelningar för covidpatienter i Halmstad.

– Vi insåg snabbt att vi behövde bereda plats för både misstänkta fall och för svårt sjuka och att det måste gå fort. Beslutet fattades den 18 mars och jag fick besked om att verksamheten behövde komma igång samma dag, berättar hon.

Lösningen blev att frigöra ett personalteam från akutvårdavdelningen och flytta deras patienter till andra avdelningar. Eftersom det även beslutats att alla icke-akuta operationer skulle skjutas fram kunde avdelningarna 82 och 83 göras om till epidemiavdelningar. I vanliga fall görs här dagkirurgi, knä- och höftoperationer och kirurgisk eftervård.

ANNONS

– Det tog 2,5 timmar att flytta personal, medicinteknisk apparatur, läkemedel och datorer, vilket är otroligt imponerande. Som tur var så kom det inga misstänkta fall det första dygnet utan vi hann träna på att använda skyddsutrustningen och komma i ordning, minns Annelie.

Annelie Ekengren Eliasson har haft ansvar för att bygga upp nya vårdavdelningar för covidpatienter i Halmstad. Här har en sluss satts upp till den nya intermediärvårdavdelningen – ett mellanting mellan "vanlig" vård och intensivvård med mer personal och bättre övervakningsmöjligheter.
Annelie Ekengren Eliasson har haft ansvar för att bygga upp nya vårdavdelningar för covidpatienter i Halmstad. Här har en sluss satts upp till den nya intermediärvårdavdelningen – ett mellanting mellan "vanlig" vård och intensivvård med mer personal och bättre övervakningsmöjligheter. Bild: Jari Välitalo

Till epidemiavdelningarna slussas nu alla patienter med symptom som feber eller andningssvårigheter.

– I väntan på provsvar får man ligga i enkelsalar, men så fort det konstaterats att man inte bär på coronasmitta så får man lämna avdelningen, så det är stor omsättning på de platserna, förklarar Carolina Samuelsson.

Med betydligt färre operationer såg man även en möjlighet att använda uppvakningsavdelningen till ny verksamhet. Den ligger granne med intensivvårdsavdelningen och beslutet blev att starta en så kallad intermediär vårdavdelning, IMA, ett mellanting mellan "vanlig" vård och intensivvård med mer personal och bättre övervakningsmöjligheter.

– Något sådant har vi aldrig tidigare haft i Halland tidigare. IMA är både en "step up"- och en "step down"-avdelning. Hit kommer man om man försämras och behöver högflödesbehandling med syrgas. Man kan också ha vårdats i respirator på IVA men blivit bättre. Vi får inte glömma att de flesta som får intensivvård överlever. Det är ett flöde mellan epidemivårdavdelningarna, intermediärvården och intensivvården, förklarar Annelie.

ANNONS

Totalt har de nya vårdavdelningarna i Halmstad och Varberg kapacitet att ta emot över 100 coronapatienter, men långt ifrån alla platser har behövt användas. Sedan början av mars har nästan 5 000 coronaprover analyserats på sjukhuset, inklusive dem från vårdpersonal som är hemma med coronasymptom. Drygt tio procent av alla prover har visat att personen har covid-19. Av dessa har knappt 140 personer hittills behövt vårdas på sjukhus, men aldrig fler än 35 samtidigt.

– Vi har riggat oss för att kunna möta en anstormning av patienter och hade inte kunnat göra på annat sätt. Än så länge har det inte blivit så och beläggningen på intermediärvårdavdelningen är ganska låg, säger Annelie Ekengren Eliasson.

Efter att alla icke-akuta operationer skjutits fram har avdelningarna 82 och 83 kunnat göras om till epidemiavdelningar. I vanliga fall görs här dagkirurgi, knä- och höftoperationer och kirurgisk eftervård.
Efter att alla icke-akuta operationer skjutits fram har avdelningarna 82 och 83 kunnat göras om till epidemiavdelningar. I vanliga fall görs här dagkirurgi, knä- och höftoperationer och kirurgisk eftervård. Bild: Jari Välitalo

Sedan mars har flera hundra medarbetare på sjukhusen fått utbildning för att kunna arbeta på de nya vårdavdelningarna.

