För många blir inte pensionen större för att de jobbar längre. Arkivbild.
För många blir inte pensionen större för att de jobbar längre. Arkivbild. Bild: Hasse Holmberg/TT

Yrken där det inte lönar sig att jobba efter 65

Några hundralappar mer i pension per månad – att jobba kvar två år efter 65-årsdagen ger dålig utdelning för stora yrkesgrupper, visar färska beräkningar från SPF Seniorerna.

ANNONS

Mantrat lyder "vill du ha mer pension – jobba längre", men det visar sig att det inte stämmer för breda yrkesgrupper som busschaufförer, barnskötare, undersköterskor och städare.

Två extra arbetsår efter 65 handlar ofta bara om några futtiga hundralappar per månad i pension, visar beräkningar som SPF Seniorerna har gjort.

– För de med inkomster omkring 25 000 blir inte pensionen tillräckligt hög, så de får en stor del av sin pension från garantipensionen. Trots att de jobbat i 40 år, säger Anna Eriksson, pensionsexpert på SPF Seniorerna.

Garantipensionen är ett grundskydd, tänkt som ett slags skyddsnät för dem som tjänat mycket lite. Men nu når det stora yrkesgrupper som arbetar hela livet, eftersom pensionssystemet inte räcker till, förklarar hon.

ANNONS

Skyddsnät för var tredje

– Var tredje pensionär har del av grundskyddet nu.

Det gör att breda yrkesgrupper med låg- eller medelinkomster som jobbar längre efter 65-årsdagen bara får lite mindre utfyllnad av grundskyddet, konstaterar hon. Själva pensionsutbetalningen blir inte större även om man jobbar ett par år till, visar hennes beräkningar – tvärt emot alla uppmaningar från politiker som hamras in om att vi måste jobba längre för att få större pension.

– Grundproblemet är att de med låg- eller medellöner har en pension som inte räcker till. Medellivslängden har ökat mer än man trodde då pensionssystemet infördes.

För den med högre inkomster lönar sig dock arbetsåren efter 65 betydligt bättre. Den med inkomst över 30 000 kronor i månaden kan öka pensionen med tusenlappar varje månad om de jobbar längre.

Frågan är vad som ska göras åt detta.

– Inbetalningarna till pensionssystemet borde vara större. Pensionssystemet har skenat , vi måste avsätta mer pengar till det, både de som är pensionärer nu och blivande pensionärer. Sedan måste trygghetssystemen följa med upp i åldrarna, de slutar nu vid 65 år säger Anna Eriksson.

Tobias Baudin, ordförande för fackförbundet Kommunal, är kritisk till hur pensionssystemet fungerar för yrkesgrupper med lägre löner. Han ser också att vi behöver arbeta längre för att det ska hålla, men systemet behöver förändras.

ANNONS

Jobba gör inte skillnad

Det ger inte tillräckligt i pension för hans medlemmar, och det blir inte mer även om de jobbar längre. Skillnaden mellan den som arbetat länge och den som inte gjort det, det så kallade respektavståndet, är för liten, tycker han.

– Det måste löna sig bättre att jobba.

Dessutom måste det finnas en ventil för alla med tunga yrken som i dag inte orkar ens fram till 65, understryker han.

– Problemet är att våra medlemmar inte orkar. De tvingas gå i pension tidigare, och får då lägre pension. Sjukförsäkringen måste ändras, i dag bedöms en 25-åring på samma sätt som en 65-åring, säger Tobias Baudin.

Johanna Cederblad/TT

Fakta: Jobba efter 65

SPF Seniorerna har räknat på hur pensionerna blir för den som jobbar till 65 respektive 67. Här är några exempel:

Arbete till 65 år, total pension cirka 15 200 kronor per månad.

Arbete till 67 år, total pension cirka 15 500 kronor per månad.

Arbete till 65 år, total pension cirka 14 900 kronor per månad.

Arbete till 67 år, total pension cirka 15 200 kronor per månad.

Källa: SPF Seniorerna

Fakta: Grundskydd och pensionsålder

Hösten 2019 beslöt Riksdagen att höja tidigaste pensionsåldern, samt att ändra rätten att arbeta kvar till 68 år. Någon absolut pensionsålder finns inte längre, i stället finns en riktålder. Nu är den 67, men den kommer att höjas successivt när medellivslängden ökar.

Grundskyddet i pensionen består av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Gränsen för garantipension går vid en inkomstpension på cirka 12 600 kronor per månad.

Den som har en total pension på över 16 500 kan inte få del av bostadstillägg.

Äldreförsörjningsstöd är för de allra sämst ställda, och beräknas utifrån att man ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå, cirka 5900 för en ensamstående exklusive bostadskostnader.

Källa: Pensionsmyndigheten

ANNONS