Egentligen är det inte riktigt klokt.
Tio år efter genombrottet och fyra år efter det att gruppen upplöstes är Gyllene Tider återigen ett av landets hetaste popband! Singeln ”Sommartider” sålde guld sju år efter det att den gjort det första gången (!) och dubbel- LP:n ”Instant hits 1979-89” med anledning av gruppens 10-årsjubileum var förhandsbeställd i 35 000 ex och lär gå samma väg.
Och det beror inte enbart på de gamla utslitna landsplågorna ”Flickorna på TV2”, ”Sommartider”, ”När vi två blir en”, ”Ska vi älska så ska vi älska till Buddy Holly”, ”Billy”, ”När alla vännerna gått hem”, ”Tylö Sun” och allt vad de nu heter...
Nä, den som snarare kom mer att visa vägen är fjärdesidan med outgivet material in- spelat under en vecka i januari 1988 i den egna studion Tits & Ass under namnet Pers Garage.
Det är Gyllene Tider anno 1988 (utan Anders Herrlin). Mognare men minst lika ly- sande pop som tidigare. Och med Pers egna ord om grupens födelse och ”fall” och hur låtarna kom till som en obetalbar bonus...
”Jo-anna farväl”, en genial 2,06 lång/kort popbagatell tillkommen i studion av Per Gessle, Mats Persson och Micke Andersson liksom även den rykande ”Ny pojkvän” är.
Den fina ”Om hon visste vad hon ville” och sugande ”Vandrande man” med blödande ”wah-wah-gitarr” av ”M.P” är andra pärlor som hade platsat på vilken Gyllene Tider-platta som helst.
Men ingen slår ändå ”Småstad”. Bland de varmaste hyllningar till sina rötter och sin hemstad som jag någonsin hört på vinyl. M.P:s mjuka popslinga till Pers text om Halmstad när han väntar vid Picasso-statyn som omedelbart tar klivet upp bland gruppens fem bästa låtar genom (de gyllene( tiderna.
”Jag blev född i en småstad, jag växte upp och blev kär i en småstad. Hur jag än vrider och jag vänder mig så kommer jag tillbaka igen.
Och jag andas luft av en småstad är barn av hav och kust och en småstad. Hur jag än böjer och bänder mig så blir det till en småstad igen”
Det är nästa svenska popklassiker!
Jan-Owe Wikström