– Vi pratar om avancerad sjukvård och en massiv utbildningsinsats. Det är väldigt många på sjukhuset som nu utför helt nya arbetsuppgifter och vi människor är olika rustade för stora omställningar, konstaterar Annelie.

Även ett hundratal läkare har fått byta arbetsuppgifter och patientgrupper. Sjukhuschefen beskriver att även detta väckt blandade reaktioner:

– En del har blivit stressade av att behöva gå utanför sitt kompetensområde eller inte få använda hela sin kompetens. Man kanske är expert på parkinsonpatienter, men ska plötsligt ta hand om patienter med andningsproblematik och får jobba i en undersköterske- eller underläkarfunktion, även om man är utbildad sjuksköterska eller specialistläkare. Andra tycker det är jättespännande att få lära nytt.

ANNONS

Annelie Ekengren Eliasson upplever att det inledningsvis fanns en viss rädsla för att jobba med svårt sjuka covidpatienter, men att den nu lagt sig. Det har aldrig varit brist på skyddsutrustning och man följer de riktlinjer som finns.

– Vi har inga dräkter, utan visir och munskydd och vid patientnära arbete även förkläde och handskar. Kunskap ger trygghet och vi har haft stor hjälp av vårdhygienavdelningen, som svarat på frågor och förklarat varför vi använder just denna skyddsutrustning och varför vi inte har långa ärmar.

”Vi är inställda på att vi får leva med det här åtminstone till mitten av sommaren, men vi får se när det börjar klinga av. Någon form av covid-vård kommer säkert att behövas resten av året, men inte i den här omfattningen”, säger Annelie Ekengren Eliasson.
”Vi är inställda på att vi får leva med det här åtminstone till mitten av sommaren, men vi får se när det börjar klinga av. Någon form av covid-vård kommer säkert att behövas resten av året, men inte i den här omfattningen”, säger Annelie Ekengren Eliasson. Bild: Jari Välitalo

Ett antal av de personer som arbetar med covid-19-patienter har dock själva fått sjukdomen. Eftersom statistiken från smittskyddet inte visar specifik arbetsplats finns ingen samlad bild av exakt hur många det handlar om.

– Men ingen av dem har varit allvarligt sjuk och sannolikt har de inte smittats av patienter utan i personal- eller omklädningsrum, där vi inte bär skydd. Efter att vi skärpt hygienrutinerna där så har vi inte haft några nya fall, säger Annelie Ekengren Eliasson.

Att personalen alltid bär visir och munskydd har förstås en baksida, sett ur patienternas synvinkel;

– En del patienter ligger flera veckor hos oss, men ser aldrig ansikten utan bara masker och visir. Vi har nu pratat om ha fotografier på våra rockar så att det blir lite mer personligt, säger Annelie.

ANNONS

Hur länge de nya coronaavdelningarna kommer att finnas är det förstås ingen som har svar på.

– Vi är inställda på att vi får leva med det här åtminstone till mitten av sommaren, men vi får se när det börjar klinga av. Någon form av covid-vård kommer säkert att behövas resten av året, men inte i den här omfattningen, säger Annelie Ekengren Eliasson och tillägger:

– Vi tar en dag i taget och gör vårt bästa varje dag.

Carolina Samuelsson, som har det övergripande ansvaret för sjukhusvården, konstaterar att man nu skjuter ett berg av vårdbehov framför sig. Hitintills har cirka 700 hallänningar fått sin operationer framflyttade och över 5 000 färre besök har genomförts på sjukhusen.

– Vi arbetar ju upp en tillgänglighetsskuld och måste säkerställa att de som behöver vård och operationer också får det. Vi kommer behöva göra allt detta senare, eller betala andra vårdgivare. I ett nationellt perspektiv är Halland ändå väl rustat. Vi har landets bästa tillgänglighet som utgångspunkt, säger hon.

