Josefin Josefinito Johansson: ”Alla borde vilja skratta jämt”

Tidigt i livet gjorde hon en deal med sig själv: Eftersom vardagen är fylld av tråkiga måsten får man se till att den tid man inte ägnar åt disk, räkningar och dammsugning blir jäkligt kul. Sagt och gjort. I drygt tio år har komikern Josefin Johansson försörjt sig på att vara rolig – och det med en tydligt feministisk agenda.

ANNONS
LocationHalmstad, Hylte, Ysby||

Så enkelt som att Jossan ­Johansson kunnat skämta sig genom karriären utan ansträngning är det förstås inte. Bakom varje replik på scen, varje roligt radioprogram och skojig tv-­produktion ligger en massa hårt jobb. Att skriva humor är ett hantverk. Att vara rolig kräver eftertanke och bra manus.

– Samtidigt vet jag att jag är oerhört privilegierad som har möjlighet att jobba med det här. Egentligen är det helt sjukt, ibland kan jag fortfarande knappt förstå att jag – lilla jag från Stubbabo – får göra det här. Och ibland känns det helt självklart. Det är en väldigt tudelad känsla.

Läs tidigare artiklar: Josefin Johansson håller ett humorkollo

ANNONS

Josefin Johansson trivs i Ysby

Vi träffar Jossan i trädgården vid hennes renoveringsprojekt i byn Ysby utanför Laholm. Huset köpte hon för ett par år sedan. Det är varmt, gräset är högsommartorrt och vart man än vänder blicken ser man åkrar, åkrar och åter åkrar. Och sen ser man några åkrar till.

– Alla känner alla här. Det är en väldig trygghet, folk har varit så himla hjälpsamma sen jag kom hit.

Huset i Ysby hade Jossan spanat på länge innan hon köpte det.
Huset i Ysby hade Jossan spanat på länge innan hon köpte det. Bild: Lina Salomonsson

Sittandes i en ranglig fällstol – liksom lite utslängd på en oklippt gräsmatta – osminkad och iförd träningskläder efter en joggingrunda börjar hon berätta om hur det gick till när tjejen från Hyltes skogar lyckades ta sig in i den svenska humorns finrum. Men vi ska också komma att prata om varför skratten behövs i samhället, och om hur förbannad man kan bli på folk som ­säger åt tjejer i branschen att ”sluta vara duktiga flickor.”

– Som kvinna vet man att man måste jobba jäkligt hårt för att få samma utrymme som männen får. Vi måste vara ännu bättre än vad killarna är, annars kommer vi ingen vart. Sett ur det ­perspektivet är det inte alltid så lätt att sluta vara en duktig flicka.

”För mig handlar det inte bara om att kämpa för kvinnors rättigheter. Jag tycker att alla ska behandlas jämlikt.”

Själv beskriver Jossan det som att hon alltid har haft en ”feministisk agenda” i det mesta hon gjort: Humorn har ­blivit till ett effektivt vapen i kampen för jämställdhet och rättvisa.

ANNONS

– Att ironisera och skoja kring allvarliga ämnen tror jag är vägen framåt. Åtminstone har det funkat för mig när jag ha velat få folk att lyssna.

Varför har just feminismen varit viktig för dig?

– Det kom med modersmjölken. Min mamma har alltid stått på de utsattas sida. För mig handlar det inte bara om att kämpa för kvinnors rättigheter. Jag tycker att alla ska behandlas jämlikt.

Mycket har ändrats för kvinnliga komiker

Just när det gäller humorbranschen har mycket förändrats under de år ­Jossan varit aktiv. För 15 år sedan fanns det inte många kvinnliga komiker i rampljuset (eller bakom scen som ­regissörer, manusförfattare eller tekniker heller för den delen).

– På den tiden skyllde man på att det inte fanns några kvinnor som jobbade med humor, men det var bara en bortförklaring. Vi fanns, men vi fick inte komma fram.

I dag är läget ett annat. Kvinnliga komiker har börjat ta plats på ett helt annat sätt.

– När branschen väl förstod att hälften av Sveriges befolkning, alltså kvinnorna, också ville kunna identifiera sig med personen på scen och känna igen sig i skämten gick det ganska lätt.

