Kvinnor som behandlas för hormonsjukdomen hypotyreos har ökat kraftigt de senaste åren. Enligt statistik från socialstyrelsen har den största ökningen skett för kvinnor mellan 20 och 39 år där antalet drabbade nästan fördubblats sedan 2006. Halland är en av de regioner där ökningen har varit störst i just den kategorin och de är också en av de regioner med störst andel behandlade i landet. Totalt behandlades 8,7 procent av kvinnorna i Halland för sjukdomen 2019.
– Det stämmer ganska väl med vad vi ser på kliniken där vi ser ett ökat antal patienter med behandling för hypotyreos, säger Anders Bengtsson, överläkare på Hallands sjukhus.
Varför just Halland ligger högt upp över andelen behandlade tror han snarare beror på olikheter mellan regionerna än att Hallänningarna genetiskt har lättare att få sjukdomen.
– Det kan bero på att vi har en lite aggressivare approach när det kommer till att sätta in behandling, det kan ha med regionala traditioner och vanor att göra, förklarar han.
Hypotyreos är en sjukdom som innebär att sköldkörteln inte klarar av att tillverka tillräckligt med hormoner. Brist på sköldkörtelhormoner leder till att ämnesomsättningen blir för låg. Det är klart flest kvinnor som drabbas och de vanligaste symtomen är trötthet, frusenhet, torr hud, minnesproblem och nedstämdhet.
– Det är väldigt skilda symtom och det utvecklas väldigt långsamt och kan lätt förväxlas med vanligt åldrande, depression eller stress. Blodproverna kan också vara svårtolkade och det gör att vissa patienter hamnar i en slags gråzon. Tidigare kanske man valt en lite mer avvaktande hållning men på senare år har man blivit mer aktiv och satt in behandlingen i ett tidigare skede, säger han.
Anna Bergkvist är ordförande i Sköldkörtelförbundet och hon menar att det behövs mer forskning för att säkerställa att behandlingen blir korrekt. Hon förespråkar ett nationellt register för patienter som behandlas för sjukdomen.
”Trots behandling mår många personer med sköldkörtelsjukdomar dåligt. Ett nationellt register skulle öka kunskapen om hur vården fungerar och hur den kan förbättras”, skriver hon i ett mejl.
Anders Bengtsson berättar att det funnits, och till viss mån fortfarande finns, ansatser till forskning på Hallands sjukhus även om sjukhusets storlek gör det svårt att genomföra större forskningsprojekt. Han han håller med om att mer forskning behövs och att ett register hade underlättat.
– Vi har god nytta av kvalitetsregister för andra sjukdomar, bland annat diabetes. Det skulle göra att man kan följa upp behandlingsresultatet på ett helt annat sätt och se vilken effekt behandlingen verkligen har, men till det krävs ökade resurser, avslutar han.