Omställningen av vården på Hallands sjukhus har haft stor påverkan på både patienter och personal. Cirka 700 hallänningar har fått sina operationer framflyttade, över 5 000 färre vårdbesök har genomförts och hundratals medarbetare har fått byta arbetsplats eller arbetsuppgifter.
Omställningen av vården på Hallands sjukhus har haft stor påverkan på både patienter och personal. Cirka 700 hallänningar har fått sina operationer framflyttade, över 5 000 färre vårdbesök har genomförts och hundratals medarbetare har fått byta arbetsplats eller arbetsuppgifter. Bild: Roger Larsson

Åtminstone i teorin gäller fortfarande systemet med vårdgaranti i Sverige. Den innebär bland annat att man är garanterad beslutad behandling eller operation inom 90 dagar och annars ska erbjudas vård hos en annan vårdgivare. I Halland är ambitionen dessutom att ge vården inom 60 dagar.

ANNONS

– Det är ingen som officiellt sagt att vårdgarantin inte gäller nu, men samtidigt tror jag det finns en förståelse för att det är svårare att uppfylla den i rådande läge, säger Carolina Samuelsson.

Samtidigt visar sjukhusens siffror att det är betydligt färre som söker vård nu.

– Inflödet till våra akutmottagningar har sjunkit ganska kraftigt och det pågår nu en nationell diskussion kring vad det kan betyda. Det finns ju en risk att även de som har symptom på exempelvis stroke eller hjärtinfarkt låter bli att söka sig till sjukhuset, säger Carolina Samuelsson.

En positiv konsekvens är att det blivit ett nyvaknat intresse för distanskontakter. Antalet ”läkarbesök” via telefon och video har ökat från i princip noll till cirka 150 i veckan på sjukhusen.

– Det är ganska många äldre som hör av sig och hellre vill ha telefonkontakt. Vi får nu lära oss att möta våra patienter och göra kvalitativa bedömningar på nya sätt. Det är bra, säger Carolina Samuelsson.

Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Halland, summerar:

– Fortfarande behöver vi ta höjd för olika tänkbara scenarier, men är väl medvetna om den problematik som det för med sig. Blir det här långvarigt behöver vi hitta sätt att återuppta vår vanliga sjukvård och operationsverksamhet under pågående epidemi. Vi kommer göra allt vi kan för att hantera det, men det är inte en helt enkel utmaning.

ANNONS

Fakta: Nya avdelningar på sjukhusen

Epidemiavdelningar: Två helt nya avdelningar med totalt 36 platser i Halmstad och tre nya avdelningar med 42 platser i Varberg

Intermediärvårdavdelningar: En helt ny vårdform i Halland. Två avdelningar i Halmstad med totalt 16 platser och två avdelningar i Varberg med 15 platser.

Intensivvård: Normalt finns totalt 13 IVA-platser i Halland. De har nu dubblerats, fördelat på 12 platser i Halmstad och 14 platser i Varberg.

Rehabilitering efter covid-19: Sjukhuset rustar sig nu för att, tillsammans med kommuner och närsjukvård, möta ett ökande behov av rehabilitering hos de covid-19 patienter som varit kritiskt sjuka.

Fakta: Konsekvenser för de halländska patienterna

För att ha beredskap för covid 19-patienter har all icke-akut operations- och mottagningsverksamhet skjutits upp.

Cirka 700 hallänningar har fått sina operationer framflyttade eller har hänvisats till en annan vårdgivare.

Sedan början av mars har 5 200 färre vårdkontakter genomförts på sjukhusen, varav läkarkontakterna står för cirka 60 procent.

Antalet läkarkontakter på distans (telefon och video) har samtidigt ökat från i princip noll till cirka 150 i veckan.

För att ge utrymme för nya verksamheter har några vårdavdelningar stängts och patientgrupper och vårdlag flyttats ihop.

Fakta: Konsekvenser för sjukhusens medarbetare

Cirka 200 medarbetare från olika vårdavdelningar har kompetensutvecklats och arbetar på IVA, de nya epidemiavdelningarna och intermediärvårdavdelningen.

Cirka 100 läkare har fått nya arbetsuppgifter och nya patientgrupper.

Cirka 150 medarbetare från olika öppenvårdsmottagningar har flyttats till de nyskapade epidemiavdelningarna.

Cirka 70 fysioterapeuter, psykologer, kuratorer och logopeder har fått ändrade arbetsuppgifter eller arbetsplatser.

Cirka 50 medarbetare har flyttats från sjukhuset i Kungsbacka till sjukhuset i Varberg.

Cirka tio nya avdelningschefsuppdrag har skapats och tillsatts.

ANNONS