I sommar är det fullt fokus på renovering (när ett späckat jobbschema tillåter).
I sommar är det fullt fokus på renovering (när ett späckat jobbschema tillåter). Bild: Lina Salomonsson

I den svenska humorbranschen kanske det har gått framåt ja, men hur är det med resten av samhället? Har det blivit jämställt även där?

ANNONS

– Jag vill vara positiv. Men samtidigt är det så att när klyftorna ökar i ett samhälle så tenderar utvecklingen att gå bakåt på alla plan. Och när man får reda på att vissa politiker röstat sten­ålders i abortfrågan är det ju svårt att säga att vi är på rätt väg...

Växte upp i Stubbabo

Jossan växte upp i Stubbabo i Hylte kommun i gränslandet mellan Småland och Hallands län. Med tre kilometer till närmsta granne var det ibland ensamt.

– Jag fick uppfinna mina egna kompisar om jag ville ha några att leka med. Men jag tror att det var nyttigt, det har gjort mig stark och självständig. Jag trivs fortfarande väldigt bra själv, i mitt eget sällskap.

”Man måste inte göra som alla andra, det går att försörja sig på kreativitet och tillfälliga gig.”

I dag är hemma något helt annat än ett ödsligt hus på landet: en etta på 40 kvadrat i Aspudden ”söder om söder” i Stockholm är en rejäl kontrast mot uppväxten i Hylte. Men med ett stort ­umgänge, bra jobbmöjligheter och snälla vänner trivs Jossan ändå bra i huvudstaden, även om det ibland kan kännas lite trångt – ur flera olika aspekter: Trångt på arbetsmarknaden, trångt på bostadsmarknaden och trångt på gatorna.

– Jag är van vid plats. Det är därför det känns så bra nu när jag köpt huset här i Ysby. Det kan bli mitt feriehus, ett projekt att hålla på med när jag är ledig.

ANNONS

Läs tidigare artiklar: Josefin Johansson samlar komikerkompisarna i nya huset i Ysby

Maggan Ek var hennes lärare

Att det blev just Ysby beror helt enkelt på att hon alltid hängt väldigt mycket i den lilla byn strax öster om Laholm. Och det i sin tur beror på att hennes gamla teaterlärare på Sturegymnasiet i Halmstad – Maggan Ek – bor där.

– Maggan har varit väldigt betydelsefull för mig, och lärt mig att det går att välja ett annat liv. Man måste inte göra som alla andra, det går att försörja sig på kreativitet och tillfälliga gig.

Är det så att folk alltid förväntar sig att du ska vara rolig?

– På något vis har min scenperson vuxit ihop med min egen person, och jag är nog ganska glad och humoristisk även när jag inte står på scen. Alltså är det inte något större problem. Men visst, ibland kan man bli lite trött på att folk alltid förväntar sig att man ska spexa till det. Samtidigt är det ett pris jag mer än gärna betalar för att få lov att göra det jag gör.

Till granne i Ysby har Jossan fått en loppis.
Till granne i Ysby har Jossan fått en loppis. Bild: Lina Salomonsson

Som liten flicka fanns det tre yrken ­Jossan kunde tänka sig i framtiden: ballerina, prinsessa eller konståkerska. Att få ha en stor tyllkjol på sig var det viktigaste: så länge yrkesvalet möjliggjorde just denna specifika önskan spelade inget annat särskilt stor roll. Men så någon gång på vägen växte komikern från Stubbabo ifrån just de framtidsdrömmarna. Möjligtvis kan det ha skett den dag hon fick spela förkyld giraff i Kyrkans barnkörs uppsättning av ”Liv och fred” – alltså ett sångspel om ­Noaks Ark.

ANNONS

Det var dagen hon insåg att det var roligt att vara rolig.

– Jag skulle framföra en solovers och nysa i mitten. Det gick hem hos pub­liken. Då fick jag verkligen smak för hur det var att stå på scen och få folk att skratta.

Och sedan dess har det gått av bara farten. På gymnasiet blev det teater­linjen på Sturegymnasiet i Halmstad, sen mer teater på Fridhems folkhögskola och därefter ett par år som scen- och regiassistent. På det följde humorprogram i P3, ståuppkomik över hela Sverige och lite i utlandet, barn-tv, soloföreställningar, poddar, barnboken Drottningsylt, tv-programmen Smartare än en femteklassare och På spåret, humorkollo för tjejer för att jämna ut könsfördelningen i branschen, musik i olika band... och en hel massa annat.

”Jag är anglofil ut i fingerspetsarna och har alltid älskat brittisk humor.”

Utsedd till årets kvinnliga komiker

2018 blev hon Årets Kvinnliga Komiker vid Svenska Standupgalan. Nästa steg i karriären blir bland annat att öva färdigheterna i att vara rolig på ett annat språk.

– Jag spelar min föreställning Girl Stuff under Edinburgh Fringe Festival den 11 till 20 augusti. Att klara av att vara rolig på engelska och få en engelskspråkig publik att skratta är en gammal dröm. Jag är anglofil ut i fingerspetsarna och har alltid älskat brittisk humor. Det ska bli skitkul, samtidigt som det blir en rejäl utmaning.

ANNONS

En annan sak som kommer att vara i fokus framöver är musiken. De ­låtar Jossan gjort hittills har mest varit skämtsamma, men nu är planen att ta sig ur komfortzonen och göra något helt annat. Något mer seriöst.

– Jag har ju alltid skojat. Men nu kanske det är dags att jag vågar säga något på riktigt också, och jobba med att få bort min skräck över att bli för pretentiös. Vi får se hur det går. Och sen vill jag skriva en till bok också...

Med Johar Bendjelloul, som Jossan vann SVT:s populära tävlingsprogram På spåret tillsammans med 2018.
Med Johar Bendjelloul, som Jossan vann SVT:s populära tävlingsprogram På spåret tillsammans med 2018. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Varför behövs humor i dagens samhälle?

– Alltså. Jag hatar vardag. Men eftersom nu ändå världen är uppbyggd så att det finns en del tråkiga grejer man liksom måste göra, som att betala räkningar, städa och tvätta, så får man se till att resten av livet inte är pisstråkigt. Alla borde ju vilja skratta jämt, tänker jag.

Mitt i den halländska myllan

Var hemma kommer att bli i fram­tiden är oklart. Jossan säger att hon kan tänka sig att bo lite varstans, beroende på var ”livet och jobbet för henne.” Ysby tänker hon i vart fall fortsätta att ha som en liten tillflyktsort: En plats att ta det lugnt på, en plats för skapande och en plats där hon kommer bort från all den individualism och ensamhet som storstaden ibland ändå kan innebära.

ANNONS

En kvinna går plötsligt förbi utanför häcken där vi sitter på våra rangliga fällstolar mitt i den halländska myllan. Kanske sammanfattar det glada tillrop (på bred sydhalländsk dialekt) som hörs mellan grenarna exakt allt det Jossan i ord försöker förmedla om sina känslor inför lilla Ysby:

– Välkommen till världens bästa by, ropar kvinnan.

Så pekar hon mot huset vi sitter framför, och lägger för säkerhets skull till:

– Min farmor och farfar har bott där!

Ja, man kan väl inte annat än att hålla med: Välkommen till Ysby, Josefin ­Johansson.

Bild: Lina Salomonsson

Josefin Johansson

Ålder: 37 år.

Bor: I Aspudden söder om Stockholm. Plus att hon har ett sommarhus under renovering i Ysby utanför Laholm.

Familj: Ja.

Karriär (i urval): Varit program­ledare för flera radioprogram och poddar. Till exempel Pang Prego, Funky Town och Josefinito Show. Programlett Smartare än en ­femteklassare, gjort humorserien Syskonen med Jesper Rönndahl, medverkat i barnprogrammet Gabba Gabba och vunnit På ­spåret. Turnerat med solo­föreställningen Tjejgrejer. Drivit standupklubb och varit en del av standupscenen under flera år. Skrivit barnboken Drottningsylt. Sjungit i flera olika band.

Sammanfatta din barndoms somrar? ”Husvagn och ­hembygdsmuseum. Och en ­tillvaro av att bara liksom vara på Stubbabo.”

Och vuxenlivets? ”Jag låtsas ju vara ungdom. Det blir mycket festivaler och mycket jobb och mycket glädje. Man blir lycklig av att vara utomhus och fri.”

Hur doftar sommaren för dig? ”Vet inte. Jag har så himla dåligt luktsinne! Men det gör att jag inte är så känslig för om något luktar illa, så det är rätt ­positivt så sett.”

Det här visste du inte om mig: ”Jag går på gymnastik varje ­måndag, typ hjular och trillar av plintar och blir utskrattad av elvaåringar.”

ANNONS